Varför inte ta en svensk omplacering, eller från ett svenskt hundstall?

Jag har 3 st adopterade hundar här hemma. En från Portugal och två från spanien. Det har fungerat alldeles ypperligt bra, och jag har inte haft något bekymmer överhuvudtaget.

Kelly, från Portugal, har jag haft i ett år snart. Paddy, podenco från spanien har jag haft ett halvår, och Molly, bodeguero från spanien har jag haft snart två månader.

De är så oerhört tillgivna och kontaktbara, inga problem att ha lösa. Har varit superlätt att ha göra med. Ingen av dem var rumsrena när de kom, men det lärde dem sig väldigt fort.

Jag adopterade genom Hundrondellen och ADA. Är såååå nöjd. :)

Personligen tycker jag inte alls om tanken att ta hit hundar från andra länder (div blandraser, ej avel). Dels så har vi så mycket egna hundar här som behöver nya hem och dels så är det så oerhört svårt att veta att allt verkligen går rätt och riktigt till! Det finns så mycket sjukdommar som vi verkligen inte vill ha hit, skydda oss från dom och ta en svens hund som redan finns i landet i stället.

3 vad säger att svenska hundar är bättre? förklara gärna. Kan vara kul o veta :)

#4 Jag kan räkna upp varför jag tycker det är bättre att i första hand hjälpa hundarna som finns HÄR istället för att ta in ännu fler. Som man förmodligen vet ännu mindre om.
Sen är det inte alla organisationer som är seriösa och drar hit en massa sjukdomar, m.m. som vi Inte alls behöver.

Nej, hjälp våra hundar först. De är också i behov av hjälp..
Det är inte Mer synd om en hund som kommer utomlands.
Hemlösa och bortkastade hundar finns det här med.
Gör Sverige en tjänst och hjälp våra hundar först, innan vi tar itu med alla andra länders problem.

5 ja detta med oseriösa organisationer och sjukdommar vet jag om då en bekant till mig adoptera en hund som fick avlivas pga nån sjukdom hade väl lite tur eftersom hon fick stanna kvar i karantän (hon smitta inte vidare tack o lov för det). Jag har själv en svenskomplaceringshund, mycket jobb har det vart och mer jobb återstår. Men jag tycker oxå man kan leta lite vad som finns på "svenskamarknaden",djurhem och olika rasklubbar.

#6 Ja, jag tycker vi ska ta hand om våre egna "problem" först, Innan vi tar hit andras problem.

Jag har en spanjorska, det blev så för att hon passade mig och det fanns ingen svensk omplacering som passade just oss vid den tidpunkten (det var bara stora korsningar mellan "skarpa" raser, eller korsningar av pyttehundar. Jag snubblade över min hund av en händelse och efter lite forskning, så bestämde vi oss för att hunden passade oss.

Jag måste dock trycka på att man faktiskt köper grisen i säcken, vi har haft tur med våran, det "enda" problemet hon har är en glapp bog. Jag har däremot träffat många som fått hundar med gamla felläkta benbrott, med stora psykiska besvär, en fick sin tik tjuvparad trots att hon skulle vara steriliserad… Jag kommer inte att skaffa hund på det sättet igen.

#4 Jag har väl inte sagt att svenska hundar är bättre? Men jag förklarar gärna hur jag tänker.

Utländska gatuhundar är för det första vana vid ett "fritt liv" på gatan. I min värld är det bättre att hjälpa en sån hund på plats än att ta hit den och stänga in den i en lägenhet/hus. Ha den i koppel osv. Och ja, jag vet att vissa hundar anpassar sig väldigt bra men jag vet också att många inte gör det och blir "problemhundar" och mår dåligt.

Det är väl känt att utländska gatuhundar ofta är smittade/bärare av sjukdommar vi varken har eller vill ha i sverige.

De utländska hundarna vet man extremt lite om. Vad dom varit med om sen tidigare, ålder, ras osv. Vilket kan innebära att man får problem som man inte vet hur man ska tackla.

En svensk omplacering är väldigt ofta van vid att bo inne och gå i koppel mm. Alltså mer eller mindre samma hundhållning som den får i sitt nya hem.

En svensk hund riskerar inte att smitta andra hundar/människor med sjukdommar som inte redan finns i sverige.

Tar man en svensk omplacering vet man oftast vad den kommer ifrån för hem, vad den har varit med om och kan därmed vara lite lättare att hantera om problem uppstår.

Jag talar även för dom svenska hundarna när jag säger att det finns otroligt många hundar i sverige utan hem. Varför ska vi ta hit FLER hemlösa hundar när det redan finns så många?

JAG tror att vissa tar hem dessa stackars gatuhundar för att få känna sig som någon form av "räddare i nöden". Det är exklusivt och modernt att importera en gatuhund från ex spanien. Vilket jag inte förstår! Jag har inget emot hundarna i sig, men för både vår skull och deras skull anser jag starkt att det bästa är att hjälpa dom på plats!

#9 (och egentligen de flesta kommentarerna i det här inlägget)

Jag har också som sagt "snubblat" över den här hunden, så det är inget projekt om att vara en sk. "räddare i nöden" då jag själv inte hittat någon svensk hund som jag känt passat in i våran familj.
Jag vill jättegärna ha tips, men ska den här tråden bli så negativ som den nu blivit, med många tråkiga utlåtanden mellan var och en, så sätter jag helst ett stopp för det här och nu.
Folk har självklart sina åsikter, men att göra sådana påhopp som det nu blivit nu är helt onödigt.

Är det någon som adopterat en hund och har några positiva saker att säga? Positiva åsikter ist för påhopp?

Menar du att mitt inlägg är ett påhopp? Det var ett rakt och enkelt svar på "Forest" fråga.

#10 Jag har en omplacering från Polen. Men hon var ingen gatuhund, och jag vet precis hur hon haft det och hur hon var innan jag köpte henne. Hon hade dessutom bott i sverige i ca 2 år innan jag köpte henne. Det var dessutom genom en mycket nära vän som hon kom till mig..

Vet inte om det räknas, men jag ser det som en positiv grej..

#9, Man tar inte hunden från gatan när man köper genom en förmedling här i sverige. Man tar den från ett hundhem.

JAG är i alla fall ofantligt nöjd med mina tre, den fjärde, åxå han en podenco från spanien, kommer i slutet av Januari :)

De som vill ta en svensk omplacering, gör det. Jag ser däremot inget fel i att ta utländska heller. Friska, vaccinerade, kastrerade.

Man får ta väldigt mycket skit och påhopp när man gör det, men sånt låter jag rinna av mig. :)

#10 Mitt inlägg var inte heller menat som ett påhopp. Jag älskar min hund och skulle aldrig byta ut henne. MEN jag har insett vilken jävla tur jag haft med henne. Jag har haft mycket bekymmer med hennes bog som också kostat mig en hel del. Jag har inget alls emot utländska omplaceringar, MEN du måste inse att man faktiskt köper ett djur osett! Det kan sluta bra, men det kan också sluta mycket tråkigt. Det är bra att tänka på dessa saker innan man gör ett köp. Jag pratade också med så många folk som möjligt som tagit utländska omplaceringar, från många olika organisationer. Detta för att kunna göra ett bättre val.

Jag lärde mig av mina misstag och kommer inte att skaffa nästa hund på samma sätt.

Det finns inget som är mer positivt att skaffa hund genom dessa organisationer, än vad det finns när man skaffar svensk omplacering. Bara mer potentiella risker. Jag skriver potentiella, för många organisationer sköter sig med smittorisker osv.

Det är ju också ett bra tips, som #12 gjort, att om man vill ha en utländsk omplacering ta någon som redan finns i jourhem i sverige. Då kan man slippa en del av allt det som jag ser som risk idag.

En till notering. Min hund är inte heller gathund, hon levde hos en familj som inte ville ha henne kvar och lämnade in henne till hundhemmet.

Jag uppskattar alla tips och råd. Men då vi redan haft mycket kontakt med det här jourhemmet och om just den här hunden så känns det som att vi praktiskt taget redan bestämt oss.

Att det förekommer vissa tråkigheter iom adoptioner från utlandet är fullt förståeligt, men jag får också höra mycket positiva saker.
Samt att jag och min mamma mycket hellre tar hand om en hund som inte varit i ett hem tidigare.
Min åsikt är dock att alla hundar är i lika stort behov av hjälp, oavsett vart de kommer ifrån.

Ni som har adopterat från Portugal, har ni då fått hämta upp hunden på Arlanda, eller är det någon som haft möjlighet att hämta den via Örebro/Västerås/Karlstad?
Då vi bor i Värmland känns det riktigt tråkigt för hundens skull att direkt efter den långa flygresan behöva vara med om en 4h lång biltur.

Om jag får gissa, så kör dom alltid samma bolag. Vi var tvungna att åka till Arlanda från Gbg för att hämta vårt pyre, det tog 6 timmar ungefär. Det var dock inga problem, hon somnade i buren så fort vi satte oss i bilen.

#18 Jag kollade upp det med jourhemmet och de sa att om det går flyg från Faro eller Lissabon till någon av de önskade flygplatserna så skulle det kunna ordnas. Dock så har jag inte hittat något om det, har även mailat bolagen men inte fått svar än.
Det är väl från hund till hund hur det passar sig, men jag antar att det isf bara är att ta upp det med kontaktpersonen så får de avgöra vad de tror blir bäst :)
Det förekommer ju ändå adoptioner utanför Stockholms kommun.

Enfråga bara. Ni som säger er veta att jourhemmen och organisationerna sköter sig hur väl insatta i det är ni? Har ni varit involverade i organisationerna eller tar ni dom på orden?

# 20 Nej, jag skulle aldrig bara lita på folk. Man får väl helt enkelt göra efterfrågningar. I en del av organisationerna har jag vänner som var/är involverade och sedan tog jag kontakt med så många olika hundköpare som möjligt. Man brukar kunna bilda sig en ganska bra uppfattning av det.

Jag har en omplacering från Spanien och hon är absolut det bästa som hänt mig! Jag känner mig inte alls som någon "räddare i nöden" utan bara tacksam över att hon kom in i mitt liv. Jag valde att adoptera en individ som passade mig perfekt, det har aldrig handlat om vilket land hon kommer ifrån. Tvärtom hade jag gärna sett att hon varit en svensk hund med tanke på risken för Leichmania.

På tal om sjukdomar bör man såklart se till att hunden har korrekt vaccinering m.m. för risken finns tyvärr alltid att folk fuskar. Det sker dock inte bara genom omplacerigsverksamheter så är man rädd för sjukdomar bör vi stänga våra gränser helt. Ta ex. hjärtmask finns det redan på en ö på västkusten på grund av turister. Mig veterligt har däremot ingen svensk hund blivit smittad av en adopterad utländsk. Är det någon som har annan information så får ni såklart gärna delge den.

På tal om Portugal så har ett par här vi brukar träffa på promenaderna en hund därifrån, har dock glömt föreningen. De valde att ta en senior (tror hon är 7-8 år) och hon är jätte trevlig. Ägarna har henne nästan alltid lös och hon går vid deras sida. Lugn och trygg.

Därmed inte sagt att det alltid går bra när man adopterar, tyvärr kan det även gå riktigt illa och det finns en del föreningar som förskönar sanningen eller rent ut sagt ljuger om hundarna (det gäller visserligen folk som säljer sina svenska hundar också). Jag hade tur att ha ett underbart jourhem som jag fortfarande har kontakt med och som stöttar när det händer saker.

Men nu babblar jag mest..

Vi kollade också på sådana sidor innan vi skaffade hund, finns ju många som behöver hem (:

#22
Inget babbel där inte, fick mig ett par riktigt bra tips där ang vaccination osv, och härligt att höra att du fått dig en så fin hund genom detta :) Hur var hela fasen med hundens resa? Hur var hon när hon väl kom till er? Något strul eller gick allt som på räls? :)

Och #21, bra att du nämnde att det kan vara bra att ta kontakt med och leta efter andra som adopterat hundar genom det jourhemmet man bestämt sig för att vända sig till. Var faktiskt inget jag riktigt tänkt på innan, speciellt då jag är så exalterad över allt detta som håller på att hända. Allt försvinner liksom i ett enda virrvarr mellan alla mail och frågor.

Är det förövrigt någon som har nåton erfarenhet av verksamheten Bianca? Hör mycket om Hundrondellen, ADA etc. men inte sett nån nämna nåt om just det jourhemmet jag grävt ner mig i.

http://www.bianca.pt/hundarframportugal/

9 tack för ditt svar. :)

#9 nu har jag tagit mig tid att läsa ditt inlägg mer i sin helhet, och jag undrar hur mycket kunskap du har om "gatuhundar"

Vadå "stänga in den i hus eller lägenhet". Tror du på fullt allvar att hundarna som springer för vinden därborta, lever livet?

Måste man inte lära svenska hundar att gå i koppel åxå? eller föds de med den vanan?

Varför måste man nödvändigtvis veta så mycket om bakgrunden? Hundar lever i nuet.

Exakt vilka sjukdomar sprider utländska hundar här i sverige?

Att ha hund, att leva med hund, att umgås med hund, och att lära en hund olika saker, har inget med hundens ursprung att göra. Att vara hundens trygga ledare fungerar alldeles ypperligt även om man tar en 5-årig hund från utlandet, som aldrig bott inomhus. Tänk va märkligt det är, men det fungerar faktiskt. Kan det ha något att göra med att de är djur och inte har mänskliga känslor eller beteenden?

Mina hundar fungerar jättebra. Många frågar varifrån jag skaffat så fina och kontaktbara hundar. De är oerhört följsamma och ger så ofattbart mycket tillbaka. Jag vet inte var du skaffat dina kunskaper ifrån, men jag känner inte igen det du pratar om ifråga om problem och sjukdomar som skulle spridas.

Att lära en hund olika saker är precis likadant jobb vare sig du skaffar en svensk eller utländsk hund. Ingen skillnad alls. Koppelträning, etc är ingen skillnad …

Negativa kommentarer kommer oftast, om inte alltid, utifrån okunskap.

26, Jag tror inte de skickas innan de haft ett stödhem. Allså de går inte med fångsnara o tar hundar från gatan o sen åker mer lr mindre till sina nya hem. Om jag förstår det rätt är det ofta dumpade hundar folk som lämmnat in sina hundar med samt förståss även gatuhundar. jag ska se vad varför hunden avlivades, tror det var nån parasit  Men jag ska luska vidare är dom på semester i 4 v men jag får någ fram lite bra svar av hennes syster.  

Jag är dok mer för att man ska ta vara på det vi har har som sakt var en bekant som länta efter sin hund men den kom bara till karratän sen avlivades flyga o allt den blivit utsatt för sen avlivas ursh så trist för hunden.

#26, 27 Sjukdomarna man brukar tala om är rabies, ehrlichia canis, babesia canis, dirofilaria immitis (hjärtmask) och leichmanios. Dessa testar min hunds organisation för) Sedan har vi ju dvärgbandmasken men den testas inte för, utan (iaf i min jyckes organisation) den avmaskar man alla hundar för rutinmässigt. Brucellos och leptospiros testas det inte för, med lepto vaccineras hundarna mot, medan Brucellos inte har förekommit i "mitt" hundhem.

Nu för tiden, när vi är med i EU, så finns inte karantänen kvar (mellan Eu-länder så klart). Det som krävs är ett EU-pass med godkända vaccinationer. Det som tar tid är att testa för godkänt antal antikroppar mot rabies och det görs medan hunden är på plats i hemlandet. Min hund fick till exempel skjuta upp sin sverigeresa och börja om med vaccinationen innan hon fick sitt godända pass.

Min hund är också oerhört signalkänslig och kontaktsökande. Därför också väldigt lättränad (när det inte gäller mat förstås^^).

Det som märktes den första tiden i Sverige, var att hon hade separationsångest gentemot mig. Hon satt som ett plåster i röven på mig, men efter ett tag gick det över.

28 tack för ditt svar du hade flera sjukdommar, då luskar inte jag vidare.

#28, jag vet inte varför du talade till mig i ditt inlägg, De sjukdomar du pratar om, vaccineras mot, testas för, alternativt smittar inte från hund till hund

"Exakt vilka sjukdomar sprider utländska hundar här i sverige?"

Jag trodde du var intresserad eftersom du frågade om sjukdomarna, och för att jag höll med om att det ofta är bra och kontaktsökande hundar. Jag ber om ursäkt för att jag nämnde ditt inlägg

#0 Jag kom på ett tips till, kolla loppor och löss det första du gör, speciellt om du har andra djur. Det är nämligen inte helt ovanligt. Vi hade loppor här hemma.

#31 Eftersom jag har tre stycken adopterade utländska hundar, så frågade jag inte av eget intresse, utan vad #9 menade var för sjukdomar som utländska hundar drar hit och smittar svenska hundar med, till synes helt okontrollerat :)

Som sagt, jag ber om ursäkt ^^

31, Men visst sprider sig vissa sjukdommar från hund till hund?

#34, Vilka menar du`?

#27 Leishmania? Det är en parasit.

#34 Visst gör de det. Rävens dvärgbandmask ser jag som den största risken och det är bara en tidsfråga innan vi har den i Sverige (och med det inte sagt att det är "spanska gathundar" som tar hit den. Den testas inte för heller och det finns en lucka i avmaskningen som gör att om man inte är väääldigt noga med att ta upp bajset efter sin hund, så kan det finnas smitta kvar som sedan sprider sig i Sverige. Hunden avmaskas en gång innan avfärd och skall avmaskas igen i Sverige. Detta är nu bara de reglerna som ADA har, andra organisationer vet jag inget om.

#36 Ja, det är en encellig organism (protozoo) som smittar via sandmyggor.

#31 Tack för tipset om lopp och lus-kollen :) Har skrivit ner det mesta jag funnit viktigt i den här tråden nu och känns som att jag verkligen börjar få huvudet på plats när det gäller detta nu.

Förmodligen den största risken för spridning av dvärgbandmask och rabies här i sverige är INTE pga hitresta hundar, utan pga mårdhunden som vandrar hit från finland. Här i bygdsiljum där jag bor, har ett flertal mårdhundar setts, men hur många pratar om dessa som smittspridare?

36, Jag tror det stämmer att det var det. Det är vissligen flera årsen detta var och jag hoppas att man kollar upp alla förmedlingar så de gör alla tester läs på en massa.

Jag själv skulle inte ta en utlänsk hund pga vi har redan förmånga hundar som letar nya hem. Men men upp till var o en :)

#22: Min hund fanns i jourhem, var alltså och hämtade henne i Sverige och inte direkt från flygplatsen. Utifrån vad jag hört från jourhemmet gick dock resan bra och jag har även fått se de första bilderna de tog i bilen på väg hem när hon sover i baksätet. När hon först kom till mig var hon dock lite nervös, Göteborg är en stor stad med mycke nya ljud.

Sen kommer du antagligen få vänja dig vid att folk har en massa åsikter. Människor som tycker att man skulle tagit en svensk hund, varför de nu har en åsikt om vilken hund någon annan väljer skaffa så länge det inte påverkar dem. Har aldrig hört någon som tycker att någon ska skaffa en rottweiler när personen vill skaffa en golden. Många av dessa har dessutom inte tagit sig an en svensk omplacering själv utan valt att skaffa valp. Inte för att jag ifrågasätter det, de är deras val. Bara roligt att man klagar på att någon annan inte hjälper en svensk hund när man själv inte gör det.

Att en del påstår att man adopterar från utlandet bara för att få känna sig duktig får mig mest att undra varför de skaffar sina djur egentligen? Personligen skaffade jag som sagt en underbar individ som berikar mitt liv oerhört och som jag älskar över allt annat. Jag skulle aldrig komma på tanken att de skaffade sina renrasiga hund som en statussymbol där man kan vifta men stamtavlan i ansiktet på andra människor. Sen finns det säkert såna människor men varför döma alla efter några få undentag.

Men som sagt, man lär sig att strunta i andra människors fördomar. Skulle jag lyssnat på vad andra tyckte skulle jag inte haft några djur alls!

#41, Bra skrivet.

#41 Jag håller med och kunde nog faktiskt inte ha skrivit det bättre själv.
Den hunden jag har sett ut känns som den ultimata familjemedlemmen för oss, och det bara genom några bilder och videos. Och som många säger så får man en väldigt speciell kontakt med adoptivhundar, det har jag själv sett genom en bekant, självklart inte bättre än med någon annan hund egentligen, men med tanke på folks fördomar så borde de nog uppleva det själva innan de säger nåt.
För mig är första intrycket viktigast och i det här fallet sa det klick redan efter första bilden.

Det börjar närma sig hembesök. Och jag är så himla nervös över att vårat lilla hem inte kommer accepteras. Usch!
Men här är prinsen som blivit reserverad för oss.

Nej då, det kommer gå bra. Jag tror att det ska rätt mycket till innan de ångrar sig när ni kommit så här långt.

Väldigt söt vovve, han ser lite vemodig ut.

Lycka till =)

#45 Vi är mitt uppe i en flytt, så det känns lite väl kalt i hemmet. Men förhoppningsvis blir inte hembesöket av förrän vi faktiskt riktigt bosatt oss i våran nya lägenhet :) Annars borde det ju inte vara en omöjlighet om den här kvinnan bara får följa med och se det som kommer bli den här herrens nya hem.

Hur brukar ett sånt här hembesök gå till exakt? Så att man är förberedd på det som komma skall.

Det var faktiskt den här bilden som gjorde att vi bestämde oss för just honom. Han ser egentligen lite smått vemodig/bekymrad ut på de flesta bilder jag fått på honom, lite det som blivit charmen :)
Jag är även lite lättad över att han är en av de hundarna på hemmet som farit minst illa. Antagligen är det någon som tröttnat eller inte har kunnat tagit hand om honom längre och lämnat honom på gatan där ett par plockade upp honom och tog honom till Bianca.

Tack så mycket!

Ska jag vara ärlig, så vet jag inte riktigt. Det var en arbetskamrat till mig som jobbade på organisationen och eftersom vi kände varandra, så tyckte hon att hon visste vem jag var ändå, så jag "slapp" det momenetet.

Jag var på ett hembesök åt samma organisation eftersom jag bodde i närheten och vitsen är väl egentligen att få ett intryck av människorna och hemmet. Bara känna av liksom. Lämna lite information om ni har frågor osv.

Men det låter ju inte så farligt. Jag var nästan orolig att personen skulle söka igenom minsta vrå och bocka av varenda fel de kunde hitta. Men så är jag ju känd för att vara grymt nojig av mig också :) Den personen som står för vårt hembesök har jag även redan haft lite kontakt med innan jag nådde personalen i själva jourhemmet och hon verkade mycket positiv till det hela.

Men det här känns bra iaf. Spännande och nervöst, det även känns som att den här killen kommer passa vår äldre dam perfekt. Då hennes "lillebror" hastigt gick bort har hon blivit lite rastlös och samtisigt nästan orkeslös, så det här kommer vara bra för både hennes fysiska och psykiska hälsa.

#46: Mitt hembesök gick ungefär till så att personen drog med sig en av sina hundar hem till mig och sen satt vi och pratade om allt mellan himmel och jord som rörde hundar och utlandsadoptioner.

Nu är kanske inte alla besökare riktigt så avslappnande men hon sa i alla fall att det viktigaste med hembesök är väl att i princip kolla att det du sagt stämmer, alltså om de har en hund som inte bör bo i lägenhet vill de kolla att du verkligen har ett hus och inte i en etta i storstockholm, samt träffa dig som person. De kommer inte kolla städningen eller hur du valt att möblera eller såna små detaljer som egetligen inte har betydelse för hunden. Men jag var extremt nervös jag också!

#49 Just den personen jag har haft kontakt med här i Sverige bor lite för långt söder ut för att kunna ta sig hit upp, vilket genast gjorde mig nervösare då jag nu ska få ett hembesök av en kvinna jag inte ens haft kontakt med innan.
Som grädde på moset kommer hon antagligen komma dagarna efter jul, precis den veckan vi bestämt oss för att vi ska ha städat ur vår nuvarande lägenhet och sedan bo på annat håll under en veckas tid. Vår nya lägenhet är färdig att flytta till den 1:a så jag bor hos pappa och mamma hos sin särbo.

Men förhoppningsvis är det inte en större deal än att det går bra att hon följer med och kollar nya lägenheten och om det skulle vara så att renoveringen inte är helt klar så kan vi ta resten någon annanstans :)
Men nog är jag lite skakis allt!

Nyheter!

Hembesöket blir, efter mycket om, men och pusslande, av imorgon eftermiddag. Jag har fått papprena skickade på att Pluto har blivit testad för alla sjukdomar samt sjukpapperet efter att han fått tagit antibiotika pga febern han hade när de först plockade upp honom.

Är det något mer jag behöver fråga efter innan jag "sätter det här i sten", så att säga?

Jag är lite skeptisk till att ta hundar från andra länder. Man vet aldrig om hunden har sjukdomar, och tar med dom in i sverige.

I tex spanien behöver man bara ge lite mutor under bordet så skriver veterinärerna på vilket papper som helst.

Jag har själv funderat på en hund från spanien, som redan finns i sverige. Men då kommer jag kräva ett svenskt intyg oxå. Så man med säkerhet vet att hunden inte har några dolda sjukdomar :)

Själv tycker jag att vi ska hjälpa hundarna i sverige först. Men som du säger, det kanske inte alltid finns en hund som passar det man söker här i sverige :)

Lycka till och hoppas allt går bra!

#52

Jag var också väldigt skeptisk till det först, med papper och allt. Men så fick jag kontakt med en kvinna som adopterat en hund från samma shelter och som sa att allt hade gått bra. Hon hade dessutom åkt till Portugal själv för att hämta hem honom och sa att allt från papper till kontakter hade skötts jättebra.

Så turen är nog på min sida :) Har tidigare mailat andra jourhem här i Sverige, men där har kontakten varit så dålig att jag gett upp efter bara ett par mail. Vissa svarade inte ens även om jag mailade "kontaktpersonal".
Har fått extremt mycket hjälp från en av de högre uppsatta i personalen på det här jourhemmet, hon tog sig till och med tid att "tipsa" om hundar som passade in på våra önskemål och till vår vardag. Det är ju inte alltid de skriver så detaljerad beskrivning på hundarna via hemsidan, men över mail så skrev hon en lång beskrivning om varje hund hon tipsade om - vart de hittat dem, hur de var i psyket osv.

Så jag är mycket nöjd, trots att jag hellre hade tagit en hund från Sverige (bla för att slippa ta hit hunden med flyg etc) så känns detta som ett minst lika bra val :) Hoppas bara min andra donna sköter sig imorgon när det kommer främmat.

Jag måste säga att jag tycker att stämningen blir lite trist när det tjafsas om varifrån man väljer att adoptera en hund.

JAg kan hålla med om att visst vore det bättre att hjälpa våra egna och inte skaffa hit flera men med det sagt så skulle inte jag ha köpt en rasren hund med stamtavla heller jö.

Alla hundar utan hem behöver ju hjälp, oavsett varifrån dom kommer. Om vi här hemma "bara" ska hjälpa våra egna hundar, vem ska då ta sej an dessa stackare som går magra och dana i andra länder?

Här hemma anser jag inte att vi har ett jätteproblem med lösspringanade hundar precis,, det vi kanske har mera problem med är ju  alla lösspringande katter som just nu fryser ihjäl var och varannan natt.

Jag tycker att det viktiga är att hjälpa inte vem man hjälper.  En kan inte göra allt men alla kan gör nåt.

Om det viktiga är vem man hjälper bör man ju iså fall hjälpa "våra" egna hemlösa istället för att skicka hjälpa till andra sidan världen.

Njää huvudsaken man gör vad man kan..

//Linda

#24 Kunde inte undgå att gå in på hemsidan. Hittade den här lille killen. Om jag "kunde" ha en till hund så skulle jag ta honom utan att tveka.. http://bianca.pt/english/index.php?view=article&catid=54%3Aspecial-urgent-adoptions&id=1860%3Apulgito-new&option=com_content&Itemid=139

#55 Haha!! Jisses! FARLIGT!

#55

Haha, ja men tyvärr är  det ju så.. Det tog oss säkert ett par månader innan vi hittade "rätt" hund för oss och ändå kan jag fortfarande gå in och hitta riktiga godingar!
Hade vi inte redan haft en liten dam här hemma så hade det ju blivit två små fyrbenta som fått komma hem till oss.

Hembesöket gick super! Hade två riktigt trevliga tjejer hemma hos mig, dröjde inte lång tid alls förrän jag insåg att jag oroat mig för ingenting.
Och min 12-åriga lilldam charmade nog ögonen ur dem när hon glatt slängde runt och jagade sitt tuggben genom hela lägenheten.

Så nästa lördag kommer min lilla portugis! Bokat och klart redan efter bara några timmar :)

Grattis :)  Genom vilken förmedling?

Vi har 3 st hundar, 2 st adopterad och en omplacering. Jag ser inget fel med att adoptera från utlandet, det är väldigt många fördomar angående det, men det är inget jag bryr mig om, utan alla gör vi som det passar oss bäst, Och man adopterar inte en hund från gatan, den bor i ett hundhem där man kastrerar, tar prover, och ser att allt är okej, sedan är hunden klar för adoption, självklart så är det ju en chansning man tar när man adopterar en hund via en bild och som man inte kan träffa.

Vi hade letat länge efter hund, och ville ha en egen eftersom vi tog hand om alla andras hundar när de åkte bort, men de var så trist när hundarna åkte hem.

Vi letade på nätet, olika hundorganisationer, åkte och besökte vissa hundar, skrev ansökan till hundstallet, de ringde upp och sedan skulle de höra av sig om det blev någon hund som passade in i våran beskrivning, vi hörde aldrig av dem mer, så det blev inget med det, hade gärna adopterat en svensk hund.

Hittade då till ADAs hemsida, en svensk ideel förening som adopterar hundar från Spanien till Sverige, Tyskland, Norge och Finland.

De gjordes hembesök och vi berättade om oss och hur vi hade det och så och därmed så hittade ADA en hund till oss, vi såg bilden och blev så kära i denna underbara terrierblandning. Hon hette Nina då, och var 9 månader, hon såg ut som en jack russel fast i större format, hon hade bott hos två unga män som hade blivit arbetslösa och ej kunde ta hand om henne, så de lämnade henne på hundhemmet, Så i februari 2005 kom våran ängel till oss, hon var underbar, man såg direkt att hon hade bott i ett hem, hon älskad snö, fast hon hade bott i spanien, visst att hon hade saker som man fick träna på , men det har ju alla hundar.

Vi döpte om henne till Trude och hon fyller 7 år i maj, hon kastrerades innan hon kom till oss, eftersom ADA ej vill att man ska para hundar som man ej vet deras bakgrund eller vilka raser alla hundar har i sig.

Vi har aldrig ångrat oss att vi adopterade Trude, vi är på olika hundträffar, ADAs hundträffar, gatuhundens dag på drottningholm,

2007 så kom våran Findus till oss, han var då 12 v gammal, han bodde i malta med min sambos kusin som bodde där, hennes dåvarande svärfar hade ett stall med hästar, där han även tog hand om hemlösa hundar, gav dem mat och boende, 2 st hundar var ej kastrerade och därmed så blev det 5 st valpar och om de ej kunde få ett eget hem så skulle valparna avlivas, så då kom 4 st av valparna till sverige med min sambos kusin, våran hanhund är en springel spaniel schäfer och heter Findus, han fyller 4 år i april, en underbar och go vovve, eftersom vi har haft honom sedan han var valp så har vi lärt honom och våran Trude har fått lära honom att bli den hund han är idag,

2009 så ville min sambos morbror ge bort eller avliva sin 5 åriga dvärgpincher, barnen hade blivit vuxna och hade inte tid med henne, och morbrorn hade heller inte tid, vi tyckte att det räckte med 2 st hundar, men eftersom Gucci som dvärgpinchern heter, kände oss och våra hundar, så tänkte vi att vi kan ge henne ett hem, så sommaren 2009 flyttade hon hem till oss, och det har gått kanon,

Jag älskar djur, och vill gärna ta hand om alla om jag kunde, speciellt brinner mitt hjärta för djur som farit illa eller  som ingen vill ha, så att vi har hundar som kommer från Spanien ,Malta och Sverige, tycker jag är kanon, 3 st hundar från olika bakgrunder som bor under samma tak, att få ge dem ett tryggt och kärleksfullt hem, med motion, lek, fostran och många aktiviteter där de får följa med är en fröjd för oss,

Jag tar gärna hand om hundar oavsett om de kommer från Sverige eller utomlands, det spelar ingen roll för mig, för hundarna är inte mindre värda för det, hemlösa människor är inte heller mindre värda än oss andra, eller dem som kommer från olika kulturer, i mina ögon är alla lika mycket värda, det gäller även djur.

Våra hundar är det bästa vi har, och vi har aldrig ångrat oss, de ger oss så mycket, men som sagt det är upp till var och en om man vill ha en renrasig hund från en kennel, en blandras ,en valp eller vuxen hund, en hund från Sverige eller från utomlands, det är vad som passar varje individ bäst. För mig spelar det ingen roll om det är en renrasig eller blandras, det är ingen skilland, renrasiga i mitt tycker är inte bättre än renrasiga och tvärtom….Våra hundar är unika och speciella och det är det som betyder mest för oss.

#59

Genom Bianca :) Fick "självklara" tips om både ADA, hundrondellen och hundar utan hem etc, men vi hittade våran Pluto, eller Pilot som han kommer heta from nästa lördag, och föll direkt så det blev inte ens något prat på någon annan organisation. Sedan har jag fått så bra hjälp och information från dem så jag är mer än nöjd.

#60

Superhärligt att få höra lite positiv respons ang hundadoption från utlandet! Dessutom har ni tre hiskerligt söta hundar :) Kommer bli spännande att se hur vår nya familjemedlem reagerar på all snö och allt det nya.

De hundar som man adopterar från andra länder och de organisationer som är seriösa, låter inga sjuka hundar bli adopterade, hundarna vetrinärbesiktas, kastreras och vaccineras, och om hunden är frisk då får den flytta utomlands och när vi adopterade våran hund från Spanien och Malta, även om de hade gått igenom en vetrinärbesiktning i utlandet, så gick vi till vetrinären här och gjorde en besiktning och allt var kanon, att hundar blir sjuka, det vet alla, de kan även hundar här i sverige bli, så det är inget argument att inte adoptera från utlandet, eller att utländska hundar skulle sprida sjukdomar, om de har alla vaccinationer och gått igenom alla blodprover, så är det ju inga problem, som sagt det är upp till var och en att göra som man själv tycker passar, men våra val passade oss utmärkt, sjukdomar via utlandet kan spridas på många sätt, vi reser mycket mer idag än förr, och att ta hand om hundar här i sverige, självklart, det har vi också gjort, men när man får chanser och möjligheter här i livet att göra ändring så tar man det självklart och det gjorde vi med våra hundar och det har vi aldrig ångrat, att ge en hund en andra chans och hundarna bryr sig inte om vad som hände dem tidigare, och som hundägare ska man heller inte undra vad som har hänt hunden tidigare, för hundar lever här och nu, och att ta hand om sitt först i sitt eget land, då borde det gälla mer än hundar, alla sjuka och hemlösa människor här i vårat samhälle, som skulle behöva hjälp och stöd, det finns inga galor eller insamlingar till dem, utan oftast så är det att man hjälper länder som är fattiga och har drabbats av katastrofer, och jag ser inget fel i det, men det ska vara rättvist, och därmed så ser jag inget fel i att hjälpa hundar eller adoptera hundar från utlandet, men om möjligheten hade dykt upp här att adoptera eller ta hand om en svensk hund, så hade vi självklart gjort det och det gjorde det med våran Gucci, och för oss är våra hundar lika mycket värda, oberoende vart de kommer ifrån, vad de är för raser……

#61# tusen tack, det kommer nog att gå kanon, bara ta det lugnt och ge de tid så kommer det att gå bra….

, självklart när man skaffar hund så kollar man upp de olika organisationerna, ringer och pratar med dem, träffar dem, och pratar med andra som adopterat därifrån, det gör väl alla seriösa blivande hundägare, samma sak om man skulle ta en omplacering från Sverige, då kollar man upp det, och att adoptera eller ta en hund från utlandet för att det är modernt eller trendigt, jag har aldrig följt trender eller annat, utan alltid gjort det som känts rätt för mig, och det spelar ingen roll för mig om inte andra tycker om mina hundar för att de är från utlandet, så är det deras förlust, de är underbara hundar som bott här i flera år, friska, sociala och som vilka hundar som helst.

Nu har det blivit krångel pga att flyget han skulle komma med nu på lördag redan hade maxat antal hundar som skulle resa, men just pga att jag nu fått börja med hemmastudier så har jag all tid i världen att åka ner och hämta honom själv och till samma pris.
Känns toppen och riktigt spännande att få åka ner och själv ta hand om hela hemresan med hunden :) Plus att jag får träffa de som jobbar där samt min kontaktperson som hjälpte mig hitta Pluto. Att få ett par dagar på mig att lära känna honom är också ett plus, så att jag hinner bygga upp ett litet förtroende "hemma" hos honom och hans miljö.
En helgs semester i Portugal, där jag också har blivit lovad att själv få hjälpa till och medverka i deras rutiner, känns heller inte helt fel.

18e bär det iväg!

#64

Wow!! Vad coolt

Njut av semestern och lycka till!

Nu är jag hemkommen sedan 2 dagar tillbaks och jag kan inte säga annat än att det här helt klart var mitt livs upplevelse!
Pluto, som vi nu döpt om till Milo skötte sig hur bra som helst och det verkar på honom som att han inte gjort annat än bott här. Det första han gjorde när vi kom hem vara att äta och sedan åla runt i min säng.

Han är fortfarande väldigt trött psykiskt pga allt nytt han upptäcker varje dag och tyvärr kan vi inte ha ben framme så länge min andra hund är hemma, då han antagligen har fått varit väldigt beskyddnande över sin mat och liknande tidigare. Men annars går allt väldigt bra och han har redan lärt sig "sitt", tidigare har det ju trots allt bara varit portugisiska som varit aktuellt.
Han har en halvt kuperad svans, vilket antagligen ger slutsatsen i att han inte var den ideella jakthunden och då blev utslängd på gatan.
Rasmässigt tror de på sheltret att han är en Perdigueiro-mix, en vanlig jakthund i Portugal. Kanske pointer också. Dock har jag en vag aning om att han kan ha lite labbe i sig, bla pga ansiktsformen i profil och att han är svart, vilket ingen av de andra raserna är.

Och ni som funderar på att adoptera hund, jag rekommenderar BIANCA Associations starkt! Trots de 230 hundarna är de mycket välorganiserade och gör sitt allra bästa för att hålla de fyrbenta så friska och välmående som möjligt. De är också mycket måna om att man får en hund som passar in på sin tillvaro i hemmet och jag hade nog närmre 10 hundar att välja bland efter att jag berättat om hur våra dagar ser ut här hemma och vad det var för sorts hund vi letade efter.
De som har möjlighet att åka ner och hämta sin hund borde också göra det! Priset är detsamma som att hämta hunden på flygplatsen.
Boende fick jag hos Gosia, min kontaktperson och det var bara en enorm upplevelse. Lördagen spenderades i sheltret där jag fick möjlighet att ta en hel del foton på hundarna samt hjälpa till med vaccinationer och avmaskningar.
Blir allt som jag har planerat har jag siktet in på att spendera ett par veckor i Lissabon och på sheltret till hösten :)

Grattis till din fd. gatuhund! =)

Har själv haft en, från Spanien, som var hur underbar som helst. Är väldigt nöjd över organisationen vi köpte honom igenom, jag fick så mycket hjälp både innan köpet, under tiden jag hade honom samt nu efter hans död.
Till årsskiftet kommer förmodligen en ny spanjor hit, jag ska nämligen åka dit själv och volontärarbeta och jag antar att jag kommer bli kär i någon liten vovve och ta med mig hem =)
Om jag får va lite fräck så tycker jag faktiskt att gatuhundarna är härligare och framförallt har bättre hundspråk än de svenska hundarna. Har inte träffat en enda gatuhund med dåligt psyke.

#26
Bara för att dina gatuhundar fungerat bra och är "fantastiska" hundar betyder det knappast att alla andra gatuhundar är såna, långt ifrån!

Jag har endast dålig erfarenhet av såna där byrackor som är tagna från gatan, inte för att Jag haft en sån (no way in hell) men har vänner och bekanta som gjort det misstaget.

Sedan tycker jag det vara VÄLDIGT faschinerande att folk säger att de "fastnat" för en viss specifik hund och att de bara MÅSTE ha den…
HUR kan man göra det baserat på en bild och lite text på en hund som är i ett helt främmande land…?

#68 hade varit intressant att höra om nån som inte har varit fantastisk, jag har då aldrig stött på nån =)

För alla kanske det inte är så självklart att man kan "bli kär" utan att se hunden i verkligheten, för mig och några andra är det dock det.
Sen vill jag poängtera att alla adoptioner inte går till så, några åker själva till hemlandet och väljer en hund eller adopterar en som redan är i sverige i fosterhem. Nu vet jag inte hur andra organisationer fungerar, men "min" organisation rekommenderade starkt att jag skulle välja en hund som jag först fick träffa i sverige, jag följde det dock inte, utan är en av dom som läste en beskrivning, såg 3 bilder och pratade med volontärerna - sen var han min.  

Synd att du inte hann träffa Timo, han var ett levande bevis på en underbar fd. gatuhund =)

#68, jag har aldrig påstått att ALLA gatuhundar är fantastiska. Jag har aldrig påstått att INGEN som adopterat fått problem. Klart det finns de som haft problem, men så är ju fallet även om man skaffar en svensk hund.

Jag berättar om MINA erfarenheter . TS efterlyste åsikter och tankar från andra som adopterat hundar, och eftersom du aldrig gjort det så undrar jag varför du skrev överhuvudtaget.

70# håller helt med.

det finns ingen perfekt hund, oavsett ras,raser eller bakgrund, det viktigaste är hur man som hundägare, uppfostrar sin hund, hur mycket tid man lägger ner på sin hund, för att den ska bli som man själv vill…. tycker det är så tråkigt med folk som dömer på förhand och har förutfattade meningar, det är ju upp till var och en vart man köper , adopterar, en omplacering s hund, om man vill ha renrasigt eller blandras, alla hundar är lika mycket värda, alla hundar, kan ha samma problem, oavsett om de har köpts från en uppfödare, kennel,  hundorganisation eller från en privat person, när man väl skaffar hund så tar man på sig ett ansvar, att ta hand om hunden, se till att den får sina behov tillfredställda, att man har tid med hunden.

Men det är så i vårat samhälle det har blivit kallare och hårdare, alla ska vara likadana, göra likadant och de som ej följer mallen, står utanför och ifrågasätts, tycker det är väldigt tråkigt.

Tycker att alla har rätt att göra så som de själva vill ,men utan att klanka ner på andra som gör på ett annat sätt ,eller väljer ett annat sätt än de själva…..

#70

Underbart att du vet hurvida jag adopterat en hund eller ej! =) Hur var det nu med att inte uttala sig om saker man inte har den blekaste aning om? ;-)

Jag har tro det eller ej också gjort det. Men en Svensk sådan, och en rashund givetvis. Han skulle avlivas för ingen ville ha honom, efter att andra ägarna själva hade förstört och misshandlat skiten ur honom, han har alla sina framtänder utslagna och hade flertalet med brutna revben och i övrigt vanvårdad. Olaterna ska vi inte ens tala om!

Så tro inte att det bara är utländska hundar som far illa och behöver hjälp, det gör våra Svenska också.

Jag håller starkt med dom övriga i tråden som är emot adoption av gatuhundar, eftersom vi har våra egna vi borde ta hand om i första hand.
Finns ju hundratals med Svenska hundar som bara väntar på att få komma till en egen trygg familj och bli någons absolut bästa vän.

Så tjii på dig som försökte hysscha ner mig eftersom jag "aldrig adopterat". Jag gjorde bara ett smartare val än bla dig när jag gjrode det. Fick dessutom en välstammad rashund med VÄRLDENS (ja faktiskt) bästa brukshund i andra ledet, slå vilket slöseri på så bra hundmaterial.
För nu är min omplacering inne på sitt 13:e år och är den absolut stabilaste hund jag mött i mitt liv.
Medans bla mina grannar än idag kämpar med sin uteliggare till hund från Grekland som biter både människor och andra djur och vet inte vart han ska ta vägen, stabilt värre. ;-)

#72 - BRA skrivet!

Tycker som många andra här inne, att vi först och främst ska fokusera på hundarna i vårt egna land innan vi tar in hundar från andra länder.

Måste fråga er som gör det, vad är det ni tycker är bättre med en hund som i dom flesta fallen bott på gatan i utlandet? Som ni inte vet ett dugg om, bakgrund, ursprung, sjukdomshistoria osv? Vad är det som är så bra med det?

Ni som adopterat ifrån utlandet, VARFÖR valde ni att göra det ifrån utlandet och inte en av alla flera tusen hundar som behöver ett hem här i Sverige?

Det här kan vara bland det löjligaste jag varit med om.
Klart så kan man adoptera hundar från Sverige, likaväl som man kan adopåtera från utlandet. Jag hade ren tur som fick en hund som tidigare aldrig varit med om vanvård, han har helt enkelt bara blivit utslängd på gatan och sedan upplockad.

Den här tråden var menad som en positiv grej, speciellt nu när den organisationen jag valt visade sig vara en kanon verksamhet som vet hur deras hundar fungerar. Dessutom åkte jag ner själv för att hämta min hund och fick se att han inte alls visade några som helst men efter det han gått igenom.

Och #72
Jag blir riktigt ursinnig när jag ser dina öknamn på de sk "gatuhundarna", många av dessa hundar har kommit till sheltren som valpar, många har blivit utslängda på gatan och tyvärr finns det också de som blivit illa behandlade eller varit herrelösa sedan födsel.
Alla har såklart rätt till en åsikt, men lägg ner den här nedlåtande skiten och låt folk göra som de vill. Det är ju knappast någon som kommer ändra åsikt bara för att du råkar tycka att herrelösa hundar är det hemskaste som finns.

#72, så himla omogen du är. Vadå tjii…. fjantunge!

Varför inte skriva om dina erfarenheter istället för att bara racka ner på de som inte gjort samma val som du?

#74 - Svara gärna på mina frågor i inlägg #73!

#73

Jag valde från utlandet både för att jag inte hittade någon hund här i Sverige som passade till vårt hem + att det inte fanns någon jag riktigt "fastnade" för. Dessutom är många hundar här i Sverige hitflugna från andra länder så som Ukraina, Irland och Spanien etc.

Dessutom fick jag en såpass bra kontakt med de i Portugal, vilket jag inte alls fick här i Sverige när jag försökte kontakta personalen på vissa organisationer. Och bara möjligheten att få åka ner och göra lite volontärarbete själv var inte heller något jag såg som ett minus. De personer jag fick kontakt med här i Sverige som adopterat från eller volontärarbetat på sheltret hade också bara bra att säga om organisationen, vissa berättade om andra hundar och deras personligheter och allt verkade helt enkelt så mycket seriösare än de få svaren jag fick efter nästan 3 veckors väntan från andra svenska organisationer.
Visst kan många råka ut för sämre val, men sen beror det också på hur man hanterar situationen med en hund som kanske inte är helt tipp topp.
Då kan man även ta sig i kragen och kontakte de man adopterade ifrån eller möjligtvis gå till en tränare och se vad han/hon anser. Mina kontaktpersoner i Portugal har hållt sitt löfte hittills om att svara på alla frågor jag har ang Milo, precis som många andra organisationer om deras hundar.

Alla hundar förtjänar en andra chans, oavsett vartifrån man väljer att adoptera. Det gör lika stor nytta vartän man vänder sig.
Milo har en enorm personlighet som visar sig mer och mer för varje dag, så jag ångrar mig inte det minsta över det val jag gjorde. Som det ser ut nu funderar vi här hemma på att adoptera ännu en hund från samma shelter, en hund som jag fick lära känna under min helg i Portugal.

Här har ni min livsnjutare. Nog för att han tar sin plats, men det är hittills enda problemet jag ser med denna "byracka".

#74

Men glöm inte att detta är ett diskussionforum trots allt och man kan inte välja vilka åsikter som ska framföras, vill man bara ha medhåll så skriv en blogg istället. =)

Du skriver att du kollade om din hund hade några men från det han varit med om, men han verkar ju inte ha varit med om ngt hemskt så hur går det ihop?
Du hade turen att få en hund som inte farit så illa? Du valde väl den själv?

Ökennamn på "de sk gatuhundarna"? Vaddå såkallade? De ÄR väl det? Blir väl inte en mindre sanning för att man väljer ett annat "finare" ord.
Herregud vad känsliga vi var då, det är en huuuund och dessa sk ökennamn är ju ren sanning, eller vaddå är gatuhund ett finare ord för hem/herrelös uteliggare? Oki sorry, ska skärpa mig så inte era hundar blir ledsna i ögat.
Rättelse: Så inte NI blir ledsna och illaberörda av "ökennamnen" på era hundar, som ni själva ändå valt. =)

Jag låter folk göra som de själva vill, hänvisa gärna motsatsen!
Men jag kan väl fortfarande tycka att det är fel val vissa gör, jag förstår ärligt talat inte vitsen med det…?
Som ngn skrev innan så verkar det vara något exklusivt att ta hit en gatuhund från utlandet… Är våra Svenska övergivna hundar mindre värda och inte lika fränt att ha? Snälla förklara detta för mig så kanske jag Också förstår!

#75
Jah där kom det, härligt, härligt! =)

#80 - Återigen bra skrivet!

Förstår fortfarande inte VARFÖR man tar en gatuhund ifrån utlandet?

Är det för erat ego, för att ni känner att ni gjort en god gärning eller vad äre det handlar om?
Och kom inte med att det fanns ingen hund i Sverige som passade oss, det där är bara trams.. Då kanske man helt enkelt inte ska ha hund om det nu absolut inte finns EN ENDA hund av flera tusen som passar!

#81

Det finns dock inte flera tusen att välja på. Och jag gjorde det definitivt inte för mitt ego. Till skillnad från många shelter här i Sverige så visade mitt shelter precis ALLA deras hundar på hemsidan. Många beskrivningar på de "svenska" hundarna, hittagna från andra länder, hade dessutom mycket problem med sig från sina tidigare ägare. Många vi kollade på hade även en hel del krav med motion etc, vilket inte passade oss då vi har en äldre hund som inte orkar med några längre motionspass.
Så vi valde helt enkelt det som kändes bäst för oss, hade han kommit från Sverige hade vi ändå tagit honom.

Dessutom är kontakten mycket viktig för mig, speciellt då det är över telefon och nätet då jag själv inte har möjlighet att åka till något shelter stup i ett. Hur seriös en organisation är spelar mycket stor roll för mig.

Och du bad ju faktiskt om ett svar på VARFÖR jag valt att adoptera från utlandet. Du fick ditt svar och har egentligen ingen anledning att då ifrågasätta det eller säga nåt mer nedlåtande. Det var helt enkelt orsaken. Jag hittade inte någon svensk hund som skulle passa in eller som jag "fastnade" för. Vi har dessutom alla våra favorit "typer" av hundar och Milo var just en sån.

Och vad förekommer #80
så är inte vi andra likna kräsna med att vi ska ha de "finaste" och "felfriaste" hundarna, renrasiga hundar kan ha likas tora problem med psyket, om inte större pga aveln.
Tror ingen i den här tråden har påstått att svenska hundar är mindra beroende av oss som de i utlandet, men vissa har helt enkelt andra kontakter och begär.

74 håller helt med ,

Känns som att vi som har adopterat alltid ska förklara varför vi inte har tagit hand om alla hemlösa hundar här i Sverige, och att vi är så hemska människor, så känns denna diskussion och alla som har renrasiga och svenska hundar har de bästa hundarna, självklart så tycker alla som har hundar att ens egna hundar är det bästa, men som jag tidigare skrev så är ingen hund vare sig svensk eller utländsk eller renrasig eller blandras perfekt, det är  inte vi människor heller, fast många tror det.

Ni som alltid frågar varför vi adopterar en hund från utlandet, varför tar vi inte hand om de som finns här?

Det är många faktorer som spelar in, och om man är så naiv att man tror att man adopterar en hund från utlandet för att vara en hjälte då tror man fel, vad ska vi i sådana fall säga om de människor som adopterar en hund från Sverige och ger den en ny chans och ett nytt hem, för att man älskar hundar och att man vill ge hunden en ny chans, varför man adopterar eller tar en omplacering för att man kanske inte vill ha en valp, för att man vet historien bakom hunden och som sagt, hundens bakgrund  eller vart den kommer ifrån spelar inte någon större roll för mig, för det viktigaste är hur hunden får det hos oss och hur mycket tid jag lägger ner på hunden för att ge hunden den chans och möjlighet den förtjänar.

Och ännu en förutfattad mening om att alla hundar från utlandet är gatuhundar, alla har inte bott på gatan, många har haft ett hem och bott med en familj, de har blivit inlämnade på hundhemmet för att man ej längre har tid eller ekonomin för att ta hand om den, många hundorganisationer, adopterar även hundarna i sitt eget land.

Även om man själv aldrig skulle adoptera en hund från utlandet, eller aldrig ta en hund som behöver ett nytt hem vare sig det är från utlandet eller här i Sverige, eller att man aldrig skulle köpa en renrasig eller en valp från en uppfödare så är det upp till var och en, och även om man inte håller med så borde man visa lite respekt, och låta andra göra som de vill,

Så länge hunden mår bra, och inte blir vanvårdad eller misshandlad, så länge hunden får det den förtjänar, kärlek, motion, uppfostran och att få vara en del utav familjden, det borde vara det viktigaste istället för att anklaga andra för att man gör si och så….

Om folk har åsikter om våra hundar, så får de väl ha det, för jag vet att våra hundar är det bästa som hänt oss och de ger så mycket till oss , och det är det viktigaste för oss och så får andra ha sina åsikter om att våra hundar inte har stamtavla eller att det är si eller så, alla våra 3 hundar har kommit till oss, för att vi älskar hundar, för att vi fick möjligheten och att det var rätt tid och tillfälle och att vi ville ha flera hundar, och ge hem till 3 st hundar, med olika egenskaper, personligheter och raser, två blandraser och en renrasig, när vi beslöt oss för att skaffa hund, så ville vi inte ha en valp, vi ville heller inte ha en äldre hund, utan något därimellan, våran första hund var 9 månader då hon kom till oss, den andra var 14 v, och varför vi skaffade en till var för att våran tik skulle få

 sällskap utav en hundkompis och det var lättare med en valp för att hon hade bott själv med oss i 2 år,  och rätt tillfällde dök upp, och då passade det med en valp, eftersom vi hade tiden, det var sommar och jag hade ett sådant jobb där hundarna följde med mig på jobbet, och han har bott hos oss sedan 2007, fyller 4 år i april, vi hade tänkt att det skulle räcka med 2 hundar, men jag hade alltid velat ha en mindre hund och terrier, eftersom våran 1 ;a hund är en större terrierblandning, vi var både på hundstallets öppet hus och hundar utan hems träffar, där man fick träffa hundar som behövde ett nytt hem och där fanns en terrierhane, som hade passat oss kanon bra

, men under samma tid så frågade min sambos morbror om vi ville ta deras hund, för de hade inte tid eller ork att ta hand om henne, en 5 årig dvärgpincher tik, som hade fått göra lite som hon ville, aldrig gått i koppel, vi funderade en stund och bestämde att det var bättre att hon fick bo hos oss än hos främlingar, eftersom vi kände henne och hon kände oss och våra hundar & vi bodde nära min sambos morbror så kunde vi komma och hälsa på och de gör vi också och de kommer och hälsar på hos oss och de känner att deras hund har fått det väldigt bra hos oss och det känns underbart att höra, hon har lärt sig mycket under tiden hon varit här, men det var inte lätt från början, men självklart vill man ge en 5 årig livsglad hund en chans till ett nytt liv och nytt hem och har vi aldrig ångrat och vi har aldrig tagit an dessa hundar för att vi ska vara hjältar eller få beröm, vi skaffade hund för våran egen skull och sedan om de är adopterade eller omplacerade spelar ingen roll, det viktigaste är här och nu

82# ännu ett bra inlägg, bra skrivet !

Jag har försökt hålla mig neutral i denna tråd. Men nu kan jag inte hålla tyst längre.

Jag har själv varit på väg att adoptera från utlandet, men ändrade mig då jag tycker vi i Sverige har ett överflöd av hundar med omplaceringsbehov.

På ett sätt kan jag förstå dom som adopterar hund från utlandet, då flera organisationer i utlandet inte har lika höga krav på den nya familjen.

Visst finns det en och annan organisation i Sverige som inte kollar upp nya familjer så noga. Men de som kollar upp sina nya familjer kanske inte godkänt en familj med dålig familjesammansättning, låg inkomst, långa arbetsdagar m.m. Då kan det ligga nära till hands att ta en hund från utlandet.
Men om man nu inte blir godkänd av en organisation här i Sverige… då borde man väl inse att man kanske inte borde skaffa hund alls?

#83
Du har nu bevisat att man faktiskt KAN adoptera hundar både utifrån och inifrån landet och att det dessutom fungerar hur bra som helst! Känns skönt att folk faktiskt kan skriva sina åsikter utan att låta nedlåtande mot andra utan helt enkelt säga sitt och inte "peka" ut andra.
Med resten kan man ju helt enkelt hålla med om att man tycker olika.

#85
De utländska organisationerna är faktiskt också väldigt noga med vart hundarna hamnar. Jag fick ett hembesök och blev utfrågad om mina studier och min mammas jobb samt att de som besökte mig fick träffa min andra hund och se hur hon agerade med andra hundar. Samtal från min svenska kontaktperson efter hembesöket och jag blev hur bra som helst behandlad av de jag kom till i Portugal.
Under tiden jag var på sheltret i Lissabon fick jag "delta" under några adoptioner och det var bla en hund som de adopterade bort, men just pga att de hade en vag osäkerhet över paret som tog tiken så skulle de göra en hel del hembesök under ungefär två veckors tid.
Så enligt vad jag själv har upplevt så tycker jag att de organisationerna utomlands är minst lika "stränga" som här i Sverige.

86# håller helt med, att man skulle adoptera en hund för att man inte kollar upp eller för att man har låg inkomst….ännu en förutfattad mening, vi hade mycket kontakt med organisationen vi skulle adoptera ifrån och fick skriva intresseanmälan, och där man fylller i om sin livssituation och samma punkter som de har på hundstallet.

De organisationer vi haft kontakt med är svenska organisationer som hjälper hundar både på plats och de hundar som är friska och går att adoptera så försöker de hitta ett lämpligt hem åt, de hundar som är sjuka eller av annan anledning ej kan adopteras bort får stanna på hundhemmet, eller så hittar de ett jourhem i samma land, och de som vill hjälpa till kan bli fadder åt den hunden, hundarna och ge bidrag,

Vi fick också hembesök,och fick kontaktperson, som vi har kontakt med och som vi träffar på hundträffarna, vi mailar, skickar bilder till hemsidan och till epost och berättar hur det går…

Och om man för den anledningen skulle skaffa hund från utlandet, för att de har inte så bra kontroller, eller att de är inte så noga med något, eller att man har låg inkomst…då tytcker man nog inte om hundar eller är heller inte intresserad av att ha hund,

Men som sagt alla får ju tro och tycka vad de vill hur andra skaffade sin hund eller för vilka anledningar.

Skulle vara väldigt jobbigt att gå runt och undra vad andra tycker och tänker om mina val av hundar eller varför jag skaffade hund och vilka motiv jag hade, om andra vill undra så får de gärna göra det.

Det viktigaste är att man själv är nöjd med det man väljer och gör här i livet,….

Visst jag undrar också varför folk köper valpar ,både renrasiga och blandraser och valparna är runt  4 eller 10 månader, för att man sedan ska sälja  dem på blocket, för att man var allergisk eller att man inte har tid eller för att det var för jobbigt, eller att man avlivar en unghund för att den var för jobbig och ingen orkade ge hunden uppfostran och regler…

Om fler skulle fundera noga igenom ett hundköp innan de skaffar hund, tex. ta ett allergi test innan för att se om man kan skaffa pälsdjur, ta sig tid att tänka om man har tiden och orken för att ta hand om en hund, för en hund är ingen slit och släng sak…..

Det är en utav anledningarna varför det finns så många hundar som behöver nya hem, för att man inte har tänkt igenom hundköpet.  För oss tog det 2 år innan vi bestämde oss för hund, för att det passade med jobbet och det var rätt tillfälle…och om människor verkligen hade tänkt igenom sitt hundköp, och förstått att man har ansvar för hunden hela hundens liv, då skulle vi heller inte ha så många hundar som behöver nya hem och det gäller i alla länder, men det är bara vad jag tycker och tänker…

#87
Just det sheltret jag valde har ingen direkta intresseanmälan man får fylla i, utan man får skicka ett mail till en kontaktperson, som i mitt fall först blev en svensk tjej, men då hon inte hade hundra procent koll på de hundarna jag intresserat mig för så fick jag mitt mail vidarebefordrat till en anställd på sheltret istället.
Då fick jag i ännu ett mail skriva och berätta hur vi hade det här hemma och vad vi hade för "önskningar" så som storlek, pälstyp och personlighet. Iom det fick jag en längre beskrivning på närmre 10 st hundar och utifrån det hittade vi Milo.

Många hundar de har på sheltret är dessutom renrasiga, bara det att pga att Portugal är ett såpass "fattigt" land så ska alla ha det bästa. Renrasiga hundar, speciellt labradorer, i hemmet som de stolt visar upp eller stora vakthundar som står och skäller, tjättade så att de kan röra sig runt en area på kanske 1x1 meter för att inte förstöra gräsmattan.

Så speciellt då Portugal är ett såpass svårt och "kräset" land slutar det med att många hundar får stanna på sheltret resten av sina liv, även de som inte är adoptivbara blir kvar där eller i ett speciellt fosterhem.

Enligt mig, så tycker jag kort och gott att det borde finnas speciella "hundkörkort" som hundägare och uppfödare kan kräva att man visar upp innan de säljer en hund.

#83

Nu är jag jätteomogen och säger att den där novellen pallar inte jag läsa och varför postar du samma bild hela 4 gånger? Så märkvärdig är den faktiskt inte, känns en aning tjatigt däremot.

#89

Om du nu är så anti hundadoption och speciellt när det gäller adoption av "gatumixar" och från andra länder så har duju ändå hamnat en aningen fel.
Och dessutom behöver du ju inte kolla på bilden varje gång?

#90

Är du trög eller spelar du det bara?
Exakt VART har jag skrivt att jag är anti hundadoption, isynnerlighet då jag själv adopterat…?
Tolka inte min text som Fan tolkar Bibeln!

Det enda jag har sagt att jag är emot adoption av gatuhundar från andra länder, och varför jag tycker det har väl framgått ganska så tydligt redan?!

Bilderna är rätt små så för att se dom i större format måste man ju öppna dem, men det kanske du har missat…?
Tycker ändå att det är trist och poänglöst att posta samma bild konstant, spc i en och samma tråd.

Just denna tråd har ju faktiskt framgått helt i att jag ska adoptera hund från utlandet, och nu har gjort det. Och med det du skrivit så har du ju bara negativt att säga om det, då menar jag INTE adoption av svenska hundar.

För mig är bilderna såpass tydliga att jag iaf kan se att det är samma bild. Tycker bara i största allmänhet att det var en väldigt futtig grej att störa sig på. Och att du brusar upp dig såpass att du till och med kallar mig trög är också helt absurt.
Som sagt, jag tycker vi kan tycka lika om att vi tycker olika.

#92

Jag delgav min åsikt i tråden om att jag personligen har hittills dålig erfarenhet av importerade gatuhundar, är inte det också ganska så vitkgit att ta del av? Allt är liksom inte guld och gröna skogar…

Det är lite som om jag skulle starta en tråd och bara -"Jag vill köpa en bil och kollar en del på märket XX. Vad har ni för erfarenheter av dessa bilar? Men jag vill BARA veta av de som har en bra erfarenhet av dom."

Vad är då vitsen med att efterfråga folks erfarenheter om man BARA vill veta av den ljusa och fina sidan av steken?

Ja du kanske har en större skärm och lägre upplösning än vad jag har, om du kan se vad bilderna föreställer i mini.format. =)

91# så jag får inte visa samma bild på mina hundar, eftersom jag har endast några få bilder där alla hundarna är tillsammans, tråkigt att du stör dig på en sådan liten sak som en bild,

Och har jag sagt att den är märkvärdig, jag lägger in en bild för att man brukar göra det här på forumet på sina hundar, men tydligen så ska man ha flera olika ,för att vissa ska vara nöjda,

Och du kan ju kalla den för novell, om du vill, ingen som bett dig att läsa den, det är ju upp till var och en ,eftersom det är ett forum, där man pratar om olika hundämnen och därmed så skrev jag om mina upplevelser, eftersom det handlade om adoptioner

Eftersom vi alla har olika åsikter om detta ämne som adoptioner,vissa är för och andra är emot, det betyder ändå inte att man kan kalla varandra för trög eller något annat eller vara respektlös, jag trodde vi alla vara vuxna här, men om det är något man inte vill läsa eller pallar med så är det ju inget tvång, det är ingen som har tvingat någon till att läsa eller titta på någon bild som man tycker är tjatig…

Och jag visste inte att det var en regel att man behövde ha olika bilder för olika inlägg….jag trodde det var upp till var och en…

Tillägger: Jag brusar faktiskt inte upp mig ett dugg, däremot ogillar jag när folk inte kan läsa korrekt mellan raderna och hävdar sedan saker jag inte ens yttrat mig om! Därav frågan om du var trög eller ej.

#94 När argumenten tar slut så kommer det anfall….  lägg upp de bilder du vill, hur många gånger du vill… det är helt ok :)

96# helt enig, tack….

#94

Givetvis får du visa vilka bilder du än vill, men är inte tanken med bildvisning att man ska variera bilderna? För annars är det väl inget kul att få  e samma bild flera gånger om…?
För jag öppnar alla bilder i trådar för att titta eftrsom jag finner det trevligt, men att få se samma bild hela tiden känns som sagt lite uttjatat.

Precis, det har du alldeles rätt i, man läser dom inlägg man vill läsa. Jag tyckte att din var en novell och läste den därmed inte. Du behöver inte heller läsa mina inlägg om du inte vill det. Skönt när vissa saker kan vara simpla. =)

#96
Moahahahahaw! Underbart! ^^

#99 Jag vet !! :)

98 som sagt jag visste inte att det gjorde någon skillnad att ha olika bilder, men förstår själv att det kan vara intressantare när man varierar bilder, så ska försöka ha olika bilder…..för det kan ju vara lite roligare….

#101 Tack så mkt, vad trevligt det blev nu! =D
*Tummen upp*

#81: Varför skaffade du själv hund och varför tror du att anledningen till att någon annan skaffar hund är så annorlunda bara för att hunden råkar komma från ett annat land? Allvarligt, att påstå att folk skaffar djur för att stärka sitt ego säger mer om er än om dem.

Varför inte bara låta folk välja sina egna husdjur så länge djuren inte kommer till skada? Förstår inte att man inte har bättre saker att lägga energi på än att ha åsikter om andra människors val, helst när det inte ens berör en själv.

#103
Jag frågade inte varför dom skaffade hund, jag frågade varför dom valde att ta en gatuhund ifrån utlandet när vi har så många hundar här i Svergie som behöver hjälp.

Jag påstod heller inte att folk skaffar djur för att stärka sitt ego. Shit, asså nu blir jag förbannad på riktigt. Kan du läsa rätt? Och inte stoppa ord i munnen på mig och skriva saker jag inte ens skrivit -.^

Herregud, LÄS nästa gång innan du skriver saker!

Nu lägger jag mig i. Jag har väldigt svårt att man adopterar från utlandet, det är fel att säga att det inte fanns tillräckligt med hundar här hemma eller att ingen passade. Har ni kollat på blocket? Det är hundar som behöver hjälp där med! Min hund köpte jag från blocket, mager, eländig, fått stryk. Jag är emot att ta hit hundar från utlandet MEN jag blir inte arg eller sur för att någon gör det för jag tycker att alla hundar har samma rätt till ett bra liv. Det finns ingen hund som förtjänar ett bra liv mer bara för att den kommer ifrån ett annat land och jag påstår nu heller inte att någon annan har sagt det. Men jag tycker också att dom stackarna vi har här hemma är dom man ska ta hand om först. Jag förstår liksom inte det där med att strunta i problemen vi har och hjälper till med någon annans problem istället. Låt de länder ansvara för sina djur.

Jag tycker man kan kräva högre nivå på kommentarerna än den många ligger på nu. Skärp er.

#105
Jag hade faktiskt tänkt ta en svensk hund, men de få shelter jag lyckades få kontakt med hade väldigt få hundar som skulle gå ihop med min tik och med småbarn, då jag har en 1-årig systerdotter som ofta kommer på besök var det väldigt viktigt. Blocket kikade jag också runt mycket på, men det gäller ju också att man faktiskt fastnar för hunden, vilket jag inte gjorde. Sen blev det akut då min äldre dam började bli allt mer annorlunda då hennes bästa vän hastigt gick bort i höstas, hon blev nästan för behövande och vi kunde knappt gå hemifrån längre.
BIANCA organisationen var den organisation som jag fick bäst kontakt med, samt att de hade 230 hundar, varav alla visades på hemsidan. Allt gick dessutom väldigt snabbt och jag fick chansen att åka ner och hjälpa till samtidigt som jag hämtade min Milo, utan att behöva betala nåt extra. Och med tanke på att jag länge haft en liten dröm om att jobba med djur och speciellt de behövande tyckte jag att jag inte hade något att förlora.

Självklart tycker jag att de svenska hundarna förtjänar lika mycket hjälp, men jag ångrar inte mitt val och känner att jag skulle kunna göra om det igen. För det är ju som även du sa, alla hundar förtjänar ett bra hem.
Men jag struntar heller inte problemet vi har här i Sverige. Det har jag aldrig påstått och ingen annan i den här tråden heller.

#106
Jag håller med! Känns trist att starta en tråd och så kommer det så tarvliga kommentarer. Det alla har gemensamt här är ju helt enkelt att vi vill hjälpa djur som farit illa, eller snarare ge en hund en andra chans för att få det att låta mindre som ett "hjältedåd" som vissa verkar tro att några är ute efter. Ingen har ju gjort något fel bara för att det inte passar vissa att man valt att adoptera en hund från ett annat land.

#107 jo det är många faktorer som gör  vilken hund man skaffar, jag var tvungen att också ha en barnvänlig hund då min sambos systerson på 4 år träffar oss en hel del. Jag tycker inte man ska behöva förklara sig varför man skaffade sin hund och det var inte det jag menade jag bara skrev ner min åsikt och ville absolut inte vara otrevlig på något sätt. Har heller inte påstått att någon sagt eller tyckt så som sagt ville bara skriva min åsikt jag dömmer heller inte någon som tar hit en hund utomlands alla hundar är lika mycket värda. Jag tror inte många skaffar en sådan hund för att spela hjälte, det finns säkert en del som gör det men tror att det är fler som skaffar en hund utan hem för att ge den en andra chans. tror heller inte att det är fler som spelar hjälte bara för att man tar en hund utomlands.

Jag försvarar ingen här men man kan inte hjälpa hur man känner, att vissa blir sura är inget dom rår för och jag har också svårt att hålla god ton när jag blir sur och tycker något är konstigt eller fel. Dock har jag lärt mig att försöka undvika att skriva istället men ibland kan det vara svårt också.

Oj såg nu att det blev lite skrivfel i inlägget, hoppas ni förstår ändå  =)

Innan vi skaffade hund så kollade vi på olika ställen, på blocket, olika hundhem och organisationer, jag vet att det finns väldigt många hundar här i vårat land som behöver ett nytt hem, eftersom deras ägare, har tröttnat, eller inte har tid eller klarar inte av hunden.

Jag ifrågasätter aldrig hundägare som har adopterar sin hund, eller har en blandras eller renrasig, jag tycker människor med olika hundar, är väldigt intressanta och oftast så är det trevliga människor som man träffar ute när man är ute och går eller när man är i hundrastgården ,

Och ingen som jag har mött hittills har aldrig ifrågasätt eller undrat varför man gjorde si och så när man skaffade sina hundar, utan man pratar om allt möjligt, om hur ens hundar är och vad de tycker om och inte och och om allt annat också, det känns skönt att man kan kunna prata  med människor som man inte känner sedan tidigare, för vem vet, de kan ju bli ens vänner inom kort….och det är ju alltid trevligt med nya vänner….

Som jag tidigare också skrev så skulle jag kunna ta en omplacering från Sverige, och samma sak där när letade efter våran tredje hund, som vi ville skulle vara lite mindre än de andra, vi tittade på blocket ,men sedan så kom frågan från min sambos morbror om vi kunde ta hand om deras hund och det kändes mer viktigare, för att de är närstående och vi kände hunden och hon kände oss,,,,,

Jag kommer nog alltid att ha hundar som behöver nya hem, för det är så jag är,vill hjälpa dem som behöver det mest, och vare sig det är en utländsk hund eller en svensk, spelar ingen roll, det viktigaste är att den hunden får ett permanent hem hos oss, där den aldrig behöver känna sig osäker på om den får stanna eller inte, men nu har vi 3 st och det räcker för tillfället…..

Samma sak gäller ju också när det pratas om att ta hand om de hundar som finns här i vårat land. Att göra det mer hundvänligt i vårat samhälle, erbjuda hjälp till de hundägare som känner sig osäkra och som känner att de ej kan ta hand om sin hund, att ge dem stöd och utbildning så att hunden får stanna hos sin ägare, genom att man samarbetar, Några ideer, kanske lät helt konstigt, men  det vore något tycker jag allafall.

När man också säger att vi ska hjälpa hundarna i vårat land först, men det konstiga är att det verkar bara gälla då när det kommer till hundar, inte då när vi ska hjälpa andra länder, vi ska ge bidrag till länder som drabbats av naturkatastrofer, till fattiga länder, vi har galor och insamlingar, men varför är det inte mer koncentretation på att människorna i vårat land ska ha det bra, att ingen ska vara utan bostad, ingen ska behöva sova utomhus, känna sig utanför samhället, att få ha rätten till en bostad, arbete och att barn har rätt till ett tryggt hem, och få gå i skolan ,att barn har rätt till att börja på idrott om de vill, även om familjen har låg inkomst,

Vissa har lätt att ge bidrag till insamlingar till andra länder, medans man tittar åt ett annat håll när man ser en man eller kvinna sälja Situation Stockholm,…..

Varje människa är viktig, varje människa har rätt till sina åsikter, varje människa tar sina egna beslut och sina egna vägar, så länge man tar ansvaret för det, varje människa gör misstag, ingen människa är perfekt.

Men vilken rätt har vi att döma andra för att hon eller han inte gör precis som jag….tänk om alla gjorde och tänkte likadant, alla hade likadana kläder, frisyrer, hus, bilar och husdjur…vad trist och tråkigt världen skulle vara då….

Man gör sina egna val, så länge man tar ansvaret för det och så länge man vet vad valet innebär…….

Jag tycker då rakt inte att det bara gäller hundar inte från min sida och dessutom handlar ju denna tråden om just hundar så klart att inget annat kommer på tal då!

#108
Just hela inlägget gällde väl då kanske inte allt du skrivit, ber om ursäkt för det :) Dock var det några få som ifrågasatte väldigt mycket i tidigare kommentarer och till sist kände jag att jag bara ville ge en sista, slutgiltig förklaring.

Dock är det ju nu så att jag har väldigt goda kontakter till sheltret i Portugal, så blir det en till hund kommer den nog komma därifrån också, speciellt då jag ska ner dit och jobba nu i juli.
Men de hundar jag kommer skaffa, oavsett om det är nu eller om flera år, kommer säkerligen bli hundar som behöver en andra chans, ingen tvekan om saken.

Även om jag personligen tycker mindre bra om att man väljer hundar från utlandet när vi har så många omplaceringshundar här…. så känner jag ändå att du har fått vara med om något fantastiskt som fått vara i Portugal på plats och se hur dom arbetar. Det där en önskedröm för många.
Jag är även övertygad om att du kommer ge din hund ett lyckligt liv i en familj.

Önskar dig all lycka till och hoppas att du öppet orkar dela med dig utav både bra saker och ev. jobbiga saker, trots att vi nu varit många som negativt kritiserat ditt val.

Din erfarenhet är intressant och lärorik för oss. Oavsett om du har renras, blandras, infödd, utlandsfödd så har du ju ändå en hund

Grattis till din nya familjemedlem!

Har inte orkar läsa alla svar som blivit efter mitt senaste sura inlägg..
Men jag överreagerade nog aningens i alla inlägg, då det här är en fråga som upprör mig mycket.

Efter ett rätt stort bråk med en (föredetta?!) otroligt nära vän - så har jag tänkt lite och saker som inte kom fram för jag var så upprörd.
Hur som helst så tycker jag fortfarande att det är helt åt skogen fel att ta in gatuhundar från andra länder till Sverige, och jag står fast vid att vi ska hjälpa dom vi har först, innan vi hjälper resten.

MEN - jag tycker också, om man nu brinner för gatuhundar, att rädda dom osv.. Att man gör helt rätt i att åka dit och arbeta o hjälpa till, undervisa och stödja.
Jag tror faktiskt DET gör mer nytta än att ta hit en hund därifrån. Hänger ni med? :)

#113
Uppskattar din kommentar! Och det är klart jag månar om hundarna vi har här i Sverige också, men det är faktiskt riktigt svårt att hitta någon man känner passar, oavsett om folk tror det eller ej.
Jag bor i en väldigt liten stad intill Karlstad, dessutom är jag utan körkort och min mamma delar bil med sin särbo, så det är inte så lätt att ta sig runt till olika shelter och kolla på ALLA deras hundar. Så istället får man hålla sig till det man ser på nätet, vilket organisationen i Portugal vann på då de har precis varenda hund upplagd med beskrivning och bilder :)
Dessutom kan det ju i vissa länder vara svårare att hålla ett shelter i skapligt skick.

Sedan är det precis som du säger, att få chansen att åka ner och se hur allt går till själv är verkligen en upplevelse. Det är först då man inser hur svårt det är att hålla ett shelter i bra ballans, speciellt ett med över 200 hundar och endast 4 fast anställda, resten volontärer.
Det är också lättare att se hur hunden man "valt" är genom att åka ner, det enda som visat sig är att min portugis inte är lika hoppig som han var i Portugal, och det är ju egentligen bara ett stort plus :)
Dessutom får man se videos på hundarna, hur de agerar med folk och andra hundar om man så vill det. Man kan även begära att få videos med hunden man är intresserad av ifall det saknas något att "checka". För trots att man kanske inte kan lita på att hunden är den de utger den för att vara så finns det trots det många åtgärder man kan lösa innan man tar hem hunden.

Dock tycker jag att de som får chansen att åka till ett shelter, volontär eller ej inte borde tveka en sekund. Jag var där endast en helg men blev både imponerad och ännu mer engagerad än tidigare.

Hejsan

Vill bara passa på att gratulera till din nya vän. Har själv en spaniorska. Har full förståelse för alla som tycker att vi ska "ta hand om våra problem hemma", men som du, så fanns det ingen hund på dessa hundstallar i sverige som passade i vår familj, med barn och allt. Och då en valp inte var på tal utan vi ville ha en unghund, så föll tillsist valet på att importera. Efter mycket funderande och en grundlig värdering av oss och hunden så bestämde vi oss tillslut. Och vi har inte ångrat det en sekund. Hoppas att du blir lika nöjd som vi. Skulle utan att tveka importera en till.

Kan tycka att det är väldigt mycke diskution kring detta med att adoptera från annat land, sjukdommar som kan komma till sverige med dessa hundar m.m.

 Ibland kanske personen saknar fakta, kan det kännas. Om alla hundägare i sverige med svenska hundar som åker på semester till andra länder kollar sina hundar på väg tillbaka in i sverige, vet jag inte? Så finns det kanske vilda djur som själva tar sig över gränserna mellan länder? Men ibland ska vi bara ha en syndabock, eller? Och att det smuglas in hundar, som aldrig går igenom alla kontroller är hemskt, men i slutänden måste det vara vi som köpare som ska kontrollera att alla papper finns och att de stämmer. Och att det finns hunduppfödare i sverige som säljer sina hundar till vem som helst utan att kontrollera denna person överhuvudtaget, är också tokigt.

En person sa en gång till mig:

- Hur min hund ser ut eller var den kommer ifrån spelar ingen roll, det är hundens egenskaper som i slutänden är viktigast för mig." Kan inte annat än hålla med.

 Lycka till!

#116

Brist på fakta var precis det min kontaktperson i Portugal sa att det antagligen berodde på, många vet inte hur noga de utländska sheltren är med att se till att deras hundar är 100% friska innan de reser. Dock finns det väl ockå tyvärr de som är mindre seriösa, men då krävs det ju fortfarande att ha alla papper och stämplar när man väl tullar hunden.

Jag fick ju även chansen att åka till sheltret själv och se hur min hund såg ut på plats, dessutom kom veterinären samma dag och passade på att ta en snabbkoll på Milo innan hon åkte igen.
Så jag ångrar mig inte och tycker såklart fortfarande att vi ska tänka på de hundar vi har här i Sverige. Men sen ska det ju kännas rätt också och den här grabben var helt enkelt något som vi kände skulle passa in perfekt hemma hos oss :)

# Så det finns "hundrasism" också? Seriöst, tänk över ditt resonemang lite!

En månad på pricken idag med min portugisiska prins!
Och ja, jag skulle göra om samma procedur igen, Lissabon, hämta hund, volontära, allt!