Nej ja förstår inte, förklarlig anledning, misstänker du denna sjukdom på Ben?

Oj vad jobbigt, lider med dig. Jag håller med dig att en hund som är van att arbeta ska få fortsätta att göra det, massa kramar till både dig och Ben!

Har även svarat på vallhundar.ifokus. Men kan skriva samma svar här också tänkte jag!

Nu verkar min BC tack och lov vara fri från klobesvär. Dessvärre har min sheltie Ronja haft besvär med sina klor sedan ungefär 2008 (då var hon drygt 2 år)

Det är inte ovanligt att hennes klor går av eller spricker, två operationer har det blivit totalt där klorna varit så illa att man varit tvungen att operera bort dem. (klorna går av nästan rent naturligt - dvs. utan något direkt trauma bakom) Det var prat om att hon hade SLO ett tag, men det har aldrig fastställts.

Ronja tävlar och tränar aktivt inom agilityn åtminstonde. Och hon lever ett aktivt liv med kvalité. Dock är hon inte så hårt arbetande som en arbetande vallande BC. Hon får inte springa runt på grus eller hårda underlag i större mängder pga. sina klor. Hon går med skor när vi går längre promenader.

TS Jag tycker så innerligt synd om både dej och din hund. Och jag förstår  verkligen dina sista ord. Det måste kännas fruktansvärt tungt. Det är ju som du skriver. Hur sjutton ska man kunna tävla med en hund som är fullproppad av dopingklassade mediciner.

Jag har ingen egen erfarenhet av klolossning men en hundägare av samma ras som mej gick ut i klubbtidningen och berättade att hans hane hade drabbats. Och berättade även att han hade en kull efter sej, så dom som köpt valp efter hanen skulle se upp. Dom hade ett rent helvete med klorna som bara lossnade hela tiden. Jag vet faktiskt inte hur ägaren gjorde sedan. Hunden fick sluta jaga helt. Det fungerade bara inte.

Jag kan bara säga så här, att om min älskade hund skulle få samma problem som denna hane, så skulle hon få somna in. Den hade STORA problem. Men sjukdomen finns nog i olika grader misstänker jag. Går den att hantera med mediciner och annan omvårdnad så ska du ta alla chanser.

Jag håller innerligt tummarna för att det ska gå bra.

Tack för svar! Diagnosen har inte ställts än men vi har varit inne återkommande gånger till veterinären (som inte enstänkt tanken på att det kan vara SLO) och opererat bort klokappslar som gradvis var på väg att lossna. 

Vi har gått i vila sedan januari men det blev bättre en period och då satte jag igång honom lite smått inom vallningen igen och tävlade agility två helger men efter det gick det bara utför. Nu är det lugnt igen, och klorna ser hyffsat fina ut. Men jag går bara och väntar med skräck inför nästa hemska period.

Jag ska åka till Ulltuna där dom tydligen har ett forskningsarbete med norge och danmark gällande sjukdommen. Så får vi se vad dom säger.

Just nu lever vi väl i nuet och försöker att inte tänka så mycket på framtiden men usch vad besviken jag blev när jag läste på både internet och i hundsport bland annat att den vanligaste behandlingen är avlivning. Kan inte ens tänka mig att det kan vara vi. Men jag ska försöka göra allt somsagt.

Kanske att din hund klarar sina klor om han får ta det lugnt och inte jobba. Men en arbetande hund som inte får jobba är ingen glad hund. Du hittar nog någon lösning ska du se.

För er som är nyfikna på hur det gått med Ben och hans klor så finns ett hastigt utlägg på bloggen. 
VARNING FÖR STARKA BILDER!
http://herdingdogs.blogg.se/

Usch vilken hemsk sjukdom! Så hemskt att det ska drabba en såpass aktiv hund som Ben också. Styrke kramar till er!

Hoppas att allt löser sig så gott det går och att han fortfarande kan få ett långt och värdigt liv.

#8 Det är otroligt ledsammt. Men jag vet att vi kan klara av det. Det finns några här inne som träffat Ben och vet att han inte är nått annat än en otroligt glad och positiv hund som tar det mesta med ro. 

Men det skär i mitt hjärta att han blir lite mer begränsad än vanligt. Han kommer mår bra.

#9 Jo det är jag övertygad om att du ska se till att han gör! Han ska ju få fortsätta att valla så då är det ju klart man är en lycklig vovve :)

Är det något som andra hundar i släkten lider av? Hoppas det inte avlas vidare om det nu är genetiskt.

#10 Det sägs vara genetiskt men kan dyka upp tvärt på vissa individer också. Jag har väldigt god kontakt med Bens uppfödare och hennes hundar har aldrig haft problem med klor. Bens kullsyskon har inte heller det minsta problem. 

_(varför just min hund? varför just min hund? varför just min hund? … ja vems annars .. ?)  
_
Det kommer inte avlas på Ben.

Jag känner nog såhär att det är helt klart en anledning som är godkänd om man känner att man vill ta bort sin hund. Så ha inte dåligt smavete om och när du känner att det är dags att avsluta.

Att avsluta kan också vara klokt för dig om och när du är redo att gå vidare, oavsett var hunden står, sålänge han är sjuk så är det okej (iaf i mina ögon).

Men om du vill fortsätta kämpa med denna hund och ge honom ett värdigt liv så tror jag att det går jättebra. Det finns hjälpmedel (tex skor) som gör att man ändå kan ge hunden ett gott liv, även om det såklart innebär rejäla begränsningar.

Fortsätt valla sålänge det fungerar och inte ger honom lidande. Men ger det honom minsta lidande att valla så låt bli (tex om han då tappar klorna av det). Även om det är ett naturligt och medfött beteende så är det inte ett livsviktigt beteende sålänge hunden får mening med livet på annat sätt (finns många som fungerar så det kan gå). Jag vill inte diskutera hurivida en bc måste få valla eller inte. Men valla inte om hunden får ont efteråt. Prova då heldre att ge honom ett värdigt liv utan vallningen och se om det fungerar, fungerar det inte så kanske man måste ge upp ändå. Jag hoppas ni hittar lösningar som fungerar för er, oavsett vad det blir.

Styrkekram och lycka till!

verkligen supertråkigt att höra, förstår din frustration… men du har rätt inställning, jag håller tummarna för er!

Fy sådan tråkig läsning om Ben, tycker verkligen att du är en sådan fantastisk ägare till honom. Du ger honom precis allt han behöver och lite till.

Håller alla tummar för att Ben ska få må bra!

Tack för alla snälla kommentarer! Det är ni som gör att jag vill fortsätta kämpa 

Trodde helt ärligt att jag skulle få massa kommentarer om att avlivning är det ända rätta för en Border Collie. Så jag var lite nojjig där. 

Jag har även fått anställning på ett hunddagis där han får följa med varje dag. Dom har även en träningshall där man kan klickerträna osv. vilket är skoj. Då får han dels följa med på morgon jiggning och sedan till jobbet där han får träna på lunchrasten. Det känns bra att ha honom nära och med mig hela tiden så att jag vet att han får det han behöver.

#15 Det är du som känner din hund bäst, så bara du kan ta det rätta beslutet för honom. Han kommer stormtrivas med att få vara med matte!

#15 Med sådana förutsättningar är det säkert inga problem att få det att fungera =)