ingen som har koll på dehär?

en till fråga!

hur gammal tycker ni att hanhunden skall vara innan man använder honom i avel?

Hehe väldigt intressant, stenätargenen kanske inte är den vanligaste att beakta i avel? :) 
Jag har ingen aning, men tyckte att det var en intressant fundering.

Angående hanhundens ålder tycker jag att han ska vara såpass gammal att han och hans eventuella kullsyskon med flera släktingar hunnit utvärderas ordentligt, exteriört, mentalt, hälsomässigt och prestationsmässigt.
Hur gammal han då är är nog olika beroende på ras och individ och på vilka utvärderingar man vill och hinner göra.  
Jag vet att många föredrar att använda en lite äldre hane därför att de utvecklas hela livet.

Har du ställt dessa frågor inne på kennel i fokus?

#3 ja, hon som äger pappan säger att det är ärftligt, men jag hoppas verkligen inte det! det är väldigt jobbigt att behöva kolla honom hela tiden, som en liten unge…

räknar man lite snabbt bland draghundar, så har vi kommit fram till att ungefär var tionde hund är en stenätare… det är rätt många…

sen vet jag inte hur det stämmer i större utsträckning…

men han är så otroligt duktig, vilket springhuvud!

och jag älskar mentaliteten, och exteriör och hälsomässigt så vet jag inga fel på varken honom eller bakåt i linjerna!

eftersom att han är blandras så finns det som ingen rasstandard osv att tänka på..

#4 Shit, det var många! Om det är så vanligt kanske det vore bra att försöka jobba bort?

#5 ja, det är ju som ett problem om man måste operera ut stenar jämt och ständigt, inte billgt och inge bra för hunden!

vet inte hur man ska få bort det beteendet, några idéer?

#6 Skvallerträna på stenar kanske?

#7 skvallerträna?

Ja :) Lär honom att komma till dig för belöning när han hittat en fin sten istället för att käka upp den.
Alternativt kan du kanske träna honom att apportera stenarna.

Här kommer info om skvallerträning:

http://evabodfaldt.com/artikelsida.asp?intArticleID=9

http://blandrashundar.ifokus.se/articles/4d712e7eb9cb46221d0449f3-skvallertraning

får kolla på det, tack för tips!

Nå nu, åter till diskussion om ärftlighet! :)

är halsen kollad på dessa stenätare ?

inte ovanligt att tonsillit är orsaken (halsinfektion - kollas hos veterinär)

han har ju varit hos veterinär när han åt sten sist, borde de inte kolla det då?

Hur kan man märka det själv?

Det är inte säkert att man märker det själv, men vissa hundar kan lukta illa ur munnen , harkla sig mm, vissa får klåda.

Har själv haft en hund med kraftig tonsillit (tonsillerna blödde vid minsta beröring) som inte visade någonting förutom att hon vid ett tillfälle morrade åt dommaren på en utställning när dom skulle kika på tänderna - helt olikt den hunden.

Hunden måste sederas för att veterinären ska kunna kika ordentligt ner i halsen.

#13 okej bra tack, ska kolla upp det!

MEN nu blev de OT igen, åter till ÄRFTLIGHET!

Har ingen koll på sådant.. Men om pappan gör likadant så känns det ju som det är ärftligt!?

frågan är då om valparna (OM jag avlar på min hund) oxå kommer att få det beteendet…? :/

#16 Att någon får det känns väl ganska troligt? Just iom att din hund och din hunds pappa har det beteendet. Kan du inte kolla hur kullsyskonen är?

vet inte vem som äger dem… bara en av syskonen, och han har inte det beteendet…

jag har 2 st ur den kullen och en av dem äter sten, den andra gör inte det, däremot hade han på sig en hundsocka som åkte av på 0,2 sek som han svalde.

men inge sten för den andra…

det blev lite rörigt…

denna hund som talas om i tråden:

äter sten

hans syskon som jag äger:

svalde hundsocka

ej sten

ett annat kullsyskon:

inte alls det beteendet

Vet inte ägaren till din hunds mamma eller pappa det då? De har ju trots att sålt valparna till någon :P

det är lite rörigt dedär…. men ska höra om de har koll :)

Själva stenätandet tvivlar jag på att det skulle vara ärftligt, däremot orsaken till stenätandet som halsproblem/manier etc kan ju kanske vara det.

Sedan kan mn ju fundera på vad som gör att stenätandet skulle vara förekommande hos draghundar, antar att dom står i kennel? kanske inte det funkar för alla individer och att stenätandet då blir en grej.

Det beror på varför beteendet uppkommer.

Hundar som äter saker kan ha allt från hunger och stress till någon underliggande sjukdom som gör att de äter olämpliga saker. Hur pass arvbart det är beror på vad som orsakar problemet.

Hundar som är högpresterande och kräver mycket stimulans för att inte stressa kan bli knäppa och äta olämpligheter. Och det är klart mycket ärtfligt men kan förebyggas genom rätt motion, miljö och foder. Detsamma gäller om hunden är hungrig och fodret inte passar- då kan man byta foder. Är det en hund som har ex. tonsillit, inflammation i tarmen, halsen etc. så kan det vara ärtflitg. Även sjukdomen irratabel tarm (IBS) kan få hundar att äta skumma saker.

Sedan finns det fenomenet pica där djuren äter olämpliga föremål. Där finns det studier på katter som visar att vissa raser (Burma och Siames) är mer benägna att äta konstiga saker. Över hälften av ägarna berättade även att kullsyskonen till deras katt också gjorde det. Så det är klart mycket ärtfligt.

Som sagt- det beror på varför hunden gör det.

Hur gammal är din hund?

#22 mina hundar står inte i hundgårdar, de bor och sover inne, är bara i hundgård när jag inte är hemma på dagarna.

#23 tvivlar på att det tyder på för lite motion, miljö eller foder.

han är alltid hungrig och äter mer än bra!

får kolla upp med vet och kanske göra en undersökning.

han är nu ca 13 mån

Säger som flera andra, kolla upp om han har tonsillit. Hunden behöver i de flesta fall sederas, men långt ifrån alla veterirer vet det. Om du funderar på att använda honom i avel så ska han ju ändå röntgas och då sederas så det passar utmärkt att göra det samtidigt. Tonsillit kommer ofta när hunden är i ettårsåldern. Hur länge har han ätit sten?

Här är en mycket bra text om tonsillit http://www.freewebs.com/tangotimes/tonsillit.htm.

#26 han åt första stenen i november -11 den opererades ut, den andra stenen åt han för ca 2 veckor sen, den lyckades han bajsa ut med hjälp av lite paraffinolja…

Tycker dessutom han är lite för ung än för att para, det är någ olika men jag tycker bra ålder är 2 år för hane o tik

#28 har inte tänkt använda honom i avel än! :) tycker oxå att han är för ung.

om man ska använda en hund i avel är ju inget man bara bestämmer över en dag… det är lääänge kvar innan det blir något, OM det blir något! :)

Jag tror att det kan vara ett sätt att sysselsätta sig. Många draghundar är avlade att äta, och har ett stort intresse av ätbara saker. Pga konkurrensen sväljer de därför handskar, hundskor od de kommer över, så att ingen annan ska hinna ta deras "skatt".
För en hund som är hungrig, jobbar hårt och är avlad på att äta, tar ju maten slut på under minuten, även om skålen innehåller ett par dl torrfoder, kött och en hel del vatten. Det kan finnas ett behov att pyssla mer med maten.
Kika gärna på foderberikning, så att du i alla fall ibland kan servera en skål mat som räcker länge, detm kanske kan ta flera minuter att äta.
Vi kan lägga i rotfruktsskal, hela ägg, brödbitar, hela oskalade räkor, en hel strömming, kycklingvinge, hårda hundkex, ett litet tuggben, frukt, en paprika ed. HUnden sorterar då ut de godaste först, kanske dricker upp vattnet i skålen för att lättare kunna pyssla, lägger kanske ur något som inte är gott, det tar en stund och ger en hel del.

Sen kanske det kan vara bra att ha massor av stora märgben, hela älgskånkar od att pyssla med i hundgårdarna. Ibland kan man servera tex frukosten utspridd i hela hundgården, så att de får nosa, leta och pyssla länge.

Jag tror definitivt att det är ett ärftligt beteende, liksom notoriska rymmare. Det borde räknas som stereotypi, sådant är svårt att få bort. Men ger man rätt berikning, så att hunden på ett bättre sätt får utlopp för sitt beteende, kan man antingen helt förebygga det, eller få bort det upp till 90% om det redan uppstått.

Har aldrig hört talas om att det kan vara ärftligt men kan inte svära på det. Håller med Vattnadal om det hon skriver.

Det kan vara ett sätt att sysselsätta sej på. Mina hundar kan göra så om det gått en period (jag sjuk)och dom inte kommit ut som dom ska. Då kan en plocka sten. Men det händer bara någon gång i bland.

Vattnadal, Du tipsade mej en gång om cocosnötter till hundgårdarna. Det var super smart faktiskt. Bästa leksak dom haft. Och den håller också och när nöten innanför skalet torkar ihop så blir nöten som en skallra.

Så TS, du kan väl prova nöten också och se. OM hunden får i sej sten så kan du prova ett ge den parafinolja. Det smörjer tarmarna lite och hunden får lättare ut den.

Lycka till

#30 har provat, det slinker ändå ner på nolltid… #31 det var en bra idé, men tror ändå att de skulle få sönder en kokosnöt…

Jag har en hund här som kastar sej över maten. Ena delen får han i skålen och andra hälften sprider jag ut på golvet. Där får han gå och plocka och leta. Och han har faktiskt lugnat sej lite. Men han är enormt krävande på aktivering. Och då är det inte bara motion som gäller utan han måste få använda det han har bakom pannbenet. Han kan springa en mil utan att bli anfådd, men söka och plocka och annat behövs för att han ska bli trött.

Inte ens värstingen här klarar av att knäcka en cocosnöt Vattnadal har nog ungefär samma raser som dej om jag inte fattat fel.

Men som du säger. Du har en fin hund men funderar på om han är lämplig för avel. Man kan faktiskt allvarligt fundera på om det är så lämpligt Han verkar onekligen ganska stressad. Och stress är nedärvbart. Och eftersom hans pappa är likadan så ska du nog tänka både en och två gånger innan du gör en parning. För man måste ligga lite före i planeringarna och ta hänsyn till hur avkommorna eventuellt blir och deras ägare, hur dom ska kunna klara av en sån hund. Du känner att din hund är jobbig och vill man då få fram flera

Men du är klok som funderar

#33 han är då inte stressad, de kan jag säga! å jag har under hela mitt liv haft olika typer av hundar, så jag kan läsa deras beteende!

det skulle inte alls förvåna mig om de får sönder en kokosnöt… kan nästan säkert säga att den förr eller senare skulle gå sönder…

han är då mentalt och fysiskt perfekt enligt mig, bortsett från stenätandet…

men skall kolla med veterinär så de undersöker honom grundligt vad som kan vara problemet med stenätandet.