Inte alls. Varken åska, blixt eller fyrverkerier skrämmer upp min lille.

Min hund är otroligt rädd för åska, och hon känner av det långt innan jag hör det. Men sen är hon ju rädd för allt som smäller. Kan vara ett tuggumi som någon smäller en bubbla av, eller någon som sparkar boll på ett plank. Och raketer ska vi inte tala om 

Fast man kan säga att det har blivit lite bättre nu. Och går till mig eller gömmer sig nära när något smäller. Innan hoppade hon i badkaret och kissade ner sig :/

Min lilla Ludde (en blandning mellan powder puff och papillion) blir ganska så skraj han med när det är åska. Värst är det när vi är ute, då tar han täten och vill springa hem, svansen mellan benen likt Smilster. Inne är det inte lika farligt men han gillar det INTE.

Tror nog att det är rätt så vanligt att dom inte gillar åska.

Bino reagerar inte. Men Sixten är livrädd. Han skäller, springer efter en och försöker gömma sig. Han reagerar så på åska och fyrverkerier. Men även när det regnar kraftigt och det smattrar mot fönsterbrädan så reagerar han så. Tycker så synd om honom :(

Ja inte är det roligt. Och blir svårt att "övertala" henne att det inte är någon fara när ens eget hjärta sitter i halsgropen.

Lillen reagerar inte men Tinka är rädd, hon skakar och vill vara i närheten av mig. Hon känner direkt när det ska börja åska så hon kommer och vill var nära redan innan. Jag tröstar och ömkar inte utan försöker bara vara lugn och trygg så hon kan slappna av åtminstone lite grand. Jag hoppas att det aldrig börjar åska när de är ensamma hemma.

Mina hundar bryr sig inte nämnvärt om åska. Nu gillar inte jag att vara ute i det så försöker undvika det. Står den nästan över en o det smäller så kanske dom reagerar, men det händer som tur är väldigt sällan.

Kaxe är väldigt ljudkänslig över huvudtaget och är rädd för fyrverkerier o många andra ljud. Men verkar som just åskan mer är ett normalt fenomen i hans värld :)
Grosan reagerar sällan på ljud.

Vanligtvis reagerar han inte alls.
Men en gång åskade det i flera timmar och det kom en ordentlig åskknall som vibrerade i kroppen även på oss!
Då gick han och lade sig i hallen (vi stod ute på balkongen och kollade på blixtarna).
Det är enda gången jag kan komma på att han reagerat.

akillez reagerar inte med rädsla utan lite mer nyfiket.,. han bruka gå ut på balkongen och sätta tassarna på staketet och titta ut :)

Min hund är rädd för åska (även fyrverkerier). Eller ja, rädd och rädd. Han får inte panik. Svansen åker ner, han blir nervös och vill helst vända. Följer dock med och fortsätter promenaden ändå, när jag gör det.

Nej inte vad jag har märkt av i alla fall, nu har vi inte varit ute något när det har åskat som värst men inomhus har de inte reagerat i alla fall.

Mina bryr sig inte så mycket om vi är hemma men är vi ute så tycker de att det är otäckt och vill hem, fast det vill dem även när det ösregnar. Den äldre var rädd för åskan förut, han gömde sig alltid under soffan då men inte längre. Fyrverkerier reagerar han inte heller på längre, vilket han gjorde förut då han darrade och klängde på en som bara den. Däremot blir han väldigt skrämd om man tappar något på golvet som låter t.ex. en ugnsplåt eller nycklar.

Min hund bryr sig inte  :)

De bryr sig inte om oväder eller andra oljud för den delen heller ;o)

Inte vad jag har märkt iallafall.

Min vovve reagerar inte så mycket. Om det kommer en ordentlig knall så tittar han upp och undrar vad det är, men direkt efter är allt som vanligt igen. För några veckor sen var det ett riktigt oväder på natten, vi hade fönster öppna, men han rörde sig inte ur fläcken utan låg och sov hela natten!

Om åskan är preeeecis ovanför oss är väl min hund lagom imponerad, men hon har absolut inga problem med att slappna av om jag säger åt henne att det är okej.

Nop Enja är skottsäker hitills iaf ska testa skjutbanan nästa vecka för se hur det e mot skott :) men vanlig smällare och åksa har hon inte reagerat ett dugg på och det har vart höga smällare.  Chanel var dok livrädd för allt sånt så därmed har jag lagt ut mycket jobb med gå när det smäller lite lr åskar ute dok ej utsatt vid höga smällere lr åska självmant. (vart snorungar som smällt smällare när man minst anar)

Om det är ett himla oväder kan han tycka att det är jobbigt.

Velvet reagerar inte alls på åska, mer än att hon inte gillar att vara ute om det regnar fast då spelar det ingen roll om det är vanligt duggregn eller åska. Men på blixtar och dunder reagerar hon inte alls.

Inte alls, trots att vi inte alls tränat på det och trots att han är en sheltie som enligt vissa tydligen ska vara rädda för allting. ;) Han har väl märkt att vi aldrig reagerat det minsta på åska och därmed förstått från första början att det inte är något att bry sig om, skönt. :)

Min ena hund bryr sig inte  ett dugg haha :)  men den andra som bara är några månader blir jätteorolig och skäller och springer runt

Simba reagerar inte på åska nämnvärt om det inte är väldigt nära. Det är inte smällen som han bryr sig om, men däremot tycker han inte om blixten.

Han bryr sig inte heller om skott eller fyrverkerier om de inte är i närheten och det lyser.

#20: Så är min hane också, tycker inte alls om det regnar och han blir blöt. Ibland försöker han gömma sig bakom mig eller dra av det mot väggar.

Men On-Topic så reagerar ingen av hundarna på åska, fyrverkerier eller andra höga ljud. Upp och nervända hinkar kunde vara väldigt läskiga när hanen var i spökåldern men någon som borrade med slagborr, inga problem.

Min hund reagerar varken på åska, fyrverkerier eller andra höga ljud. Däremot är han väldigt mörkrädd.

Här åskar och blixtrar det just nu för fullt. Chilli ligger i soffan och bryr sig inte ett dugg - skönt! Enda reaktionen var att hon lyfte på huvudet och kollade sig omkring när det mullrade till lite extra.

Vi med mentalt stabila hundar behöver inte oroa oss för varken åska, fyrverkerier eller skott. Så mina jyckar är totalt oberörda av det och lever sitt liv som alltid oavsett oväsen. =)

Har till och med tränat i åska och hunden gick som en klocka. Precis som det ska vara! ;-)

nix, man kan typ släppa en bomb bredvid daddy, han lyfter inte ens på ögonbrynet ;)

#27 Haha vi med mentalt stabila hundar… Så med andra ord är alla hundar som är åskrädda kass i mentaliteten?

#29 många hundar är åskrädda, men om jag får svara på din fråga, så är ju åskrädsla ett minus om man ska räkna hunden mentalitet, ser jag det som iaf

#29
Krasst sett så, ja.

En stabil hund räds inte en sådan sak. En rädd hund mår inte bra av att må dåligt för absolut Ingenting.

Att en hund blir rädd när det låter som att det landar en bomb precis över huvudet på den räknas inte som att hunden är ostabil.
Min tjej har den bästa mentalitet jag någonsin stött på hos en hund, att hon är rädd för åska tycker jag inte är konstigt.

#32
Att du inte tycker det är konstigt har egentligen ingen betydelse. Alla älskar sina hundar oavsett deras brister, men man ska dock kunna se kritiskt på sin hund.

Så faktum kvarstår att hon har mentala brister, för hade hon inte haft det så hade hon också varit oberörd/kunnat avreagera lika fort!

Exakt vad för anledning har din hund att vara rädd för? Låter som en bomb, din hund vet inte ens vad en bomb är och har än mindre några erfarenheter av en sådan, förväntar hon sig ett krig eller vad?
Hon har alltså Ingen som helst anledning för att vara livrädd. Det är inte ett sunt eller önskvärt beteende hos en hund.

Samma sak gäller hundar som har "dåliga erfarenheter" och har men resten av sitt liv för något de upplevde på håll som liten valp. Dåliga avreaktioner = mentala brister. That's it, lär dig mer om detta så förstår nog kanske du också en dag. ;-)

Vi kan byta ut ordet mot dåliga nerver (som tillhör de mentala egenskaperna, men what ever makes you happy ;-) ) om det passar dig bättre. ;-)

Med tanke på att hundarna har så sjukt mycket bättre hörsel än människor så blir jag inte förvånad över att hon reagerade, överraskat över att det dundrade så in i norden. Hon har inga mentala brister för att hon blev rädd, hon avreagerade så fort ljudet var borta. Att hon sen inte kunde slappna av var snarare mitt fel än att hon inte kunde avreagera när vi kom in.

Haha när man talar om trollen sägs det. Nu öppnade sig himlen redigt här, jäklar vad det smäller.

Nope, ingen av mina hundar reagerar. Och det är ändå ganska skönt då äldsta tiken har dåliga nerver och kan reagera starkt vid höga röster. Men vid åska ligger hon och snarkar som ingenting. Har under hela mitt liv inte haft en hund som varit rädd för åska, men då har jag sedan valptid tränat med/vid plötsliga ljud såsom skott och övrigt.

#35

Okey, så vad är skillnaden mellan din och mina hundar - som inte bryr sig ett jota om det?

Uppenbarligen så kunde hon inte släppa det eftersom hon ville hem och du skrev klart och tydligt att hon inte kan slappna av pga MULLRET, ett muller! Det är inte ens åska/blixt och är dovt!. >.<

Sorry men du får skriva och försöka övertyga mig bäst du vill, jag står fast vid det jag skrivit. Det är liksom inte jag som sitter med en/flera livrädd/a hund/ar…. ;-)

Jag är också rädd för åskan och är t ex mörkrädd och kan nojja rätt mkt när jag är ute och går när det är sent + mörkt/börjar åska när jag är i skogen.
Men detta är inget som smittas av till mina hundar, så vad är grejen påstår du?
Det är helt ok att din är som hon är - det är inte jag som lever med den och vill inte göra det heller.

Däremot kan jag tycka att det är rätt dåligt av Dig som ägare till en sådan hund att inte se till detta och försöka göra livet enklare för henne. Men du kommer bara med en massa förklaringar och rättfärdigar beteendet.
Skärpning för din hunds skull, tack!

Som sagt, det är inte ens lönt att diskutera med dig. Du står fast vid nånting och sen är det så. Min hund lider inte av att jag inte ser hennes "brister" som du uttrycker det, hon reagerar på hur jag känner mig, hundar reagerar på sinnesstämning. Det var första gången jag var ute med henne under åska och jag är livrädd för den. Nu låter det som att himlen ska falla ner men vi är lugna båda två. Problem solved.

#39
Jag hade dock gärna fortfarande önskat få svar på mina tidigare ställda frågor till dig i denna tråd.

Så bara för att jag står fast vid min åsikt gällande mentala brister så går det inte att diskutera med mig? Så man får bara diskutera med varann om man lyckas pracka sina egna åsikter på motparten?

Diskussion för mig är att bla försöka förstå den andres tänk!

"Sorry men du får skriva och försöka övertyga mig bäst du vill, jag står fast vid det jag skrivit. Det är liksom inte jag som sitter med en/flera livrädd/a hund/ar…. ;-)"

Du är en jävel på att snacka, och jag gillar att du går på så stenhårt när det gäller hundar, men jag får vibbar av att dina ord är lag och sen kan alla dra åt helvete, vilket blir jobbigt.

Vad ställde du för frågor jag missade att svara på?

#41

Hahah jag tar det som en komplimang faktiskt. Det är en gåva att besitta talets förmåga. =)

Men nej jag går inte på stenhårt, jag säger bara vad jag tycker "rakt upp och ner", jag finner ingen anledning till linda in allt i bomull när jag diskuterar.
För det är åsikter som ska framföras i diskussioner, sen om t ex Du tolkar det som du gör får (återigen) stå för dig.
Men jag håller mig inom skrivreglerna och det är det som räknas.

Jag är inte ute efter att jiddra eller skaffa mig ovänner eller vara elak. Självklart kan jag i vissa fall tänka vilka nöt det finns, konstigt vore väl annars.
Men det är en åsikt jag behåller för mig själv och oftast väljer jag också att avstå diskussionen, för det är inte värt besväret.

Klockan är rätt mkt nu och jag måste avrunda, ställer om mina frågor imorgon.

Vår lilla hund upplevde den första åskan inatt och verkade inte reagera. Men man vet inte, vi får väl se i framtiden.

Min förra hund var rädd för åska, men han var inte rädd för smällarna utan han reagerade på elektriciteten i luften. Långt innan det blev åska så gick han in och la sig på toaletten.  Ett ställe som han aldrig annars gick in till.

Nu förstår jag ju att det var en usel hund, med en usel ägare och förmodligen borde både hunden och ägaren ha skjutits på grund av kass mentalitet, men det fattade jag ju inte då.

Lillan bryr sig inte om åska alls :) Hon sover sött haha

Tror att det Nikkis menar är att en hund med någon form av rädsla inte är helt 100% stabil, oavsett hur fantastisk den är i övrigt. :)

Kan hålla med om att det är skönt med en hund som inte är rädd för någonting, så har alla tidigare hundar i familjen varit. Även om Pigge inte får panik så blir han väldig loj vid åskväder, tycker det är tillräckligt.

Det man bör tänka på med alla sorters rädslor, oavsett om det är skotträdsla (och andra ljud) eller något annat, är att det är ärftligt. Så för att minska stressen för hundar i kommande generationer, minska risken att föra de anlagen vidare, bör de inte användas i avel.

Pangar det på ordentligt brukar Loke kolla sig omkring lite. Annars har han hittills tagit det piano vare sig det gäller åska eller fyrverkerier, pistolskott (vi bor ganska nära en skjutbana) osv. Jag själv är väldigt ljudkänslig och det skär i huvudet på mig om det knallar för högt, så mina reaktioner är inte så föredömliga när jag rycker till och håller för öronen, men tack och lov har de uppenbarligen inte smittat av sig. Puh!

nej inte vad jag har märkt..!

Min vovve ligger och sover när det åskar, så nej hon reagerar inte alls 

Mina hundar har aldrig brytt sig om åskoväder.

En fråga till detta :) jag är inte jätte glad i åska men jag är heller inte rädd visst om det säger KABOMM och det blixtrar över skallen blir jag lite orolig o rädd. Men min fråga nu, om jag nu är jätte rädd kan detta smitta av sig till min säkra hund?

#50 klart det kan men det e  heller inte säkert :)

# 50, om du blir osäker känner hunden av det och reagerar likadant :/

"min" (tar emot för tröning och tävling i agility) border Collie är livrädd men min Jack Russell terrier reagerar INGENTING :)

Min tik är livrädd för åska och skakar så hela sängen vibrerar! Hon kommer upp och gömmer sig med mamma och pappa ;) Hanen tycker mest det är spännande, så han och jag brukar mysa ute på balkongen vid åskväder medans fegisarna stannar inne… Tiken lugnar inte ner sig det minsta förutom när hanen kommer och lägger sig brevid henne och sprider lite lugn. Så fint att hon har en pojkvän som tar hand om henne :D

Vad gäller instabilitet… vet inte, hon är rädd för ganska mycket. Hon blev ganska illa behandlad innan hon kom till oss, så hon har alltid varit lite nervös. Men efter ett år här så har många fobier försvunnit, kanske åskan är nästa ;)