Jag hade haft löplina/spårlina på han tills han kommer på inkallning igen, superbra att ha när man ska träna inkallning :D

Vi har en 15m lina efter våran 8mån valp.. som han får springa runt med..

 När de inte duger för honom att komma då brukar vi vända oss om och gå åt andra hållet och säga "hejdå akillez" de fungerar för oss iaf :) och sen så måste man ha riktigt gott godis med sig.. exempelvis.. köttbullar korv eller något annat som hunden tycker är riktigt mums! :)

#1 och 2. Jo, tanken har slagit mig att ha lina, fast om jag börjar ha lina och sedan tar bort den så tror jag att han kommer att se detta som ett tillfälle göra som han vill… fast det kanske är värt ett försök.

Vända ryggen till funkar inte, grejen är den att han springer ju inte bort långt, ännu iaf, fast det blir längre och längre… Köttbullar o annat gott har vi också med, men det kvittar. Han blir helt döv, man får känslan i kroppen att man skulle vilja lägga sig ner på marken och slita sitt hår. haha :P

1. Ser du att han sticker är det inte tillfälle att säga varken "stanna" eller "namnet" i nuläget. Det som händer är att han lär sig att varken "stanna" eller "namnet" är så noga att lyssna på, och du lär honom också att det betyder "stick iväg" då det är vad han gör.

2. Du lär honom också att det bara är när du höjer rösten som det verkligen gäller. Alltså - du kommer behöva höja rösten varje gång för att få det att fungera om du fortsätter såhär. Han lär sig att "första gången behöver jag inte lyssna, men nästa gång är det bäst jag skyndar mig" eller "så länge matte låter glad behöver jag inte komma tillbaka". Vad som vanligen benämns som "min hund måste man ryta i åt för att den ska lyssna" - ren blaha med andra ord, det handlar om vad man lärt sin hund och inte vad den lyssnar på i grunden.

3 - det handlar inte om att han skiter blankt i vad du säger eller att han inte förstår. Han drar då han är mer motiverad till att springa omkring än att komma till dig.

4 - bli inte förbannad för att han inte kommer - det är det perfekta  sättet att skapa ännu mer avstånd på. Alltså kommer inkallningen bli ännu sämre och han kommer sticka ännu oftare.

Det du SKA göra;

1 - kalla på honom INNAN han drar iväg, och se till att det lönar sig att komma till dig. Ropar du så SKA något roligt hända. Detta tränar du bäst när han redan är nära, gärna inne i början, sen i koppel, sen lös nära, sen på allt längre avstånd allt eftersom han lär sig.

2 - Gör det värt att komma till dig! Som nämnt ovan - han stänger inte av hörseln för att jävlas, han är helt enkelt inte motiverad… en godisbit mot att få rejsa omkring, där vinner springa som du själv märkt. Testa godis som är mer värt, testa att leverera på olika sätt ( = kastat så hunden får ta lyra, en näve utspritt på marken, jaga efter mattes hand en sträcka…), släng fram en leksak och lek en sväng, eller varför inte gör det han vill göra - MED honom? Spring efter varandra, rusa runt som en galning!

3 - kalla på honom flera gånger varje promenad, det ska INTE betyda "nu är leken slut och vi ska gå in och ha skittråkigt", för då kan du glömma att han kommer. Det ska betyda - "skynda dig hit för nu ska vi ha kul!"

4 - då du har möjligheten, belöna så ofta du kan med att låta honom springa iväg igen så han kan få fler tillfällen att tränas! Alltså - kalla, lek, skicka iväg, eller bara kalla och skicka iväg igen… variera! Ibland ska ni göra något, och ibland inte. Men han ska veta att han "alltid" Får gå tillbaka och göra det han gjorde igen. Att du ropar ska inte vara "nu ska du låta bli det du gör och du kommer inte få gå dit igen" utan "nu vill jag något, kom och kolla så får du gå tillbaka sen". För, är det en Riktig god doft och valet är "matte + gottgott - doft för all framtid"/"doft + doft + doft", blir valet allt som oftast "doft". Är valet däremot "matte + gottgott + doft"/"doft", blir valet det första - att både ha kakan och äta den.. Dessutom blir det som är tillåtet oftast tråkigare och matte mer värd… "dofta får jag göra hela tiden, men matte har något gott som jag måste anstränga mig för att få…"

5 - ännu bättre är att belöna honom för att han tar kontakt frivilligt. Vad händer om du startar en lek när han kommer av sig själv? Snart ger det en hund som håller sig nära matte - "det kan ju hända något snart". Samma här - belöna och skicka iväg, så han kan få göra om det igen. Du ökar ditt eget värde och värdet i att komma till dig utan att förstöra någon inkallning. Och det förbättrar de riktiga inkallningarna sen/också.

#4 Tackar så mycket för tipsen! eller faktan kanske man ska säga. Det är så svårt, förhoppningsvis lättar det väl lite med åldern kanske… svår ålder nu, sägs det, om man nu får skylla på det, för 2 mån sen bettede han inte alls sig såhär, men det betyder inte att man måste träna rätt ändå.

Men jag tror att många gånger när ha rusar iväg är det för han får vittring på vilt… och jag kan inte proppa i han godis, eller kan, kan jag, men han verkar inte bry sig när han väl sticker iväg. Han får förövrigt alltid godis när jag ropar in honom… men jag ska börja ha med leksaker när vi är ute, jag hade det innan men det föll liksom bort. Får ha "Danonino" med mig, det dreglar han floder av ^^

Har du en hund som drar på vilt så är det ÄNNU viktigare att du tränar :)

#6 jo, det är väl det. =) Sen har jag dilemma för jag är sugen på att viltspåra med honom, det lär ju trigga vittringen av vilt. Men o andra sidan så måste man ju träna honom att bryta vittringen och bara spåra när man ska spåra, så att säga.

Nu ska jag ställa krav på familjen igen, så alla gör samma. De storknar av alla mina krav… skulle veta hur många diskussioner det har varit. :P

#5 För två månader sen var han en liten valp som inte börjat bli könsmogen, inte upptäckt sitt luktsinne fullt ut, inte hade en massa spring i benen och som behövde sina människor för att ta sig fram… nu börjar det roliga! Du har en lååång unghundsperiod framför dig ;)

Bäst är att inte visa att man har det absolut bästa med sig förrän man ska använda det. Alltså - du ska inte behöva visa favorit-leksaken innan ni går ut och sedan hålla den synlig för att han inte ska dra iväg. Göm den hellre, och dra fram när han varit duktig. Göm sedan igen, och när han blivit duktigare - variera.
Visst, hundar har grymt luktsinne och han vet förmodligen om du har den med eller inte - men har du haft med den nån gång utan att han sett den först ökar chansen för att du kanske har den ändå :)

Drar han på vilt trots att du har belöning måste du fundera på hur bra belöningen egentligen är… han väljer ju vilt före dig. Dock kan du få ut lite av detta - han verkar ju vilja använda näsan eller hur? Vad händer om du låter honom använda näsan mer? Jo, behovet av att nosa iväg i spår minskar(förhoppningsvis, om han inte sprungit efter vilt än och triggas av det). Testa att ge honom mer nosarbete, släng ut en näve av det bästa godiset i världen och låt honom leta upp det. Göm favoritleksaken och låt honom hitta den. Trigga genom att låta honom titta på i början, kanske bind upp om du behöver. Gå ut så han ser dig, släng lite godis eller släng leksaken men inte så han ser exakt vart det hamnar liksom… och släpp.

#7 Det kan ju bli helt perfekt att viltspåra med honom, men du måste lära honom att det sker på dina villkor, när Du ber om det.

Som #8 säger, ge honom mer nosarbete, om det är DET han gillar och det som motiverar honom, ERBJUD honom det. DU styr, DU visar vad han ska jaga/spåra/leta. Var ett steg före hunden så styr du och kontrollerar hunden istället för att bli en passiv åskådare :)

Du ska absolut köra viltspår med honom om han gillar det, vilket de allra allra flesta gör. Det finns stor chans att han faktiskt minskar viltintresset genom att han berikas på det genom Dig.

Jag skulle börja träna in skvallerträning på vilt. Googla gärna på detta om Du inte känner igen träningen.

Du har fått bra tips ovan. Något att också tänka på är att när Du tränar inkallning så glöm inte bort att 80% av gångerna Du kallar in honom för tränings skull, ska Du göra detta när han redan är på väg mot Ditt håll och inte på väg någon annanstans. För är han en smart killa lär han sig annars att Du oftast kallar in honom så fort han är på väg bort från dig och är han då sugen på godis eller lek så kommer han alltså börja lomma iväg…iväntan på att Du ska kalla in och han få sin belöning för att han faktiskt kom.  Hängde Du med?

Att träna i långlina är också väldigt bra för hundar som drar iväg. Då har Du en chans att stanna honom och när Du börjar tycka att han börjar bli duktig så kan Du helt enkelt klippa bort en ca 1-2 dm av linan varje vecka. Till slut är linan bara någon halvmeter utan att han tänkt på de och då kan Ni testa att ta av den helt eller bara låta en liten stump hänga kvar. Då blir det inte lika tydligt att Ni knäpper av linan och hunden är"lös". Då kommer detta smygande.

Lycka till!

Ps. vad är de för ras?

Tack så mycket för bra svar, blir lätt att man kommer in i fel vanor och förmännskligar hunden, tror att den förstår mig. Ska försöka ta efter er så gott jag kan.

Han har redan sprungit efter älgar här hemma, men som jag ser det är det mer vakt än jakt, han driver inte, han jagar bort. Det är inte brist på självförtroende hos byrackarn iaf, han styr med en järnhand över stövaren som är 7 år. =)