Har en hund bitit en människa 1 gång så är risken överhängande att det händer igen. Orsaken har mindre betydelse. Enligt min uppfattning och erfarenhet.

Jag skulle inte avliva för en sådan sak utan grundlig utredning.
Det beror på bett och om det är ett hug, eller ren "slakt"..

Men utreda skulle jag göra i alla fall, sen beroende på situation avliva.

#2 Instämmer :-)

Jag tycker det beror helt på situationen.
Om det är så att hunden bitit ett barn eller en vuxen på grund av att personen t ex slagit, skrämt eller gjort något annat dumt mot hunden tycker jag det är personens fel. Är det ett barn som blir bitet på grund av att denne retat hunden, skrämt den eller dragit den i svansen är det dåligt att inte föräldrarna har koll på sitt barn och lär barnet att respektera djur. Hunden kan nafsa barnet för att markera och det är inget konstigt med det. Denna hund ska inte behöva vara tillsammans med barn och då borde hundägaren se till att ha hunden i ett avskilt rum då ett barn är på besök.

Om hunden däremot biter helt utan anledning bör det utredas. Hunden kan ju vara sjuk eller ha ont någonstans.

Om hunden helt oprovocerat "flyger på" en person och hugger för att skada eller döda anser jag att den hunden inte är pålitlig och därför bör avlivas. Man bör även kolla upp ägaren. Är ägaren en person som triggar sin hund till att anfalla? I så fall tycker jag att den personen borde förbjudas att ha hund i fortsättningen.

Det är skillnad på nafs, bett och hugg enligt mig. Som sagt kan en hund nafsa för att markera att den vill vara ifred, den kan bitas för att den har ont och den kan huggas för att döda. I varje situation där en hund bitit en människa bör orsaken utredas. En hund som biter för att skada eller döda anser jag borde avlivas.

Jag läste om en hund som avlivades efter att ha bitit en familjs barn "till synes utan anledning". Skadan var liten, men föräldrarna tyckte ändå inte att de kunde lita på hunden något mer, så den avlivades. När de på djursjukhuset genomsökte kroppen efter avlivningen visade det sig att den hade en lång penna inkörd i örat en bra bit. Detta lär ha gjort ont och att hunden begränsade sig till att bara bita ifrån efter att det gått så långt tycker jag säger en del i det fallet. Egentligen var det ett gott hjärta som slutat slå.

Utredning tycker jag med andra ord, inte bara avliva utan att ha sett över alla möjligheter till varför något skedde.

Det har ju hänt att flera hundar har avlivats pga bett, men att den tex har bitit för slag/provucerad osv. Många barn (även vuxna) är väldigt respektlösa mot hundar (& djur). :(

Hundar som biter skall avlivas.
Men hästar som sparkar, bockar och stegrar? Katter som klöser? Människor som slåss?

Djur beter sig inte illa utan orsak.
Man tar först reda på orsaken och tar sedan ett beslut.
Det är vidrigt, maktgalet och oengagerat att bara avliva ett djur "bara sådär". Det händer alldeles för ofta och sådana människor skall i min mening Inte ha hund.

Det beror på omständigheterna. Att avliva en hund bara för att den bitit ett barn är fel utan att veta hur det gick till. Barn och hundar är enligt min mening ingen bra kombination alla gånger.

Jag har tagit hand om, fått, flera bitska hundar som efter god omvårdnad helt glömt bort det där med att bita folk.

Fick överta en Drever som bet alla i familjen, som efter ett år hos mig klarade av ganska hårdhänt inspektion av bettet på utställning, fick 1:a pris med motiveringen "utmärkt temperament!"

Så man ska nog inte förhasta sig när det gäller bitska hundar, det kanske vore bättre att fundera på vad som ska göras med ägarna istället, många gånger.

#7 det där med hästar som sparkar och bits är lite intressant, där ser man inte som att hästen skall avlivas, nej man ser till att vara försiktig haha, oandrasidan finns det väldigt få uppfostrade hästar.

Jag skulle undersöka situationen väldigt noga innan jag valde avlivning. Min hund är såpass viktig för mig att bet hon barn skulle jag nog ändå inte avliva utan hålla henne avskilld från dem. Det finns så mkt man kan göra istället för att avliva.

#9: Få uppfostrade hästar? Neej, det kan jag inte hålla med om.
Jag har haft häst och jobbat med hästar under större delen av mitt liv och måste säga att det inte stämmer alls.
Men ja, visst är det intressant att "dåliga beteenden" faktiskt är mer accepterade hos ett djur som faktiskt gör mer skada.

#10, jag har oxo haft häst men tycker inte att hästägare i allmänhet bryr sig lika mkt som hundägare. Många hästar nafsar, sparkar, drar i grimskaft, tränger sig ut genom boxdörren, rör sig när man sitter upp det tycker jag hör till ouppfostrat beteende. hästägarna anpassar sig för mkt till hästen istället för att lära den rätt och fel.

#11: Jag kan inte heller hålla med. Duktiga hästägare anstränger sig lika mycket som duktiga hundägare med att ha en uppfostran (ett samarbete!) med sin häst. Tycker det är minst lika mycket ouppfostrade hundar som hästar.

I övrigt.
En hund skall alltid utredas innan avlivning. Ingen hund biter bara för att den har lust. Den biter inte för att den tycker att det är kul eller för att utöva makt. Det finns många hundar som biter hårt en gång pga en viss situation och sedan aldrig biter igen.

I sommras blev jag biten av min hund. Jag avlivade henne inte för det, men jag vet varför hon gjorde det. För att hon tänkte säga till en annan hund när den kom väldigt nära henne jag såg att hon vad hon tänkte. Jag gick i mellan dom och fick då stryk för det. Visst jag blev arg på min hund för det men jag har lärt mig själv att det var ju inte hennes fel utan det var mitt!

Det mesta som händer med hundar är alltid ägarens fel. Då har ägaren brist på ledarskap, det är ägaren som drar gränserna för det här får man göra och det här får man inte göra. T.ex. Hunden får bita på hundben men hunden får inte bita på stolsben. Men hundar brukar inte bitas utan anledning, så jag tror att barnet gjorde något mot hunden för att den skulle bita tillbaka på barnet.

Men jag tycker inte man ska avliva för det, ta reda på varför hunden bet barnet. Man kan också tänka
1gång=Ingen gång
2gånger=börjar bli en vana
3gånger=en vana

Jag hörde det och jag tycker att det är sådär. Visst man ska inte göra en för stor sak när det bara har hänt en gång. Men man får en brist i sitt ledarskap. För att man saknar förtroende till hunden. Men alla är värda en till chans! Om t.ex. Jag slog till en kompis hårt för att jag blev sur på henne. Senare ångrar jag att jag gjorde det och vill ha hennes förlåtande och ger mig en ny chans (visst ett ganska dåligt exempel men förstår du?) Hundar tänker nog inte så men dom vill ju inte dö för att dom bet någon. Jag tror att hunden bara visade vart gränsen går för den!

Om en hund biter ett barn finns det ett par möjliga utfall av en utredning. Här listar jag några samt den handligsplan som verkar rimlig för situationen:

1. Det var barnets fel -> Avliva hunden (självfallet kan man inte ha hundar som provoceras till denna grad av barns beteende)
2. Det var hundens fel
2a. Men det finns en förmildrande omständighet, typ sjukdom.
-> Avliva hunden (om man inte kan garantera att samma omständighet inte uppstår igen, och jag kan inte tänka mig att det någonsin är fallet)
2b. Det finns ingen förmildrande omständighet -> Avliva hunden
3. Det var ägarens fel -> Frånta ägaren hunden -> Avliva hunden? (Vad gör man annars med en begagnad potentiellt farlig hund?)

Jag antar att slutsatsen man kan dra från dessa utfall är att en utredning är överflödig….

Man kan diskuttera vad som gäller för (1) ifall det inte är ett barn. Om en vuxen orsakar hundens anfall. Själv skulle jag nog hävda att man endast vid en fällande dom mot den bitne (typ för att ha plågat hunden) kan man avstå från avlivning, men jag ser ingen anledning annars. Grundtanken måste vara att man skall kunna beta sig hur man vill inom lagens ramar utan att behöva oroa sig för att bli biten av en hund.

/J

Ang hästar, en häst som är farlig för människan, står på bakbenen och försöker landa på människan, försöker hugga i armen för att krossa armen, sparkar för att skada, den hästen tränas eller avlivas. För det är en häst som kan döda.
Att den sen drar när man leder den eller inte står still vid uppsittning, ja ingen dör.

En hund som biter för att döda avlivas.
Men en hund som drar lite i kopplet eller inte står still när man ska sätta på halbandet den avlivas inte.

Å dessa katter, som kliar, bits osv, inge kul nej, men samtidigt gör dem itne lika stor skada om en hund.

Det är där jag tror kruxet ligger, i hur omfattande skada djuret kan göra.

Det jag tänker mycket på, en agressiv Chihuahua kan nog många fortsätta träna med, en agressiv rottis är dock lite farligare, då chihuahuans bett gör ett litet sår medans rottisen kan "slita sönder armen", dock har folk i allmänhet tyvärr bättre koll på större hundar än på små då dem små "är så små och söta" -_-'

#15 En annan skillnad med en häst är att många av dem i princip kan leva hela sina liv utan att interagera med människor som inte är utbildade hästskötare, gissar jag?

Jag skulle nog tro att en katt avlivas om den börjar anfalla folk i grannskapet. Jag har dock aldrig hört talas om detta och en sådan katt är nog mycket sjuk (jag är ingen kattexpert dock).

/J

Jag fick avliva min hund, då hon var en riktig ångest-bitare/bet i rädsla.
Det låg mycket bakom detta, såsom misshandel, slag, sparkar vrålande, inkastande i väggar osv.

Detta gjorde henne otroligt rädd och faktiskt panikslagen när det kom till män och barn. Kvinnor gick bra till 90% av fallen. Men med män och barn, där smällde det alltid. Just pga hennes erfarenheter av just män och barn.

I vårt samhälle, som vi lever idag.. Så fungerar det inte att ha en potentiellt "farlig" hund, då vårt samhälle är (i vårat fall) fyllt av män och barn.

Jag ser ofta, på tok för ofta faktiskt. Hundar som i mina ögon skulle må bättre av att somna in, som redan är så förstörda i psyket.
Ofta tror jag faktiskt att vi ägare drar oss för länge, vi tar till extrema åtgärder allt för att hålla hunden vid liv. För det är just det vi gör. Bara håller den vid liv. För vi som ägare, kan ju aldrig till 100% slappna av när vi har en sådan hund. Och hur värdigt är det egentligen för en hund, att gå runt med en ständigt orolig matte/husse?

Det finns alltid en anledning till att en hund biter. Om det så är en fysisk eller psykist orsak. Och som sagt, i många fall tycker jag att vi tar detta till det extrema.

Ett annat exempel. En vän till mig har en hund som är helt sönderstressad, har diagnostiserad ADHD fast för hundar, vet inte vad det heter då.. Men det har han i alla fall på papper, som veterinär och beteende kunniga utrett. Denna hunden kan ALDRIG slappna av, ALDRIG! Han går ständigt runt och piper, skäller, gnäller. Min vän har fått erbjudet, ja hör och häpna.. RITALIN till honom, men vill inte ge det då hon anser att hon kommer behöva avliva honom för hans inre organ kommer kajka ihop. Men, hon anser att det är mer rätt att låta denna hunden leva detta liv, där han aldrig kan koppla av, skäller konstant, biter i allt och alla, gör monsterutfall mot ALLT som rör sig.. Om det så är en bil, fågel, löv, barn.. you name it.

Detta är bara ett av alla exempel jag kan ge på hundar som i mina ögon skulle må bättre av att faktiskt få själaro i himlen!

#16 en farlig häst är värre än en farlig hund, hunden hanterar bara du, hästen hanteras ofta av andra i stallet så som in och ut släpp, fodring eller att dem ska hämta sina hästar där din går.

Sen är ju grejen att vem som helst kan ju skaffa hund för att den är söta, men ingen skaffar ju häst utan att ha intresse för att göra nåt med den ;)

Vår inne katt kan anfalla fötter och händer som lek, pinsamt om man har folk på besök, och lite jobbigt, men dock biter han ju inte seriöst, men rivsår blir det ofta ;)
"Monster katt" kallar jag honom :P

Min valp högg mig i armen när han var 4 månader.
Nu menar jag inte nafsa. Han låg och sov och antagligen drömde han för han morrade åt mig när jag skulle flytta på honom. Sedan när jag bärde upp honom så högg han mig.
(Varför jag störde honom när han sov. var för att han sov på min huvudkudde. När jag kom hem från jobbet.)
Så han fattade väl inte att det var jag.
Det har dock aldrig hänt igen!
Men som sagt jag tycker man utreder innan avlivning.

#19 Om en hund biter sin ägare och denne inte vill avliva är det så klart mycket svårt för någon annan att tvinga denne.

Varför tycker du att man skall utreda (alltså vilka omständigheter är förmildrande, och hur kan man bevisa att samma omständigheter inte uppstår igen)?

#20 Man kan aldrig bevisa att något kan hända igen. Man kan inte se in i framtiden.
Men vid detta fall, så låg han och sov. Jag tycker personligen att det var mitt fel. Kunde ha väckt honom istället med en klapp så han hade vaknat istället. Så där tycker jag var felet.
Men skulle det hända vid vaket tillstånd utan en anledning såklart jag skulle börja fundera på hur jag skulle göra?

Men till frågan: Man måste ju tänka på hundens bästa i första hand. Har man en hund som biter folk eller sig själv. Så mår ju inte den hunden bra. Vilket inte är ett bra hundliv. Men det finns ju så mkt olika anledningar vrf en hund bet. Så därför tycker jag det är viktigt att verkligen gå igenom vad som hände? och varför?

Men till frågan: Man måste ju tänka på hundens bästa i första hand.

Eller, på människors bästa!

Kan du gen något exempel på en hund som bitit (någon annan än sin ägare) men där omständigheterna 'friar' hunden (och jag menar inte friar i någon slags moralisk 'det var inte hans fel'-mening utan att det utgör goda skäl för att inte avliva) ?

/J

Vi fick en omplaceringshund. Han var 1 år när vi fick honom. Han kom till Sverige som liten valp och tillbringade 4 månader i karantän. Sen kom han till familjen som tagit hit honom. När de inte ville ha honom längre fick han flytta till nytt hem, där han blev god vän med katterna men inte med schäfern där. Då var han ett år när han biten fick flytta till oss. Han blev 14 år och även om det är mer än 20 år sedan jag miste honom kommer tårarna i ögonen när jag skriver detta. Vi varnade alla för att försöka bestämma över honom. Han bet många. Jag blev själv biten flera julaftnar, när jag inte tillät honom att ta julklapparna under granen. Resten av familjen hade roligt åt den jultraditionen (och jag skrattar nu när jag skriver det), med inte skulle vi kunna avliva honom för det.

Det finns anledning till mycket och är hunden annars trevlig, så gör väl lite bett här och var inte så mycket så länge det inte är något allvarligt.

#22 Om man ska tänka som du så kan ingen hund få leva, för du kan aldrig garantera att en hund aldrig kommer bita någon. Även fast den aldrig gjort det förut.

#23 Det är så klart helt upp till er att bestämma så länge han bara biter er. Om  han biter någon annan som inte delar er tolerans mot det hela så är det en annan sak.

#24 Det tycker jag låter lite extremt dock.

Nej…man måste se från fall till fall. Det ligger alltid en orsak bakom ett bett.

#24 & #26 Håller helt med!

#25 Ja, det är klart det är extremt. Men så måste det bli om man ska kunna garantera att en hund aldrig kommer bita någon. Om man inte ska börja dra ut tänderna på dem då vill säga.

#28 Du har en poäng men jag tycker nog ändå inte det är en bra ide.

Jag tycker absolut inte att man ska avliva en hund bara för att den biter, utan att försöka ta reda på varför den gör det. Kanske har hunden varit med om händelser i sitt liv som gör den osäker och rädd. H*n kanske känner sig trängd när nytt folk kommer till "h*ns revir" eller biter för att "skydda" sin ägare och berätta att det är Min människa.

God uppfostran och kärlek ger trygga hundar. En hund som inte har en ledare som säger åt h*n vad han får och inte får göra blir osäker och gör vad h*n vill. Sedan finns det säkert hundar som har svårare att ta till sig när man försöker uppfostra dom. Och det finns säkert vissa fall där hunden är helt "förstörd" och inte alls mår bra, då kanske de är bäst för hunden att den får somna in, men enligt mig är det bara att vara envis och visa vem som bestämmer.

När andra människor träffar min hund får jag alltid höra vilken otroligt snäll och go hund jag har.

Han är en omplacering pga att han bitit efter förra familjens barn..

Då han kom till oss för 3 år sen, gjorde han utfall mot 90% av alla hundar han mötte och han gick undan och morrade när han såg barn ute.

Hans bitande efter barn berodde helt på rädsla, likadant vid möte med andra hundar. Efterhand som han fick självförtroende, trygghet och började lita på oss, så släppte också rädslan hos honom. Nu leker han glatt med nästan alla andra hundar och gör aldrig utfall när han passerar en annan hund.

Jag utsätter honom aldrig för barn utan att någon av oss är med, så våra barnbarn vet att de bara får klappa hunden om vi finns där.

Har aldrig ångrat en sekund att jag tog hand om den här hunden trots att han var 8 år då. Jag tycker absolut att man ska ge hunden en chans. Biter hunden brukar det finnas en bra anledning.

Jag tycker det är sjukt att folk bara avlivar hundar från höger till vänster efter principen att den har bitit och då automatiskt ska väck!

En hund som visar tydliga tecken på osäkerhet håller man borta från barn och tar reda på orsaken. En agressiv hund håller man även den borta från barn! En hund som biter ett barn "bara så där" som aldrig tidigare bitit eller visat tendenser till det utreder man noga. Har man dessutom inte sett när det hände kan man inte säga något alls för vem säger att hunden inte försvarade sig mot ett barn som slog eller drog den i pälsan upprepade gånger osv? Och jo, hundar har rätt att försvara sig i vissa lägen!

Sen måste man skilja på bett och bett. Mina hundar har bitit/tydligt markerat mot min dotter på 2år att det inte är ok det hon gör. Hon har varken fått märken eller sår i händerna efter det. Är det en hund som hugger allvarligt i ex ansiktet och kanske har extremt svårt att "släppa" händelsen utan vill hugga igen och igen fast man tar undan hunden…då kan jag börja tänka i avlivnings banor.

Jag vet en tik som bet ett barn i familjen hyffsat illa i armen en gång. Hunden var runt året och pojken runt 2år. Ägaren skulle avliva hunden direkt och jag övertalade dom att avvakta ett tag. Den hunden och pojken blev bästa vänner och låg i en enda stor hög och sov tillsammans efter det. Hunden visade INGA som helst tecken på att göra om det och det fungerade kanon bra i nära 7år efter åt!

Så man kan verkligen inte säga att en hund som bitit en gång lär göra det igen…. Och att avliva bara för att den bitit är i mina ögon både korkat och förhastat!

#29 Jag tycker såklart inte heller att det är en bra idé. Vill bara få fram att det är den enda lösningen för att kunna garantera att en hund aldrig biter.

Håller med 2 helt klart.

#33 Det kanske verkar som enda lösningen för dig, men jag tycker fortfarande att det är fel. Erkänn bara att det inte var någon bra ide och så struntar vi i det.

#33 Ursäkta men nu kunde jag inte låta bli att tala om att samma resonemang kan användas på att få slut på krig. Döda alla människor!

#36 Det resonemanget går att använda på ALLT. Bilar är farligare än hundar, dom förbjuder vi! Flygplan är också farliga… viss mat kan ge cancer… hästar kan döda osv osv. Skulle man plocka bort allt som är farligt överlever vi inte….

Vi tog över en hund som förra ägarna hade påstått bitit ett av deras barn. Jag tvivlar det inte. Men våran hund är hur mysig som helst men låter man henne inte sova när hon har lagt sig ner och blundar så kan hon morra, morrar hon och man fortsätter nafsar hon. Hundar och barn behöver tillsyn då de umgås med varandra och tydliga regler. Tycker att omständigheterna runt omkring skall undersökas innan hunden avlivas.