Det finns Sheltie iFokus, gå in och fråga där :)

#1 AJABAJA D:

Nu var jag lite ful och glömde bort det, haha.

Hur kan jag glömma bort en favoritsajt?

Tack :)

#0
Kan ju bara påpeka att Sheltien INTE är en brukshund ;)

#3 Inte?

En Sheltie tillhör väll grupen vallhundar?

Bruks-, vall-, boskaps- & herdehundar var det visst.. :)

===========================================================

#6 Grupp 1 heter bara vall-, boskaps- och herdehundar, inget med bruks.

- Tar ni extra långa promenader med sheltien?
Extra långa i jämförelse mot vad? Men nej, jag tycker inte någon av våra shelties har fått särskilt långa promenader.

- Vad kan man göra för att få sheltien att arbeta (det är ju en brukshund)
Som sagt ovan så är det inte en brukshund - det är nog den mest sällskapsinriktade hunden i hela grupp 1. Men eftersom de är vallhundar i grund och botten behöver de en del hjärngympa. Vallhundar är gjorda för att jobba mycket med både kropp och hjärna, men som sagt, sheltien är nog den ras där det avlats bort mest (men det betyder inte att det är borta).

- Vad är speciellt med just denna ras? (sjukdomar, åkommor, beteenden osv.)
Rädslan är det största problemet. Ingen av våra tre shelties (en född 1995, två födda 2007) har varit utan överdrivna rädslor.

I Mollys (född -95) fall var det förståeligt - hon blev jätterädd för vatten efter att först ha fallit i en isvak, sedan fallit från en brygga vid vår sommarstuga. (Men hon hade tur då och landade på en klippa där vattnet aldrig är mer än ett par centimeter djupt)
Hon undvek alltid vattenpölar, gick helst aldrig ut när det regnade och om man skvimpade med ett mjölkpaket eller dylikt ryggade hon undan.

Daphne, född januari 2007 (min systers hund), är rädd för ljud såsom dammsugaren och elvispen, och hon är också skygg mot alla okända människor. Däremot är hon hemskt kaxig när vi är ute och hon skäller så hon flyger rätt upp i luften (hon väger bara 4 kg, ovanligt liten alltså). Hon är alltså inte för väluppfostrad.

Hur pass socialiserad hon blev vet jag inte, men dammsugaren och dylikt har hon alltid varit rädd för och när hon var liten (när jag bodde med henne på heltid, med andra ord) hände det ofta att när dammsugaren var på så sprang hon in under min systers säng och kissade på sig…
…och om man höll i henne nära dammsugaren (när den var avstängd), så skakade hon så häftigt att det syntes på långt håll.

Mimas är eller blir rädd för det mesta. T.ex om jag råkat slänga in en boll eller annan leksak i en bur som står på hallgolvet, så vågar han inte gå förbi buren igen. Kompostgallret föll ner på honom en gång, efter det har han varit livrädd för gallret, men det är bättre nu (efter över ett år).
Han är också rädd för sopen om han tror att den kan falla på honom.
Han var länge rädd för portar/tunga dörrar, då han fått en på sig en gång.
Ett tag när min hund fortfarande var kvar så gick det inte få dem att äta i samma rum, då det hände att min hund tog för givet att Mimas mat var hans (även om Mimas höll på att äta då), så det blev bråk. Efter det vågade han inte gå till matskålen om den stod i köket.

Man kan tänka att det är ju ändå ganska "smarta" rädslor - det är självbevarelsedrift helt enkelt. För ett vilt djur kan det vara sunt, ja, att bli rädd för saker som kan vara farliga. Men det är inte kul, varken för hunden eller för dig, att den är så rädd i dagens samhälle.
Mimas har vuxit upp i stan, men de senaste gångerna jag tagit med honom till stan har han varit toknervös över alla ljud (fastän jag varit hur cool som helst).

Min whippet var helt annorlunda. En viss självbevarelsedrift, visst (han ryggade undan om han höll på få en stor gren på sig, t.ex), men han blev exempelvis inte livrädd för dörrar efter att ha fått svansen klämd två gånger. Han var inte rädd för något, och var på det sättet roligare att ha att göra med.

- Hur mycket tid krävs?
Inte mer än för någon annan hund - men de är starkt flockbundna och vill inte vara ensamma länge, och de behöver en del sysselsättning och motion (mer än en ren sällskapshund, men inte i närheten lika mycket som en brukshund).

#6 Kopierade bara från Vovve ;) Kan inget om dom raserna.

#9
Vovve är vovve, sen är det en annan femma att många av BRUKSRASERNA tillhör Grupp 1. Men nej, Sheltie är inte ens i närheten av att vara en BRUKSHUND. En brukshund/ras är en ras som SBK har ansvaret för.

- Tar ni extra långa promenader med sheltien?

Tar ca 2 långpromenader per dag på 1,5-2 timmar var. Annars är det 30-40 minuterspromenader och några kortare. Cyklar och joggar med dom på sommaren, åker skidor och spark på vintern.

Sen tränar och tävlar vi i agility aktivt under de snöfria perioderna.

- Hur långa brukar de bli?

Är det mankhöjden du menar? Mina båda är för höga i manken 40 och 41 cm.

Men enligt rasstandard är tikarnas idealhöjd 35,5 men avvikelse inom 2,5 cm + eller - är acceptabelt.

På hanar är idealhöjden 37 cm och samma avvikelser som hos tikarna är acceptabelt.

Det är dock rätt vanligt att sheltien blir för hög i mankhöjd.

- Vad kan man göra för att få sheltien att arbeta (det är ju en brukshund)

Hur menar du? För att motivera dom att arbeta eller vad dom kan arbeta med?

Shelties är oftast rätt lättmotiverade. Jag tränar lydnad, agility, spår, rapport, trix m.m. med mina. Det är en väldigt lättlärd ras.

Min äldre tik är inte så mycket för att kampa. Hon tycker att belöningar i form av godis eller apporteringslekar är roligare. Min yngre tycker om all sorts belöning i princip.

- Vad är speciellt med just denna ras? (sjukdomar, åkommor, beteenden osv.)

Ögonfel och ögonsjukdomar är rätt vanliga inom rasen. Jag tycker att HD verkar vara något som ökar inom rasen också.

Det finns en del rädsla inom rasen, men är man konsekvent under första året med miljöträning (träffa olika sorters människor, hundar, miljöer, djur, ljud o.s.v.) så brukar de flesta utvecklas till stabila individer. Men det kan ju också vara genetiskt, så när man väljer valp bör man vara noga med mentaliteten på föräldradjuren.

Tänk också på att det är en ras som ska vara något reserverad mot främlingar.

- Hur mycket tid krävs?

Tid till vad? Träning, motion eller sällskap?