Människo-möten
Jag känner att jag kan träna det mesta som ingår i vardagen, min hund är en balanserad individ som tycker livet är frid och fröjd, han lever i sin egna lilla bubbla där allt är perfekt och alla människor är hans bästa vänner, polätten trillar liksom inte ner i hjänkontoret, varenda dag håller jag på med varenda människa och tränar men det blir liksom inga framsteg, varenda dag är likadan..
Han älskar människor när vi hälsar på folk så klappar dom honom och säger "ååh vad fin du är, åå vad snäll du är" osv sen vänder dom sig till mig och ska ställa frågor då hinner inte jag med att reagera för jag tittar på dom, på en millesekund senare hoppar han på dom, dom bortförklarar de som att han är tonåring, han blir 2 år i december men det måste ju ändå gå att visa honom att detta vill inte vi, de är onönskat beteende, jag kan avbryta beteendet utan problem, de är bara att han gör samma sak på varenda möte med människor.. han ska leka och hålla på, bita i deras armar, enda folken han faktiskt inte gör så på är folk som är operade, har skador eller rullstolsbundna, han är super lugn med dom och visar respekt.
Han är en hög energi hund som tar en millesekund från 0 till 100, mitt hjärnkontor är himla slött och segt, folk har till o med blivit irriterade på mig för min hjärna tänker inte snabbt, min taiming just i detta läge är helt världelöst, jag kan inte ha koll på honom samtidigt som folk ställer frågor och han vill hoppa så försvinner dom snabbare än blixten själv.. Jag lär liksom stå och glo på honom och läsa av hans kroppsspråk och se ifall han tänker bli så eller inte, det går liksom inte att slappna av när jag pratar med folk, dom blir inte heller glada om inte jag tar ögonkontakt med dom när vi pratar.
Det svåraste är att folk höjer sina armar för att undvika att han ska bita i dom men de gör bara att han vill hoppa efter och leka, det blir en krock konstant i kommunikationen mellan folk, jag kan ju inte stå och ge instruktioner varenda dag till alla människor vi träffar hur dom ska göra… de är ju helt värdelöst, dom skulle isåfall behöva en instruktionsbok, möten är varje dag och vi är lite som kändisar här pga honom så vi har ganska mycket möten med folk när vi går genom byn.
Jag är precis som du med lite segt hjärnkontor och en hund som är överallt och ingenstans när han får lov att hälsa på en människa. Jag är kanske taskig men jag ställer mig på kopplet så att han inte kommer upp till människan och sen brukar jag försöka få människan att prata med mig först och sedan innan dem ska gå kan man få hälsa :) Nu har jag precis börjat med det här med min 7-månaders valp så har inga resultat på honom än men det funkade på vår förra hund så jag hoppas det ska funka på denna lillskrutten med :P
tyvärr är det ingen metod som jag kan göra, att ställa mig på kopplet menar jag för då flyger jag liksom. 😂han är upp till min midja med manken så han är väldigt stor, ställer han sig på bakbenen så blir han längre än mig.
tyckte annars det var en bra ide, de är himla opraktiskt med stora hundar börjar jag tycka, dom får liksom inte plats nånstans och man välter omkull ganska lätt. 😛
Haha ja det förstår jag! Hade grandis innan men hon var inte lika rekativ som min lille plutt xD Återkommer om jag kommer på något annat tips som kan vara värt att testa till en bjässe ;)