Hundar iFokus

Hundar

Etikettavel-och-genetik
Läst 3146 ggr
Lexie82
0

Frågor när man avlar

Jag har några funderingar över hur det går till när man väljer att ta en kull på sin tik. Det är rent hypotetiskt då jag har en hane som jag dels bara är fodervärd åt, och dels har han kroksvans och ska därför aldrig avlas på. Så det här kommer sig av ren nyfikenhet och vilja att lära mig lite hur det fungerar.

Några frågor jag har är:
- Hur länge är en tik dräktig?

- Brukar tikar behöva hjälp vid födseln eller sköter den sådant själv? Förutsatt att det inte är några komplikationer alltså.

- Vilka kostnader får man räkna med under dräktigheten?

- Vilka kostnader får man räkna med när valparna kommit?

- Jag har sett att man brukar ha tiken och valparna i en valplåda första tiden. Hur länge ska valparna vara i den?

- Vid vilken ålder börjar valparna äta annat än mammans mjölk? Och går de direkt på valpfoder då eller ska de ha något annat under en övergångsperiod?

Cahira
1
#1

Sajtvärd för Vallhundar, Pälsvård & Klickerträning
Medarbetare hos Hundar & Lantdjur. 

Thaisilk
0
#3

- Hur länge är en tik dräktig?

Ca 9 veckor (58-65 dygn är vanligast, mina tikar har dock aldrig gått över 63 dygn, de flesta har valpat under dygn 59-61). Jag räknar med att om min tik paras första (ev enda) gången en lördag så föder hon får sina valpar senast en lördag 9 veckor senare men troligast någon gång mellan tisdag-torsdag den veckan. Jag har ALLT klart för valpning senast 5 dagar innan lördagen. Tiken ska naturligtvis också ha fått chans att boa in sig i sin valpningslåda innan beräknad valpning.  

- Brukar tikar behöva hjälp vid födseln eller sköter den sådant själv? Förutsatt att det inte är några komplikationer alltså.

Friska, normalt skapta och fungerande tikar sköter sina valpningar helt själva. Ju mindre man lägger sig i ju bättre är det. Man bör naturligtvis finnas till hands så man kan ingripa om något verkar gå fel. Vid stora kullar kan man behöva flytta undan valpar medan tiken föder en ny så hon inte klämmer de redan födda av misstag. Små tikar föder betydligt större valpar i förhållande till sin egen storlek än större tikar och därför kan de små lättare få komplikationer med för stora valpar som har svårt att komma ut naturligt. Att valparnas storlek rättar sig efter mammans är en myt.

VIKTIGT! I god tid innan beräknad valpning bör man ha kontaktat veterinär och sett till att hen går att nå (även nattetid) om något verkar gå snett. När man börjar se tecken på förestående valpning ringer man också veterinären och förvarnar. Detta kan rädda livet på både tik och valpar.

- Vilka kostnader får man räkna med under dräktigheten?

Under själva dräktigheten har man bara kostnader för ökat matintag under de sista veckorna. Däremot har man ofta en hel del kostnader INNAN parningen, t.ex för alla de veterinärundersökningar som krävs för vissa raser, ex. röntgen av höft- och armbågsleder, patellakoll, ögonlysning, DNA-tester mm. En del raser har också krav på mentalbeskrivningar av olika slag. Vill man kunna få med valpkullen på rasklubbens valpförmedlingslista brukar det också krävas att båda föräldrarna är utställda med minst Very Good som resultat.

Allt detta kan gå på många tusenlappar.

Parningsavgiften är också en ganska stor utgift.

Många vill också låta ultraljuda sina tikar för att se om de är dräktiga och hur många valpar de kan bära på. I de flesta fall en helt onödig undersökning enligt mig.

Man kan också ha kostnader för vissa inköp som kan behövas under och efter valpningen, t.ex valplåda, bra dyna/liggunderlag, hushållspapper, handdukar, peang mm

- Vilka kostnader får man räkna med när valparna kommit?

Ökade kostnader för mat till mamman och senare till valparna. Maskmedel. Annonskostnader. Registreringskostnader. Vaccination, id-,märkning och veterinärundersökning. Soppåsar till allt som valparna klämmer ur sig. Tvätt/rengöringsmedel. Valphage av godkänd storlek (minst 2 kvm för 2 valpar, därefter större beroende på antalet valpar. Alt. har man ett eget rum för valparna och då får man räkna med att de förstör för några tusen kronor. Det finns mera som man kan vilja ha och som kostar pengar.

- Jag har sett att man brukar ha tiken och valparna i en valplåda första tiden. Hur länge ska valparna vara i den?

Tiken ska ha en lagom stor korg/låda (helst under tak i form av t.ex ett bord) där hon och valparna kan ligga skönt. En Biabädd som man sätter kanter runt så inte valparna följer med ut om tiken lämnar bädden är utmärkt.  För små tikar passar en vanlig transportbur (med borttagen dörr), som hon kan ligga skönt i , perfekt. Tikar (av alla hunddjursarter) vill ha ett tryggt "bo" för sig och sina valpar inte en stor öppen och alldeles för stor låda med hårda "skyddskanter" som kan bli livsfarliga!  Har man ställt den lagom stora lådan/transportburen så tiken kan gå in och ut i rummet/huset som hon vill, behövs inget mera förrän valparna har fått ögon och börjar kravla sig ut för att upptäcka världen och uträtta sina behov utan hjälp av tiken.

Kan man inte låta tiken gå fritt i huset så måste hon ha ett bra inhägnat utrymme UTANFÖR valplådan. Detta gäller också om man har andra hundar eller katter i huset. Det är där de större lådorna/hagarna kommer in.  Efter några dagar brukar tiken nämligen vilja lägga sig utanför själva valplådan då och då medan valparna sover. Det utrymmet (som alltså innehåller både den lagom stora valplådan och ett fritt utrymme utanför) ska ha ett minimimått som bestäms av tikens mankhöjd. Uppgifter om minimistorlekar finns på Jordbruksverkets hemsida.

När valparna börjar röra sig utanför sin bolåda ska de ha ett utrymme på minst 2 kvm (gäller för 1-2 valpar under 25 cm mankhöjd) och större ju fler och större valpar det är. (se Jordbruksverkets hemsida)

- Vid vilken ålder börjar valparna äta annat än mammans mjölk? Och går de direkt på valpfoder då eller ska de ha något annat under en övergångsperiod?

Vanligen börjar man ge små smakportioner av annat än modersmjölk då valparna är kring 3 v gamla. Många börjar med lite rå köttfärs med äggula (gulan gör köttet lite fetare och halare så det är lättare att få i sig). Andra ger uppblött valpfoder från början. Välling och liknande kan man ev. börja ge som mellanmål när valparna har blivit så stadiga att de kan stå och äta utan att drutta i skålen med huvudet före - och då de har lärt sig att man inte ska stå i maten! Från ca 3 v ålder ger man successivt mer och mer av den mat som man vill att valparna ska få växa upp av.

Valpar som går tillsammans med sin mamma brukar ta sig en slurk då och då så länge mamman tillåter, ibland uppåt 12 v ålder. Vid leverans ska de naturligtvis kunna äta vanlig valpmat utan knot och en slurk från mamma ibland ska varken göra till eller från.

Totalkostanden för en valpkull beror på vad som krävs innan parning, hur många valpar det blir , parningsavgiftens storlek, hur mycket valparna förstör och äter. Om alla är friska eller inte, om man blir av med alla när det är dags och hur länge man ev. blir sittande med osålda valpar. Plus en del annat. En STOR utgift som många inte tänker på är UTEBLIVEN LÖN under valptiden.

Man ska egentligen också ta moms och deklarera för sina inkomster (och utgifter) - därför är det viktigt att spara kvitton från det att man köpte tiken, alla utgifter för henne i form av inköpspris, försäkring, mat, pälsvård mm mm. Är man noga med sin bokföring visar det sig oftast att man går rejält minus på en valpkull!

Lexie82
0
#4

Tack för svaren. =) Det är intressant att lära sig nytt även om man inte planerar att få praktisk användning av kunskapen. =)