![[Tilde]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Problemchihuahua
Min sambos ena bästa vän och hans fru har en liten Chihuahua på några år. Den har alltid varit en hemskt ouppfostrad hund, stackarn. Den skäller på allt och alla, nafsar efter hälar och kissar på sig så fort man fy:ar den eller liknande.
Hunden har i sin första tid levt "osynligt" då paret bodde i en lägenhet där hundar inte var tillåtet att ha. Han smugglades ut i en väska varje gång de skulle på promenad och fick förmodligen inte socialiseras speciellt mycket alls.
Hunden är enligt frun väldigt snäll mot hennes vänner och familj, vilket jag har något svårt att tro då den skäller på mig i mitt egna hus (jag brukar mest ignorera den då den kan vara aggressiv annars). Nu har paret även en dotter som hunden tydligen är väldigt vaktande över…
Har ni några som helst tips för att få hunden att bli "normal" igen? Jag tycker så himla synd om den att den inte har blivit uppfostrad korrekt! Den mår ju uppenbart inte bra! Tänkte att om någon har tips så kan min sambo prata med sin vän så de möjligtvis kan börja behandla hunden mer som en hund. Eller är det för sent?
Blir så ledsen på folk som inte fattar att små hundar fortfarande behöver behandlas som hundar och inte som små barn… 😕
Jag tycker personligen att hundar bör behandlas ungefär som barn: vänligt men bestämt, regler, struktur, konsekvent och med mycket kärlek. Utgår man ifrån det kommerman långt.
"På natten är alla katter svarta"
#1 Fast en hund är ju ingen människa, tänkte jag mer. Det är ju skillnad på hur man tar han om en bäbis och en hund (förhoppningsvis).
Om du tittar på mönniskor och hundars gruppdynamik och psykologi så funkar vi på ungefär samma sätt. Reagerar lika på belöning, bestraffning, smärta osv, tror man gör sig själv en otjänst om man inte vill medge det. Grundbehoven hos en människa och en hund är de samma. Största skillnaden kanske är att du vill lära en hund och ett barn olika saker rent praktiskt. Men båda kräver att du är pedagogisk på rätt sätt för individen, att du skapar ett förtroende och en grundtrygghet i individen för att komma någonstans alls. Dry går ju iochförsig att skrämma både barn och hundar till att lyda -ännu en likhet. Tror du förstår min poäng. :) Mina generella tips är alltså; var vänlig men bestämd, ha regler som du konsekvent följer, skapa struktur genom rutiner, skapa trygghet med lagom aktivering och mycket kärlek.
"På natten är alla katter svarta"
#3 Mjo fast det var inte så jag menade. They "baby" their dog, eller hur man ska säga det (vad säger man ens på svenska?). Behandlar hunden som om den aldrig gör något fel och skyddar den mot sånt som hunden faktiskt behöver uppleva och vågar aldrig säga ifrån när hunden skäller eller biter i folk. Det är ju absolut inte ok av ägarna att ignorera problemet. 😕 Kärlek får den säkert, men den har uppenbarligen inga specifika regler. Tror heller inte den aktiveras eller socialiseras nog. Skulle gärna vilja att hunden träffade vår egna hund för att lära av honom, men å andra sidan hade den lilla chihuahuan förmodligen försökt attackera vår hund eller sprungit iväg…
Stackars hund - Cesar to the rescue. Bara ägarna som kan göra något åt det dock 😕
#5 Precis och frun vägrar inse att hunden inte mår bra… 😕 Hon är en sån där person som är så svår att prata med så jag tror man måste få hennes man att prata med henne…
Starta ny diskussion