Varför just ADHD och psykiska sjukdomar? Vore inte cancer och hjärt- och kärlsjukdomar i så fall att prioritera mer (om man leker med tanken att det vore så)? 🙂

EDIT: Slarvläste, missade och:et. 😉

Nu har det ju faktiskt varit "avelsförbud" på människor en gång. Utvecklingsstörda fick ju t.ex inte skaffa barn. Folk som genomgått könsbyte likaså.

Själv brukar jag väl skämta om att det borde varit avelsförbud på mina föräldrar för de lyckades ta alla sina gemensamma sjukdomar och placera dom i mig. Inte snällt;)

#1 Nu gav jag bara exempel men helt klart att hjärta och kärlsjukdomar skulle vara viktigt att kolla upp. Även att man prioriterar alla ärftliga sjukdomar först.

Då kanske man inte skulle avla på mig - jag har krokig rygg/skolios! 😃

Nej men usch vad hemskt det skulle vara, i alla fall enligt mig. Visst vore det bra om man slapp många dumma sjukdomar men det känns som om man bara skulle få fram någon slags 'perfekt' människa, helt felfri och med ett specifikt utseende.

Jag tycker att variation är bra!

#4 Att avla efter utseende eller så skulle vara helt fel utan nu tänkte jag på att försöka få avla bort sjukdomar som är idag är väldigt vanliga. Ville bara leka med tanken hur det skulle se ut så. Men att vi skulle gå efter någon "rasstandard" för att få fram ett speciellt utseende är stort NEJ!

HIV skulle nog inte vara utdött då de flesta får den genom sexuellt umgänge.

Tycker faktiskt att man borde ta ansvar själv när man skaffar barn, har man ärftliga sjukdomar som barnet kan få bör mana avstå enligt mig eftersom barnet ev. kommer lida av de senare, då kan man alltid adoptera istället :)

En kvinna jag pratade med hade en kronisk ledsjukdom (minns inte riktigt vad det var)och det var 50% chans att hennes barn kunde få det och hon har valt att inte skaffa egna barn för att hon inte vill föra vidare sjukdomen. Om hon vill ha barn i framtiden så kommer hon adoptera och det tycker jag var ett bra val av henne. Jag tycker inte att man ska vara egoisktisk och bara tänka på sig själv när man vill ha barn.

nu finns ju ett alternativ att sålla bort foster med genetiska fel. Men jag vill inte gå ner på den vägen..

Under tidigt nittonhundratal tvångssteriliserades människor i Sverige. Det kunde handla om s.k. sinnesslöa, kriminella, "översexuella", fattiga, utvecklingsstörda eller andra som inte ansågs ha rätt att "avla".

Formellt var du tvungen att ha patientens medgivande, men ofta utfördes hård utpressning, tex kunde sterilisering vara ett krav för att få skrivas ut från en mentalinstutition. Eller så gick myndigheterna in och sa att de skulle ta dina barn ifrån dig om du ej lät dig steriliseras.

(Läs mer, till exempel här; http://sv.wikipedia.org/wiki/Tv%C3%A5ngssterilisering_i_Sverige )

Jag håller lite med #7, att man själv får ta ansvar. Dock kanske jag då borde ta ansvar då mitt barn med största sannolikhet får ADHD (både jag och min sambo har) och med stor sannolikhet även kan ärva min aspergers. Som den självgoda jävel jag är tycker jag dock inte att detta är något hinder, snarare tvärt om, de allra flesta riktigt häftiga, inspirerande människor jag träffat har haft en diagnos eller flera (den mest inspirerande männskan? Jag själv, såklart!).

Om jag däremot led av svår diabetes, hade en svår ledsjukdom (typ eds) eller annat som är väldigt ärftligt, då hade jag kanske tänkt till en extra gång. Men nej, jag hade nog "avlat" oavsett vilken defekt jag haft. Den biologiska driften att föra sina gener vidare är för stark.

#8 precis det jag menar :) bra val av henne!

Jag tror det skulle bli som en modern variant av Hitlers Tyskland. Enda skillnaden är att då var det att vara jude eller homosexuell som ansågs vara sjukdomen… Jag menar alltså att jag tror det skulle bli ett ytterst intolerant och obehagligt samhälle. Vem skulle bestämma om vilka defekter eller sjukdomar som det inte fick avlas på? Burr.

Läste nyligen en intressant artikel om skönhetsoperationer där forskaren har bla följande slutsats: SKÖNHETSOPERATIONER GER FULA MÄNNISKOR,

Varför kan man undra…

Nåväl, en man med kraftigt underbett, extremt stora, utstående öron, kraftig behåring över hela kroppen kan ha svårt att hitta en partner så han kanske inte kommer få några barn, hans kraftiga underbett, stora näsa, extrema hårväxt och öron stannar genetiskt hos honom.

Mannen genomgår plastikoperation där underbett, hårväxt och öron fixas till och han träffar en kvinna och tycke uppstår, ett barn föds… Det har kraftig hårväxt över hela kroppen, extremt stor näsa och ett kraftig underbett och stora utåtstående öron.

Kvinnan blir förfärad, vad kommer detta ifrån, ingen av oss har ju dessa drag!!!

Skönhetsoperationer skapar fula människor… som forskaren sa… och partnern som opererat sej… har inte haft öppna kort med vad han/hon kan föra vidare…

tänk om man hade frågat den man va kär i "Är du avelsduglig?"  moooooodkiiiiiill …..

Intressant tanke men idag görs tester på gravida där man kollar HIV, diabetes mm hos modern. Däremot tror jag att det skulle krävas offantliga resurser om man skulle börja testa alla i befolkningen innan de skaffar barn. Tex att undersöka en psykisk diagnos kan idag ta uppåt 1,5 år beroende på hur lång väntelistan är, ska man då börja testa varenda en kommer den väntekön vara oändlig om man nu inte kan tillsätta flera tusen nya psykologer i varje stad som kan utföra testerna. Hjärt och kärlsjukdomar är ett samlingsbegrepp på många olika sjukdomar som rör hjärta och blodkärl varpå en del av dem vanligen inte förekommer förrän i äldre ålder som tex stroke. Där ser jag en problematik i att utföra tester eftersom en ung fullt frisk människa kan i äldre ålder få tex stroke, det kan drabba vem som helst och då spelar det ingen roll hur många tester man än gjort som ung. Däremot kan hjärt och kärlsjukdomar förebyggas genom att man upphör med att röka, man motionerar, man sänker sitt kolesterolvärde och sitt blodtryck, stressar mindre, har en sund kost och håller en sund vikt. Ser inte meningen med ett läkare ska börja göra tester på folk när man redan idag kan förhindra att man själv drabbas av sjukdomar bara man får arslet ur vagnen så att säga. ;)

Jag håller ju med om det vissa skrivit. Har man sjukdomar som orskar ordentliga fysika besvär (dvs inte mentala problem som aspergers eller adhd, även om de är jobbiga de med, fast på annat sätt) så tycker jag att man borde fundera på om det verkligen är snällt at låta barnet riskera att få samma problem. 
Jag tror inte att det skulle bli ett intolerant och obehagligt samhälle om det blev så att man blev rekomenderad att ta reda på om man har någon genetisk sjukdom innan man förökar sig. Och att har man det så kan man ju givetvis inte bli förbjuden till att skaffa barn med ens eget DNA, men man skulle ju kunna bli informerad och rekomenderad till att kanske adoptera istället.

Handlar inte det här forumet om hundar? Tycker att hela diskussionen är väldigt osmaklig!

Vart skulle man dra gränsen?

Vi har ganska många både mentala och fysiska defekter, samt det rent etiska, är det rätt att hindra en människa från att bilda familj? djuren vi har i fångenskap är våran kreation, jag kan inte riktigt se samma etiska problem där.

Men jag har också tänkt i dom banorna, speciellt när man sett dokumentärer om folk med ovanligare plågsamma och ev. dödliga sjukdomar som har 50% risk för nedärvning (ex. blödarsjuka) och där människorna ändå väljer att skaffa biologiska barn, hur tänker man då?.

#17, diskussionen utgår från någonting förekommande inom hundvärlden, men absolut diskuterar vi nu människor. Jag tycker diskussionen är väldigt intressant. Faller den inte dig i smaken kanske du kan avstå från att läsa? Inget illa menat, men jag avstår diskussioner som inte faller mig i smaken. =)

Eller kontakt admin så får de avgöra om detta är för o-hund-igt.

I alla fall;
#15, intressant det där du skriver om egenansvar. Kanske man ska ha avelsförbud på självorsakade hälsoproblem, dvs rökning, viss typ av fetma, överdriven alkoholkonsumption etc.

Å andra sidan, om tex cigaretter orsakar så mycket problem, borde det inte förbjudas helt om rökare inte ska få avla barn? Men det är en annan, ännu o-hund-igare diskussion. 😎

Jag ska helt klar avstå från att läsa! Tack för mig!

#19 Avelsförbud på människor tycker jag är lite Hitler varning på, räcker med hans påhitt kring det under 2a världskriget. Skulle det införlivas i dagens samhälle som ett måste så byter jag planet. ;)

#21, jag håller med om att det är helt befängt, men ändå en intressant diskussion. Helt enkelt; Ska alla människor verkligen ha samma rättigheter?

Det är väl som med hundar med avelsförbud, de ska inte avlivas eller diskrimineras på andra sätt, men de ska inte få föra sina skadliga gener eller beteenden vidare.

Tror frågan handlar i stor del om kollektiv/individ. Ska varje individ ha samma rättidheter, eller måste vi för samhällets bästa sätta ner foten och låta vissa få sämre förutsättningar för samhällets bästa?

spermadonatorer genomgår ju sådana tester.

Annars håller jag med #12. Det skulle bli et nytt Nazi Tyskland.

Man kan ju "genmappa" nu för tiden. Vilka har inte en skadlig gen?

Boris

#23, och ändå funkar det inte som det ska. Såg bara här om dagen om någon spermadonator som hade en ärftlig sjukdom som missats av dessa tester. Det finns åtminstone 20-30 barn efter honom vill jag minnas (har ingen källa just nu, men kan säkert hittas för den intresserade).

Det skulle behövas! Skämt åsido, vissa borde inte få skaffa barn. Jag tycker att man borde genomgå ett test innan, för att se hur lämplig man är som förälder. Tycker även det borde vara "körkort" på hund, men det är väl bara en dröm…

Däremot kan det ju vara väldigt svårt. Min mor tex, skaffade sitt första barn redan när hon var 17, sen kom jag några år efteråt. Hon hade inga problem just då. Hon har även skaffat två barn efter mig. Men det är först nu (ja, för några år sedan) som hon började känna av sin reumatism riktigt. I dagsläget har hon rullator hemma, för hon har så svårt att gå.
Hon vet med sig att jag fått en del av dom generna, och även att mina bröder kan ha fått det med. Men hur skulle hon vetat det när hon var 17 år, att när hon blir 43-45 så kommer hon få problem med leder?

Det är väldigt lurigt, för vissa sjukdomar skulle ju gå himla fint att avla bort, eller försöka avla bort, medan vissa går bara inte. Som någon skrev tidigare, stroke tex.

Näe, det bästa är nog att försöka få ett friskare samhälle rent generellt. Vettigare mat och mindre stillasittande, som så ofta nämns överallt.

#22 Jo men det är skillnad mellan djur och människor. När det kommer till parning agerar djur instinktivt och skulle inte ha avstå potentiell avelspartner oavsett om den är nära besläktad eller har en ärftlig hjärtsjukdom. Här kommer vi människor in och styr upp för att förhindra att sjuka djur ynglar av sig och det gör vi med hjälp av tester. Människan har i sin tur en självinsikt och kan om hon vill avstå från avel om sjukdom finns. Här krävs inga tester eller en avelsförbud stämpel.

#24 Tänkte också på det fallet.

Möjligheten att testerna inte utförs korrekt finns alltid, men det GÅR att testa. Slarv finns inom alla områden tyvärr.😐

Boris

Tycker inte alls att det är som Hitler, att folk tänker efter en gång till innan man skaffar barn tycker jag är sunt förnuft. Om jag har mycket sjukdomar i min släkt, varför ska jag då sätta ett barn till världen som senare i livet har en mer eller mindre stor chans att bli sjuk pga. det? Jag vet inte hur det är med er men jag hade haft det på mitt samvete. Barn kan man ha ändå, adoption är ett super bra val och tycker de är precis lika mycket familj som om de skulle vara biologiskt.

#28 Det är en sak att tänka efter själv en helt annan att införa tester som ett måste i ett samhälle för att bedöma vem/vilka som är avelsdugliga och sätta avelsförbud stämpel på andra då är det helt plötsligt inte ett fritt val att skaffa barn aka blir Hitler varning på det.

#29 förbud osv kommer aldrig funka men kanske om de som skaffar barn och inte har några kända defekter eller sjukdomar i släkten får förmåner eller liknande så skulle de bli mer lockande att adoptera istället för att skaffa barn själv om man har sjukdomar eller så :) Tycker egentligen inte ens att de borde vara några konstigheter i det, har man genetiska sjukdomar som de finns en risk att barnet ärver så tycker jag det är självklart att man inte tar risken :)

Även om det är upp till varje person så får man även tänka på framtiden också, ifall de som bär på genetiska sjukdomar skaffar barn och sedan de skaffar barn så fortsätter sjukdomarna, men avstår de och adopterar så kan man förhoppningsvis i alla fall minska antalet som lider av genetiska sjukdomar.

Hur jag tror att det skulle bli? Populationen skulle minska drastiskt. Skulle det bli "bättre"?  - Nej …

Jag har blödarsjuka.. en sjukdom som inte syns och som inte är till större skada i vardagen. Men den är jobbig och jag funderar starkt på att inte få barn just för att inte föra den vidare. För det är inte roligt på något sätt.

Så ibland borde det finnas avelsförbud på människor 😎

Jag har satt "avelsstopp" på mig själv. Min släkt har så många sjukdomar så det går knappt att hålla reda på alla, bland annat hemskheter som i stort sett alla sorters canser(lung, mag, bukspott, tarm cancer mm.) , ALS ( en hemsk sjukdom där musklerna förtvinar och man tillslut dör av att lungmusklerna slutar fungera och ja, ni kan ju föreställa er slutet), och så alzimers, vi har en del lite mindre dödliga som diabetes också, och för ett år sedan fick vi veta att min syster har genetisk epilepsi så chanserna är att även jag har det, hur som helst är chansen stor att jag kan föra vidare detta till eventuella barn. Så ja ni kanske förstår att detta inte är något som jag vill föra över till en stackars unge! Så jag får nöja mig med djuren istället, eller adoptera om jag någon gång känner att jag vill ha en unge :) Själv tycker jag att folk borde tänka efter lite mer innan de skaffar barn, när jag nämnde detta för min mamma tex tittade hon frågande på mig, hon förstod inte alls problemet. Sen så vet jag väll inte om man ska förbjuda men kanske informera eller att vissa sjukdomar skulle försöka undvikas att "avlas" på.

#31, jorden är ju ganska överbefolkad så på lång sikt kunde det bli bättre. Dock på kort sikt skulle ett problem uppstå som nu finns i japan för att den yngre generationen inte fött så många barn. I Japan idag finns det "för många" äldre japaner som lever allt längre. Det är ett förvånandsvärt stort sammhällsproblem. Men på lång sikt tror jag inte vi skulle fara illa av att populationen på jorden skulle minska.

Finns en hake om man sållar bort… tex. såg jag att Asperger svischa förbi här i tråden. Med Asperger följer en mycket hög IQ och förmågan att se och utforska saker med stort intresse och intensitet som saknas hos ek. "normaltokiga" människor. Många stora forskare på olika områden har just haft Asperger så utan detta handikapp i omlopp så skulle vi inte kommit så långt i vår utveckling som idag. :o)

#35 Hög IQ är inte något som kan dras till diagnosen AS.
Många med diagnosen är normalbegåvade.

Så nej, det stämmer inte att en hög IQ följer med diagnosen.

En etikprofessor på en högskola ställde sina elever inför ett problem:

- Mannen har syfilis, hans fru har tuberkulos, av deras fyra barn har ett redan dött, medan de andra tre lider av obotliga sjukdomar i ett framskridet stadium. Nu är kvinnan gravid igen. Skulle ni rekommendera abort?

- Ja, blev det nästan samfällda svaret.

- Grattis! Ni har just tagit livet av Ludvig van Beethoven!

Det är något jag själv har tänkt på men det skulle ju aldrig funkat… Och det skulle vatt hemskt med en sådan lag.. Jag skulle inte brytt mig om jag skulle fått avelsförbud då jag hälre adopterar. (Dock skulle jag aldrig pallat med barn) men jag tycker det skulle vatt lag på hur många barn man skulle fått ha, och om man är en lämplig förelder.

36 många ja men fler har högre iq än genonsnittet så det ligger på plus sidan :-)

#39 Visa mig gärna fakta om det. Det som sades till mig var att man inte ligger under normalbegåvning när man har AS. Ingenting om att fler har högre IQ.

Intressant diskussion :-)

#37: Varken syfilis eller tuberkulos är ärftligt, och det sades inget om vad de andra ungarna led av, så frågan är värdelös ur genetiskt perspektiv. Att abort kunde vara lämplig för familjens skull är en annan sak, som faller utanför diskussionen. Sedan kan man ifrågasätta varför det skulle vara speciellt förskräckligt om Beethoven strukit med - han var en person som alla andra.

Jag håller absolut med om att individerna borde ta ansvar för att vara lämpliga föräldrar, både biologiskt och socialt, innan de skaffar barn, oavsett hur de skaffar dem. Barn är inte och kan aldrig vara en mänsklig rättighet och de som har de bästa generna för att ge en frisk och duglig avkomma behöver inte vara lämpliga att ta hand om denna avkomma. Eller tvärt om, de som är bra på att ta hand och uppfostra barn kanske är genetiskt olämpliga som föräldrar. Adoption, fosterfamiljer och olika slags "regnbågsfamiljer" och storfamiljer är bra ur många aspekter.

Och förresten, Aspergers (så länge diagnosen nu finns kvar) är inte en funktionsnedsättning, utan en uppgradering 😎.

#42 du skrev att Aspergers inte är en funktionsnedsättning utan en uppgradering? Vad får dig att säga så? Fakta eller åsikt? :-) Sitter här och funderar om jag vill ha barn med chansen på vad den kan få ärva. Men adoption är inte alltid bättre val. man har ingen aning vad dom barnen har för bakgrund. Intressant diskussion faktiskt.

Appropå det där med Bethooven som nämndes tidigare… kan man verkligen tänka så egentligen? ''Jaha, hela vår familj är sjuk, men ska vi behålla det här barnet, utifall att han/hon får ett långt liv och blir något stort?''

43 det är en funktionsnedsättning på papper. Men en del väljer att se det positiva istället för dry som hindrar.

#43: Min åsikt, baserad på min erfarenhet 🙂.

#45 det va det jag trodde. :-) #46 okej :-)

Till den som skrev om As och uppgradering, jag håller med på den punkten. AS kan vara mycket problematiskt att leva med men många av problemen skapas av de som anses vara Normala Tokiga ;O) Sen kan As ge extremt stora problem men jag anser att det hänger ihop med uppgraderingens natur, hjärnan står under utveckling och As är första steget och med tiden kommer hjärnan vara klar och de glitchar som ställer till det kommer vara ordnade. Hos vissa har AS kommit fullt utvecklat och de kan spela med ordentligt (teater) så NT, som är mindre intelligenta, märker inte av att de har att göra med en supermänniska. Bill Gates är ett bra exempel. ;O)

#48 Äh. Sådant snack får mig alltid att skratta.

#49: Är det skrattretande att det finns AS:are som inte känner sig vederbörligen "funktionsnedsatta" i jämförelse med standardmodellen?

#50 Nej, men snacket om att det skulle gälla mer utvecklade hjärnor ;)
Jag har själv diagnosen. Men inte tror jag att jag är förmer än andra. Inte att jag är sämre heller.

#51: Varken "annorlunda" eller "vidareutvecklad" är väl detsamma som "förmer". Varför skulle AS:are vara skyldiga att acceptera att betraktas som "nedsatta" och dysfunktionella? Varför inte istället bejaka sin funktion och utnyttja dess fördelar i befintligt samhälle och för att förändra samhället så att det blir sådant att man passar bättre i det?

49, tyvärr, du har ett fans iaf (skojar lite)
Jag har tre barn med AS och majoriteten av vänner har AS och alla är de framgångsrika inom sina områden. De har väl sina "sämre" sidor också men i stort sett tycker jag betydligt bättre om dom än mina normaltokiga vänner för de bra kvaliteter de med As har (och som jag anser vara av vikt), har jag inte sett hos de Normal Tokiga och varje gång jag tror mej se dom hos en NT så visar det sej senare att de har AS eller i ett undantagsfall, bipolär.

#52 Fel ordval av mig.
Håller helt enkelt inte med om att vi skulle vara någon vidareutveckling.

Vi är annorlunda på vissa sätt.
Jag är nedsatt när det gäller vissa saker, och anser inte att samhället ska anpassa sig efter mig, eftersom jag är lite utanför normen.

Det jag gör är att arbeta med mig själv, acceptera alla mina sidor och arbeta utefter min egen bästa förmåga.

Jag gör inte heller skillnad på vänner med AS och NT. ALLA har sina bra kvaliteer.

Förstår inte heller varför #53 använder sig av normal tokiga som uttryck.  Är vi då onormalt tokiga?

släpper det här men ordet Nt används överallt för att alla är tokiga på nåt sätt med betyder eg följande: Citerar Wikipedia; ""Uttrycket neurotypisk (NT) myntades av personer med autismspektrumstörningar som en beteckning på människor med genomsnittliga, normalfungerande nervsystem, det vill säga motsatsen till dem som är neurologiskt atypiska, så som till exempel människor med autism. En person som är neurotypisk kallas neurotyp . En neurotyp betyder alltså en person som inte har en autismspektrumstörning.""

Funderar lite….:

Normalt är att gilla stora folksamlingar(?)

Onormalt är att gilla att vara för sej själv(?)

Normalt är att gilla alla maträtter(?)

Onormalt är att gilla en del(?)

Normalt är att gilla att folk tar på en i tid och otid(?)

Onormalt är att inte villa bli petad på av vem som helst(?)

Normalt är att ha många olika intressen som skiftar hela tiden och där kunskapen om dessa är grunda(?)

Onormalt är att ha ett eller några få intressen och kunna fokusera på dessa och kunna mycket om dessa(?)

Normalt är att kunna ljuga(?)

Onormalt är att inte kunna ljuga(?)

Normalt är att kunna vara oärlig(?)

Onormalt är att vara helt igenom ärlig(?)

#55 Precis, NT står för "Neurotypisk", inte normaltokiga.

Påståendena passar in på alla. Finns inget normalt och onormalt egentligen. Bara större eller mindre reaktioner på det vi gillar och inte gillar.

#54 Det kanske är så att de som är så 'otroligt framgångsrika' inom sitt område och har asperger är just så framgångsrika för att de med asperger väldigt ofta ger allt och lite till inom sitt brinnande intresse istället för att fokusera på flera olika områden som de helt enkelt inte är intresserade av och inte för att de är smartare eller mer begåvade, utan för att de helt enkelt är mer intresserade därav lägger mer intresse i att bli bättre och bättre på det som de tycker om.

Detta handlar absolut inte om att man har en högre IQ.

Edit: Det sagt finns det väldigt många människor utan diagnos som också är envisa och har stort intresse nog att bli otroligt framgångsrika. Det är mer individuellt vad man gör med sitt intresse och det man vill göra här i livet - inte diagnosbundet.

#57 Absolut. 🙂