Vad roligt! Kämpa på :)

Duktiga ni är!! 🙂 och skönt att höra också för oss med yrväder 😉 HIHIH

har yrväder jag med! Hon var hemsk men sen så kom första löpen och piff, världens duktigaste hund. Några månader efter löpen så är hon sitt gamla själv (dock med vissa förbättringar) så jag prisar gudarna för löpen!!

tack alla, bra att man inte är ensam ;) 

det är roligt när det går framåt. tror jag varit lite för orolig över mitt hundägarskap, ibland har jag varit helt uppgiven, haha :) 

min hund kan visst mer än jag trodde, en del har trots allt gått in :)

Åh vad roligt att höra att det blir bättre :) !

Och skönt att höra att det finns värre hundar! :D Mitt 7½månaders monster får "bara" lite överslag då och då ute och blir helt galen. Så mysigt med en hund som studsar upp och ner och försöker hugga en :D

Men hon kan vara ensam, skäller bara ibland och kan gå hyfsat i koppel. Så jaa…hon kanske inte är så hemsk som jag tänker att hon är ibland. Bara o kämpa på :)

#5 javisst ;) han är ett bra exempel då många bekräftade att han var lite vildare än de flesta, vi hade ju inget att jämföra med då det var första hunden men vi kände att han var lite svår. 

det är först nu, eller för ett par månader sen, som jag känner att allt slit och kontaktövningar och avslappningsövningar och gud vet allt har gett resultat :) nu går han att hantera och vi vet hur vi ska göra. innan dess var det bara ett virrvarr av olika metoder och kaos både för hund och ägare. 

att han nu mognat så pass mycket och är mer villig till kontakt och att lyssna är verkligen guld värt! kanske kan man börja slappna av lite ;)

det låter som det går väldigt bra med din hund, det här med separationsångesten är en ganska tung bit här hos oss men vi har ordnat hundvakt så vi inte är helt låsta och det finns ju dagis om det aldrig blir ordning på det problemet. 

du har också vgw till din hund (har jag för mig att jag läst)? det är nog det bästa jag har köpt (haft den sen han var ett år, innan dess hade vi en sele vi inte tyckte om). den kontakten vi fick på promenaderna direkt (han fick panik och drog jättemycket i halsband) var ovärderlig. nu går han klockrent mesta delen av tiden och söker spontan kontakt mest hela tiden, till skillnad från halsbandspromenaderna då de gick ut på att försvinna från obehaget runt hasen. med vgw:n är det jättetrevligt att gå promenader! :)

Ja precis så är det. Man måste ha tålamod och hålla ut! Då kommer belöningen till slut - livet blir så mycket roligare när man inte behöver slita sitt hår längre :)

Och jag hade en omöjlig valp men världens lugnaste unghund 😛

#8 och jag hade en rätt lättsam valp som numera är en helgalen 1,5 årig unghund😃

#9 Jag hoppas Molly förblir lugn, haha… hon får gärna vara en lugn och go unghund! Valptiden tog kål på mig så om jag slipper yrväder igen är jag glad, haha.

Kul med framsteg, känner igen mycket av det du skriver. Dock så var min hunds största problem människor. Han blev skrämd av en man när han var ca 6 månader, efter det så var han rädd för i princip alla typer av människor, han morrade bara han såg en människa på långt avstånd. Han var även vild som attans som unghund, han lyssnade nästan aldrig på mig. Så jag fokuserade på att träna bort rädslan och osäkerheten för människor och det tog ca 3-4 år innan han funkade med andra människor. Nu kan han hälsa på främmande människor med nyfikenhet och man ser verkligen att han har mycket bättre självförtroende. Även människor i min omgivning har sagt att han är som en helt annan hund. Dessutom har vi fått en mycket fin kontakt, känns verkligen värt all tid och tålamod man har lagt ner!

#9 haha, så det kan gå åt det hållet också? ;D 

min är visserligen fortfarande galen men i avsevärt lägre dos ;)

#7 jag är förvånad över att jag har något hår kvar ;)

#11 ja, ibland får det ta tid och det är viktigt att man inte stressar på. härligt att det gått så bra med din hund och visst är det värt det :)

samma här med kontakt, det har känts så hopplöst ibland då han så ofta  låst sig och blivit okontaktbar. då hjälper ingenting alls. nu är det så mycket lättare att bryta honom och det måste bara bero på den fina relation vi har byggt upp och alla timmar vi har slitit för att komma hit :) 

vi har självklart fortfarande saker att jobba på men nu känns det i alla fall inte omöjligt att uppnå det jag velat med mitt hundägande :)

#10 känner att jag svarar i lite ologisk ordning här, men vi får hoppas att det är slut på yrvädersperioder för hennes del då ;)

#13 Ja, men visst känns det så mycket lättare att lösa andra problem när man har kämpat länge 🙂

#15 ja, det gäller bara att ta sig upp för den brantaste backen (? hehe, kom inte på nåt bättre) och har man väl kommit dit är det som att man får med sig en massa bonusar av bara farten, framgångarna avlöser varandra känns det som :) får hoppas det fortsätter så.