Spåra m. unghund
Är nog lika ivrig som många andra att få komma igång med spår nu när våren börjat visa sig 😃
Jag har en väldigt energisk och livlig blandras tjej på 7 månader (Rottweiler/Schäfer), och jag börjar märka att nu är inte klickerträning och lite trix nog stimulans för henne mentalt - så tror hon kommer älska att spåra!
Men hur mycket bör jag göra detta? Några gånger i veckan? Hur lång tid är lagom för att inte överstimulera henne? (Undrar om man kan göra det med henne, men..) Hur börjar man liksom…. hur introducerar man de för hunden på bästa sätt osv.
Jag har gjort lite godisök hemma och gömt godisar, även på gräs (bara slängt ut).
putt…. inga tips?
Jag körde 400 meters blodspår utan problem med min när hon var halvåret, så kör igång med det spår du vill göra🙂 Likaså var nog min andra runt halvåret när jag började med personspår.
Vad för typ av spår har du tänkt dig ?
Hade tänkt börja med viltspår 🙂känns som hon blir lite mer naturligt motiverad till att jobba då. Men jag vet inte, så de ska bli spännande!
Min killes jobbarkompis håller på mycket med viltspår med sin hund, och hon är ju rätt så duktig. Så han brukar gå ut 2h innan och lägga spåret så de får torka lite.
Men jag antar att jag börjar med att hon får spåra direkt efter jag lagt ut det?
Jag har haft en fantastisk spårinstruktör, och hans ord kommer jag alltid bära med mig.
"När man tränar spår så spelar det faktiskt ganska liten roll HUR man gör. Har du bara tid att låta spåret ligga i två minuter, låt det ligga i två minuter. Har du bara tid i två timmar, låt det ligga två timmar. De enda spår som är riktigt bra är de spår man tar sig tid att gå"
Så gör precis det du känner för, det finns inte så mycket rätt och fel som folk som spårar faktiskt vill påskina 🙂
Jag skulle låta spåret ligga åtminstone 15 minuter första gången så det får "ligga till sig" lite och sedan visa hunden spårets början (där man lägger extra mycket blod) och sedan låta hunden själv få nosa runt och komma på vad den ska göra. Beröm lugnt när den väl börjar följa spåret.
Nu kör jag 600 meters spår och låter dom ligga i 4-5 timmar med min 1,5 åring. Hon har väl gått 10-13 spår nu sammanlagt (då är även dom första korta inräknade), så hundarna är duktigare än man tror. Ska bara komma till skott och göra anlagsprovet med henne efter att vi gjort några spår under våren.
Jag är lite lat, så jag spårar nog bara max en gång per vecka, men skulle nog inte lägga mer än max 2 per vecka så hunden inte hinner tröttna mellan gångerna (har varit med om det med just blodspår på tidigare hundar).
Varva sen mellan olika underlag, längd osv så blir det mer spännande.
Jag har börjat med enkelt spår först o låtit det vila 15 minuter första gången. När jag ser att hunden fixar spåra bra så försvårar jag med steg/metrar och även gör spåret klurigare och ökar vilan på spåret. Jag kör som 5 låter nu mera spåret vila 1-3 tim beroende på var jag lagt ut spåret och hur lång tid jag har. Jag kör spår en dag i veckan och tar en hund i taget med olika spår så där är jag med lite lat med spåra :) Jag kan oxå rek att man kör personspår det uppskattas, jag kör med både familj och något klädesplagg som offer för spår 😉
# 4,5 & 6 ; Tusen tack för svar!! Tror hon kommer tycka detta är superspännande.
# 6 Med personspåret, har personen som går iväg på sig ett speciellt plagg, eller menar du att plagget ligger i slutet av spåret - eller kanske att hunden ska lukta på plagget och sen börja? 🙂Är inte alls duktig på detta, men ska bli superkul att komma igång!
Någon kurs längre fram kanske, de var fullt på Brukshundsklubben.
#7 när jag lägger personspår, så går jag själv upp ett spår och lägger en burk med godis i slutet. Självklart kan man lika gärna lägga ett klädesplagg om man vill🙂
#8 Ahaa! Tusen tack! :) Det får nog bli något gott godis efteråt så hon inte blir besviken. Hon vill gärna ha betalt för ansträngningar, den lilla damen.. ;)
Men vad roligt! Vill ju ut på en gång och sätta igång! Tack för alla bra tips! Och #4, jag ska komma ihåg de bra orden! Lätt att man är för hård och avancerad mot sig själv.
Som lokatt säger så gör jag med om jag kör eget spår och har då ofta en av mina andvända tröjor som mål, jag lägger ut godis med burk med lukthål denna öppnar jag när hundarna spårat klart. Varför jag inte lägger ut godiset är pga kråkfåglar tar hela tiden godiset annars 😡
#10 Smart!! 🙂
Kom förresten och tänka på att jag har sett många som använder sig av rådjursben med päls och klöv på, används detta som belöning eller mest som en markering att spåret är avslutat? Någon som vet? 🙂
12 det är lite olika vissa drar klöven som spår och belöning de får allså behålla klöven sen o gnaga på :) Sen kör vissa med blod o sen har klöven som slut+belöning. Jag har kör med dra köven och den får de behålla o gnaga lite på med men våran ena hund ser det inte som gottis direckt utan tar hellre ett revben 😉
#13 Sedär! Man lär sig någor nytt varje dag 😃Ja, de borde ju bli uppskattat. Är de ok för dom att få ha det som tex. ett märgben och gnaga/äta eller ska man vara lite försiktig med att dom sväljer de?
Ska prova idag… är nästan lite pirrigt nervös. Ska åka och inhandla lite grejer, så kör vi igång.
Ska försöka filma/ta kort så ni får se 😃kanske se ifall jag gör rätt eller behöver ändra något? 🙂
Jag drar både klöv och droppar blod en droppe blod varannan/var tredje meter, men kör bloduppehåll en bit på några ställen när hunden väl klarar spåret utan problem. Klöven läggs i slutet av spåret sen som belöningsbyte🙂
Hm.. jag tror att jag antingen kan ha gjort de för svårt - möjligen också fel nu när du #16 beskriver detta med att droppa blodet, jag hällde de väll mer som en liten linje. Vissa gånger kom de lite för mycket, och andra gånger droppade de som jag hade tänkt.
Men jag tror att underlaget kanske vart för svårt också?
Här är en bild på vart vi var.
En bild på min lilla stjärna, 😃
Hon tyckte de var jättespännande, men när hon väl började så stod hon länge och väl och luktade… jag sa ingenting, sen började hon raffsa lite i löven, och ibland följde hon spåret och ibland letade hon runt åt fel håll - jag bara tittade för jag ville inte förstöra för henne..
Men nästa gång kanske jag ska ha en planare yta? Och droppa blodet, rätt så tätt eller?
Där behövs nog lite mer blod i början för en "färsk hund", för det ser väldigt torrt ut. Ju torrare det är, desto svårare är det för hunden att få upp spåret🙂 Inne i mörkare skog med mer fuktig/blöt mark är det klart lättare för hunden.
#19 Jag använde lite mycket tror jag, en hel flaska på 1,5L skulle räcka länge enligt personalen i djuraffären. Men jag skvätte ju rätt mycket, säkert halva flaskan.. tänkte de är bättre man är övertydlig.
men jag ringlade ut ett spår ist för att droppa. Sen gick vi en promenad på 10 min så de fick ligga lite.
Men måste jag hitta en lite mer öppet ställe inne i skogen, så de inte blir för svårt? Får prova imorgon igen.
När hon hade gått slut spåret så förstod hon inte att de var slut heller, så belöningen var inte heller något "WOW" - tog belöningsgodis som hon brukar gilla. Men tror blodet var mer spännande..
Det behöver inte vara öppen - bara traska rätt ut i djungeln🙂 ju mer blåbärsris och annat, desto mer är det som fångar upp dofterna.
Vi kör personspår med våran stora hund och det älskar han. Han blir skogstokig när selen o spårlinan åker på och matte springer iväg och gömmer sig i skogen någonstans. :)
Sen letar han efter signal från mig. Och föraren ger han belöning när han hittat mig, ett skall till föraren. Belöning, Leksak eller godis.
Det finns olika sätt att låta hunden signalera när han hittat "målet", men vi gör på detta vis.
Lycka till, spårning är skitroligt :D
#21 Perfekt!! 🙂Tack! Bättre lycka nästa gång då kanske ;)
#22 Vad roligt! Ja, de är lite de man vill åstakomma - att dom får känna YES!! nu ska vi ut och jobba. Låter superkul!
Jag är nästan mer entusiastisk än Tyra, så detta gör vi absolut fler gånger. 😃
Synd att du inte bor här, för jag vill ha en spårkompis - det är så sabla trist att lägga spår själv🙂
#24 Ja, verkligen!! De hade varit superkul att vara fler! 🙂 Vart bor du? Jag bor i Stockholms-området.

Om man ska lägga ett spår med godis i slutet, eller en leksak, är det personspår. Dessa kan man gott lägga inne, ute i trädgården, i skogen eller dylikt. Man kan skicka ut en människa, och låta den sitta kvar i spårslutet med. Man kan även släpa en korv i ett snöre efter sig, och gömma den i slutet av spåret.
Använder man sig av blod bör man släpa en skank av rådjur, hjort, älg, vildsvin ed, eller kanske en hel kanin, fågel eller annat småvilt. Jag anser inte att man ska använda sig av köttbitar ed. Helst ska det vara vilda djur, och gärna tass (räv eller grävling), klöv med en bit ben, eller hela djuret om de är små.
Det är några skillnader på viltspår och blodspår. Viltspår ska följa tävlingsreglerna (nåja, det beror ju på hur noga man är, men vill kan kunna tävla är det bra att kolla vad som gäller, och lägga såna spår), har ofta droppflaska, går i 90-graders vinklar, sparsamt med blod, bloduppehåll, nästan alltid återanvänds skanken och spåret "kontamineras" med människolukter.
Blodspår försöker man göra så likt riktig jakt det bara går. Väldigt förenklat: Man tar aldrig i bytet, återanvänder det aldrig, vallar av spårstarten och drar in bytet till olycksplatsen, så att spåret inte bara dyker upp ur tomma intet. Man använder mycket blod som inte bara droppas ut, utan läggs med spårläggarstav (stav med svamp som doppas i blod och trycks ner i marken) och bytet släpas efter staven, så att spårläggarens spår hamnar bredvid blodspåret. Sen är det mycket tänk i att anpassa spårstart, byte, svårighetsgrad och spårslut efter hunds ras och individ, för att ge så mycket jaktberikning det bara går.
Jag pysslade med vilspår många år, och bytte sen till blodspår, då jag vill ge hundarna jaktberikning. Lägger personspår väldigt sällan, då det "bara" är använda nosen och samarbeta med människan och ha en huvudroll. Blodspåret är ju det oxå, samtidigt som det ger jaktberikning på jaktens alla plan.
Givetvis får mina hundar äta upp sitt jaktbyte efter ett blodspår.
MVH Elin
Medarbetare på spetsar och urhundar. VD på Draghundcenter
#25 - jag bor i Norrköping🙂
Jag tycker det är så himla roligt att spåra med hundarna, men just lägga spår tycker jag är dödstrist - allra helst när jag alltid får åka själv när ingen annan hundkompis är intresserad av detta.
Dom är inte stora mina kortbeningar, men dom älskar att spåra 😃 framförallt den yngsta hamnar i lyckorus när hon förstår vad som ska ske.
26 ang hare och tassar från bla grävling kan hundar äta dessa efter spårslut ? Jag får ofta samtal om lite påkört vilt då jägare skjuter dessa o sen kollar om man är intreserad av något men sagt inte grävlig/hare är så intressant 🤔
#26 Supertack för utförlig information! 🙂 Bra att kunna träna så nära standarden som möjligt, ifall hon skulle bli duktig 😃 Och framför allt bra för mig att kunna hålla isär de olika formerna!
#27 Ja, det är faktiskt jättekul! Speciellt när man ser på hundarna att dom blir så lyckliga, och vill så gärna få starta och göra rätt 😃
Min sambo har börjat bli intresserad när jag berättade lite om de, så vi gick ut tillsammans och han fick göra ett spår (som iof var lite för svårt… han hade ju hört en massa historier på jobbet om sin arbetskamrats duktiga hund). Han hade lagt 3m avstånd mellan bloddropparna, så de var en trög start, men sen i slutet var hon klockren - superduktig! Så hon fick verkligen leta… hon är fortfarande trött.
#28 jag vill också veta detta 🙂
Kontaktar man själv då en jägare? Eller hur gjorde du
Jag förstår inte riktigt TS resonemang. Det jag kan läsa mig till är väl att ni har haft jättelyckade spår?! Det är mycket "göra rätt nästa gång" och "spåret var för svårt", men hunden har ju både lyckats och uppskattat det?
#30 Njaa, jag tycker hon var duktig för att vara första gången. Men första spåret jag la gjorde jag lite fel, och hade inte någon bra belöning - så hon fattade inte att spåret var slut. Hunden var ju lika nöjd för de! Men jag vill ju hon ska få en belöning och ett avslut så hon förstår att hon gjort bra ifrån sig 🙂 jag kunde gjort de lättare för henne.
Andra gången vi gjorde de gick de bättre, men de är nog en vanesak som måste tränas på. Hon kunde börja gräva och inte förstå vad vi förväntade, men som sagt de går ju framåt.
Sen vet ju inte jag vad som är "bra" och "dåligt", jag gör ju mest detta som en kul grej för att min hund behöver mental stimulans - vilket hon fick, hon ligger bara och sover idag 😃

Räv och grävling kan ha samma parasiter och sjukdomar som hund, så de ska alltid ligga i frysen minst 6 mån. Jag brukar märka dem med datum, kön och ca ålder på djuret, så jag vet.
Våra polarhundar får inte gå spår på dessa djur, då det finns risk att de slår över i jakt på hund (gäller även vissa andra raser som har mycket jakt, tex amstaff). Går bara spår med min golden eller kurshundar på dessa. Har hittills inte låtit dem äta det. Vet faktiskt inte varför…
Hare/vildkanin kan jag lägga spår med hela djuret, och då kanske det blir en för stor måltid, men de får äta dem oxå.
MVH Elin
Medarbetare på spetsar och urhundar. VD på Draghundcenter
Mn det är verkligen inte fel att hunden inte tar spårslutet som ett avslut. Det visar bara på ett himla fint intresse för spåret och det är BRA! Det är vi som skapar rutiner för när spåret är slut, eftersom spåret faktiskt 100% av gångerna fortsätter. Det går inte att lura en hund med en fungerande nos om den saken!
Och att hon gräver är heller inget som är fel. Hon kanske behövde vila? Eller känna in doften ännu tydligare? Var försiktig med att överanalysera, vara självkritisk och att börja lägga er i hur hunden spårar. Det kan ta jättelång tid för en hund att verkligen fästa i spåret, jag själv har haft en hund som användes i praktiska eftersök, och innan hon fäste i vissa spår kunde det ta 15-20 minuter. Under den tiden var det bara att lita till att hunden skulle lösa problemet, och det gjorde hon också. Alla gånger man själv inte lade sig i och trodde att man visste bättre, ledde hunden "rätt" osv.
#32 Bra att veta!
Men hare behöver man inte ha i frysen så länge? Eller

Man kan göra en avgång av spåret som gör det lite tydligare att det äör slut. Man går du tillbaka i spåret 5-10 m (noga med att inte kliva i det, utan gå alldeles bredvid. Sen går man av i en spetsvinkel som gör det lättare för hunden att fortsätta spåret rakt fram, än att vika av i en skarp vinkel för att följa spårläggarens spår. Går hunden av, låt den följa spårläggarens spår som inte leder till något alls. Troligen kommer den dock att ta spåret, särskilt om det rör sig om ett blodspår/viltspår.
MVH Elin
Medarbetare på spetsar och urhundar. VD på Draghundcenter
#33 Skönt att du skriver de! Som sagt jag vet inte alls, och precis som du säger så lägger jag hellre mig i för lite, än för mycket. För jag vet att min hund är lite så, att hon måste få tänka själv annars blir hon stressad.
Andra spåret fick jag visa 3 utav spåren, för att jag inte visste bättre - och för att hon antagligen blev lite stressad av stunden och satte sig och tuggade på pinnar.
Men sen gick hon jättefint, och jag fick säga till sambon att vara tyst och låta henne koncentrera sig. (lika mycket som han fick säga till mig, eftersom man glömmer bort sig i sin iver 😉)
Så de handlar nog mycket om att vi måste få lite mer rutin på hur hennes sätt att spåra är, och låta henne arbeta ifred.

Testa att ha en riktigt lång lina, gärna runt 20 m, och smyg längre bak i den när hon blir modigare, så att hon får jobba mer självständigt.
MVH Elin
Medarbetare på spetsar och urhundar. VD på Draghundcenter
#35, men jag droppar inte blodet i samma spår utan jag bara går bredvid det?
#37 Vi har nu en 16m, och hon brukar gå kanske 5m framför oss - men de märktes i slutet av spåret när vi berömde lugnt att hon fick mycket mer självförtroende! I början ville hon nästan ha lite hjälp, för hon förstod inte riktigt vad vi ville.
Så längre lina sen när hon bli lite tuffare är nog en bra idé! 🙂

När du lägger spåret, försök släpa skanken och bloda tex på din högra sida. Det är bra om ditt spår ligger bredvid blodspåret. Gör någon vinkel, eller kanske tänk som ett skadat djur, dvs sväng lite när du går. När du sen hittar ett bra snår för bytet att lägga sig i, gå fram till det, bloda lite extra, lägg skanken där. Markera upp spårslutet med snitsel (om du vill vara säker på var det är) sen går du tillbaka i dina egna spår, inte i blodspåret. Nu släpar du inte längre skank och du blodar inte. Gå en bit tillbaka i samma spår, sen sätter du en snitsel vid din avgång (så att du vet vad det är, och kan läsa hunden när den kommer dit) viker så av i en vinkel på sidan du gått, så att du inte korsar spåret.
MVH Elin
Medarbetare på spetsar och urhundar. VD på Draghundcenter
Vill bara tacka alla som gett så bra råd och tips! 🙂
För en nybörjare är de guld värt för att intresset ska fästa sig, så detta känns redan superspännande! Något som vi kommer pyssla med mycket mer.
TACK!! ❤️🙂
#40 Super! Tack!! 🙂
Bilder från dagens sök 🙂
Jag fick övertyga henne att rådjursbenet var superspännande och gott - hon var lite skeptisk och såg lite skärrad ut över benet faktiskt.. men väl hemma var hon jättemallig och stolt!
har gjort 20m spår och detta har gått superbra, det går nästan lite för snabbt för henne - vill ju att hon ska få söka lite så hon får ut lite mer hjärngympa. På bara några minuter är de över… Ska jag göra snävare svängar för att försvåra det lite?
Jag kan verkligen rekomendera boken Spårhunden och lukterna om du vill lära dig mer.
/Mvh Sara - Sajtvärd på Dokumentärer
Medarbetare på Bullhundar
Besök gärna min blogg: loveradioblog.weebly.com
32 jo det var lite sjukdommar jag tänkte på iaf på räv itne grävling men då säger jag nej åt detta eftersom jag inte har så jätte mycket plats i frysen ;)
43 haha ja ha vad ska man göra med den där stackars benstump 😉
44 åh där ser man hur smarrigt en liten stackare kan vara 😃 Ser ut som hon är nöjd, tycker det är bra att du börjar kort spår o sen kan man öka när hon fattat galoppen. 👍
#45 - den ska absolut inskaffas! Tack för tipset 🙂
#46 Hahah.. ja, matte fick köra en hel teaterscen för att hon ens skulle våga bära benet.. Matte blev lite chockad att hon var så fin i kanten 😉
Vad roligt att du kommit igång med spårningen, och vilka bra tips du fått i denna tråden 👍
// Lina - Värd på Bichon Kolla gärna in min blogg:
http://linaalgotsigge.blogg.se
#48 Tack! 🙂Verkligen!! Så roligt att kunna få så bra tips från duktiga människor!
Vi har också börjat viltspåra i vår :) Vi går en enkel kurs med syskonen i vår hunds kull och det märks att alla hundarna gillar det jättemycket. Vår hund blir stolt som en tupp när han hittar rådjursskanken och bär genast iväg med den, hehe.
#43 Om du vill öka svårighetsgraden lite så kan du ju t.ex. välja mellan att: öka spårlängden, öka liggtiden eller göra en tvär vinkel i spåret. Men kanske inte alla på en gång. Jag tror absolut hon kan gå ett spår som är längre än 20 m i alla fall!
#26 Vattnadal, jag måste ställa en dum fråga. Är blodspår för att efterlikna hundens egen jakt på ett byte? Syftet är alltså att låta hunden att spåra/jaga? Till skillnad från viltspår, som egentligen inte är för hundens skull, utan för att låtsas att man hittar ett skadat vilt. (Sen gör man ju viltspår också för hundens skull, det är ju få hundar som är riktiga eftersökshundar.) Hoppas du förstår min fråga, försöker förstå skillnaderna mellan olika slags spår…
#50 Visst är de roligt när hundarna tycker de är så kul? 😃 tack för tipset! Känns som hon är mogen för lite svårare!
#51 Ja, det är roligt när hundarna blir så stolta! Och själv är jag nöjd med att vi äntligen hittat en aktivitet som gör honom lite tröttare 👍

#50 Blodspår gör man för att försöka få hunden att känna att den jagar på riktigt. Det gäller alltså att det inte ska lukta människa, utan blod och skank, samt upptrampad mylla, typ. Får hunden känna att den jagar, så kan det faktiskt minska olovlig jakt.
Berikning är jättespännande, och ett blodspår som anpassas efter ras och individ kan ge hunden berikning av jaktens alla steg.
Viltspår är tyvärr oftast mest personspår kryddat med blod och en gammal välanvänd klöv.
Jag pysslade med vilstpår många år, och kan säga att skillnaden på hundarna är stor. Från att spårnoga gå med nosen i marken precis där vi lagt spåret (detta är ju en lydnadsgrej, tyvärr), till att smyga fram, spåra där det luktar mest (lukten flyttar sig nämligen gärna en bit av vind, spåret luktar mer på vissa typer av mark, lägger men det bredvid en stor sten flyttar det sig lika långt ut som stenen är hög osv), kanske stanna och säkra, om det är ett bytesdjur som kan ligga i bakhåll, känner de att spåret svänger, kan de gena och ta en kortare väg osv.
Jag funderar på att börja testa spår åt Ingrid, min grönlandsvalp. Hon är 9 månader, och egentligen brukar jag vänta till de är 1 år. Detta då blodspår är lite läskigare, och unghundar i det vilda ska vara med "vuxna" innan de får följa med föräldrarna på jakt.
MVH Elin
Medarbetare på spetsar och urhundar. VD på Draghundcenter