Hundar iFokus

Hundar

Etikettövrigt
Läst 1815 ggr
[[Mellebelle]]
0

Valp eller vuxen?

Har en liten fråga.. Vad tycker ni är bäst att skaffa. En valp eller en vuxen hund? Berätta varför :)

Neela
0
#1

Våran nuvarande är en omplacering, det passade bättre in i vårt liv att skaffa en vuxen. Skulle absolut kunna tänka mig en valp men inte just nu.

Intehärutandär
0
#2

Det beror nog på tid tror jag. En valp måste Du lära allt från början. En vuxen är förhoppningsvis lärd i vardagslydnad åtminstone. Därimot så kan en vuxen har mentala besvär att åtgärda. 

Min första hund var 2 år då vi skaffade henne och kunde varken sitta eller var rumsren. Men det ordnade sig, trots att jag bara var 12 år. Den jag har nu, får jag äran att se hela vägen från valpstadiet - och nu tonårstrots. Precis som min egen son🙂

mingman
4
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#3

Alltså, väldigt krasst är valpar pissjobbiga (och skitjobbiga), och äter upp både dina saker och din tid.

De första två månaderna hade jag valp. Det var mitt liv. Först nu kan jag faktiskt jobba vid dator en timme utan att oroa mig för att att han kissar inne eller tuggar sönder något.

Han kan fortfarande inte lämnas själv längre stunder, vilket innebär att jag och sambon får pussla ihop våra scheman så valpen alltid har sällskap. Denna månad får jag in 300 kronor under vår redan snäva budget.

Med det sagt är valpar givetvis underbara, jag ångrar ingenting, och har man tid, vilja och möjlighet så absolut, en valp. Får du däremot chansen på en bra omplacering så kör på där liksom. Jag skulle kunna tänka mig båda i rätt sammanhang.

Och valpar är ju bedårande.

Jag och 2 aussies, vispvalpen och monsterFidd- http://matildashund.blogspot.se/

Loveradio
0
#4

Jag tyckte att det var skitjobbigt med valp. Visst, man får vara med från början och kan forma hunden. Men det kan ju också vara skönt med en färdig hund. Visst är valpar supermysiga och söta, men de är också väldigt krävande. Iofs så var jag ensam om att ta hand om valpen, är nog lättare om man är två och delar på jobbet.

Med en vuxen hund så vet du vad du får, om förra ägaren/uppfödaren/omplaceringshemmet (eller vem man nu köper hunden av) är ärlig. Det kan man inte riktigt veta med en valp. Du kan få en individ som tar extra långt tid på sig att bli rumsren, som har svårt för att vara ensam, en riktigt busig rackare som demolerar hemmet osv. Men så kan man ju ha turen att få en lätt valp också, såklart. En vuxen hund är oftast rumsren, kan lämnas ensam ett par timmar och har en viss grundlydnad.

Jag ångrar inte att jag köpte en valp, men jag var nog inte riktigt medveten om vilket jobb det innebar. Trots att jag hade förberett mig och läst på i många år. Det är som att ha en bebis. Iofs var det min första hund också. Har man haft hund innan kanske det är lättare att ha valp, vad vet jag. Men min hund blev t.ex inte rumsren förrän han var 8 månader. Fick torka upp kiss och bajs flera gånger om dan trots att jag sprang ut med jämna mellanrum och det var nog det som var det jobbigaste. Sen är man kedjad till hemmet vilket också är jobbigt. Och efter valptiden kommer den underbara unghundstiden och allt vad det innebär ;)

Kan ju säga att nästa hund med stor sannolikhet blir en vuxen omplacering. Jag är nog ingen valpmänniska helt enkelt. Min hund är 2 år nu och det känns som att det är nu jag kan njuta av att ha hund då valptiden och den värsta unghundstiden är förbi.

/Mvh Sara - Sajtvärd på Dokumentärer
Medarbetare på Bullhundar
Besök gärna min blogg: loveradioblog.weebly.com

[Forest]
0
#5

Har haft både vuxenomplaceringshund unghund och valp, vad som har vart smidigast är konstigt någ valp. Enja var en snäll valp som inte bet eller gjorde bus som man blir gråhårig av. Hon vart oxå väldigt tidigt rumsren och ensamträningen den har vi inte änds tränat på som planerats in utan spontant o enkelt har allt gått. Enja är en klippa än idag en hund som är så enkel.

Vuxna omplaceringshunden phu ensamträning nop där fick vi träna på, rumsrenhet nepp inte det heller. Det vart hon inte heller helt till 100% då man fick sätta för del av lägenheten nattetid, hon var med oss nattetid men tillång till kök+ liten hall. Hon var någ den varmaste goaste hunden man kan tänka sig, hon såg till att alltid säga go natt till dottern. Var det något med dottern var hon där o kolla läget snabbt och dottern var då 7 år de fann varandra som fina kompisar. Tyvärr inte med oss längre pga canser men finns i våra tankar dagligen.

Unghunden Donna (som vi har nu) ensamträning har vi kämpat med nu fixar hon iaf 3 tim utan att yla/skälla. Rumsrenheten nja där kom ju lite bajs här o där, men lätt att träna ut ofta berömma mycket mycket duktig på tala om envis o väcker än om man sover (om hon är dålig i magen). Rolig hund energisk galen hund :)

Nästa hund ingen aning vi är idag nöjda med 2 hundar tid räcker till båda men har inte tid med en till som läget är nu. Skulle dottern få mer hundintresse finns det hund även till henne^^ Men skulle man se att hon fixar då biten i träning så är vi redo på skaffa en till, då är det valp alla gånger igen 😉