Går nog bättre att hjälpa dig om du anger lite mer specifikt vad du vill veta och även beskriver din levnadssituation och vad du söker i din blivande hund. 🙂

Jag är en tjej på snart 15 år och som söker en aktiv ras med ganska mycket fart och fläkt i som skall kunna fungera i agility, freestyle och möjligen spår. Jag lever nära skolan så jag kan ta mig hem under lunch och rasta, ge lunch och aktivera (: Under gymnasiet får hunden följa med. Jag bor 3-4 meter ifrån skog och i ett hundvänligt område. Nära till en paddock vi har tillgång till att träna i (:

Tänk på att rasen är en bruks- och vallhund. Är du verkligen ute efter en högaktiv brukshund? Tror att ett en ras med lägre aktivitetsbehov men som fortfarande är aktiv, som ex sheltie eller pumi, kan passa dig bättre.

Var du inte inne på en Tollare?

Tveksam om en Aussie skulle passa, tror inte det är rasen för dig. Visst finns det mer oseriösa köpare som föder upp dessa sk. "utställningsaussies" som kräver mindre, men är du ute efter någon sådan så ska du glömma det hela direkt. Man skall stöda seriösa uppfödare som verkligen bryr sig om rasen och avlar på de rätta hundarna.

#3 Det är ju precis det jag är ute efter. Jag vill ha en hund som kan aktivera mig också(om ni förstår…). #4 Sa ju att jag velar mellan raser, försöker snappa upp allt om raserna jag tittar på..

#5 Som #3 nämner kanske Sheltie eller Pumi kunde vara något?

Vet inte särskilt mycket om aussien förutom att dom är signalkänsliga (på gott och ont), skälliga och har ett stort behov av aktivering.

Vill däremot trycka på att det viktiga inte är vad för ras du väljer utan vilken individ det är du får med dig hem. Skaffade själv en labrador retriever som första hund för att jag precis som du ville ha en aktiv hund som jag skulle kunna prova på allt med. Problemet var att han så småningom började visa på ett osäkert psyke som med mina ovana av hund snabbt slog över och resulterade i ufall mot … tja allt som han tyckte var otäckt, framför allt barn under 10 år… inte alls en rolig första erfarenhet av hundägandet.

Så tips från mig är att kolla upp föräldradjuren (för mentaliteten är ärftlig) och se fördelarna med att skaffa en mindre hund som för det första är billigare i drift (inte bara i mat men också halsband, täcken och annat är billigare i mindre format), smidiga att ta med sig överallt och du kan alltid vara säker att du orkar hålla eller lyfta honom/henne om det händer någonting.

Lycka till :)

En schapendoes? En fartig och livlig hund som behöver ganska mycket att göra, det är en aktiv hund som behöver både röra sig fritt men även tänka. Det är en snabb smidig ras som gillar att hoppa och studsa. Lätta att träna och motivera.

Schapendoes är en ras som är ganska så "lätt" om man nu är första gångshundägare. Aussie är otroligt signalkänslig (och därför lär sig hyss otroligt lätt) och väldigt inkännande som ihop med viss reservation som finns hos rasen kan ge utslag åt helt fel håll. Jag upplever aussie ungefär som bc, det kräver sin förare. Medan en schapendoe är lite lättare att få det att bli ett kul hundägarskap där ni kan fara omkring och gå kurser, träna agility och fresstyle ihop med kompisar.

En welsh springer spaniel kanske vore något för dig😀 En welsh är en ganska aktiv hund som är riktigt lättlärd och arbetsvillig, det är ju en jackt hund men den används allt mer som sällskap och det är de alldeles utmärkta till. De är jättebra till både agillity, lydnad och spår är något de tycker är extra roligt.

Det är inte en bra idé att köpa en hund för att man själv skall aktiveras, köp hund utifrån dina förutsättningar, både Tollare o Aussies är arbetsnarkomaner, iaf de välavlade, o sällan en bra första hund.

Skulle verkligen inte rekommendera en Tollare som första hund. Bor tre stycken i min direkta närhet och de är lite mentalt ostabila. Jag tycker att deras ägare är bra och hundarna får oftast flera timmars aktivering per dag men det räcker inte. Aussies har jag träffat några och jag tror inte ärligt talat att du har den tid de behöver. Det räcker inte med att du sticker hem på lunchen och går ut efter skolan. En Assuie är i grund och botten en valhund med extrema behov och är inte en bra första gångs hund.

Även om du är aktivt och påläst så blir det alltid lite fel första gång man skaffar hund. :)

Skulle som övriga rekommendera en Shelti. Hundar som är lätt lärada, bra första gångs hund. Hög aktivitetsnivå och skit duktiga på agility. Varit på någon stor agility tävling? Det svärmar av duktiga Sheltis. 

Lycka till vad du än vänder dig :)

#11 Men hur klarar sig då de Aussies som ägs av de som jobbar? (:

Det finns ju individer av alla raser som är lite mindre krävande av sig. Jag har en vallhund av den energiska sorten men hundens bror är en riktig "soffpotatis" som klarar sig utmärkt att ta det lite lugnare i livet.

Nu vet man ju inte när man köper valp vilken sort man får och har rasen använts till krävande arbete så kan man inte räkna med att få ett exemplar som kan vara hemma en hel dag och klara sig med att bara komma ut på lunchen och aktiveras när man kommer hem.

Dagmatte/dagis med mycket aktivering blir ju då ett måste.

Ett tips kan ju även vara att skaffa en lite äldre hund så man vet vad man får.

#12 Dagmatte/dagis och sedan prioritera bort annat på sin lediga tid för att hinna med hunden.

#14 Att prioritera bort annat i mitt liv är något jag absolut inte har något problem med, speciellt då jag inte har några speciella vänner i skolan så jag umgås inte med någon på fritiden, möjligtvis min kompis med hennes retriever, men då får ju självklart hunden följa med! Ser inte varför jag skulle behöva skaffa dagmatte när hunden bara är ensam i 2-3 timmar.

#15 är du bara i skolan 2-3 timmar om dagen?

Vi är många som arbetar heltid o har hund, men de flesta av oss har passning via antingen dagmatte eller hunddagis. Eller så är man flera i familjen som arbetar skift.

#16 Nej, min pappa kommer hem 11-12 på dagen (:

och din pappa är hemma resten av dagen o kommer att aktivera din hund med mer än bara kisserundor eller långprommisar?

#17 Men var det inte du som skulle stå för aktiveringen? Det gör ju ingen skillnad om någon kommer hem och bara är med hunden eller går smårundor, den skall ju aktiveras.

Får skylla mig själv för att försöka få fram lite information om Australian Shepherd och andra raser, suck. #18 Jag går inte i skola till 18, utan slutar 14:30-15:00. #19 Jo visserligen men korta promenader innebär även en form av aktivering för hunden under promenaden, sedan direkt när jag kommer hem är det ut med hunden och aktivera den, haha. Nu tycker jag det är färdig disskuterat då detta inte är det tråden är till för, punkt slut.

#20 Nej, små promenader tillför inte en aktiv hund något alls i aktiveringsväg. Man kan heller inte motionera en krävande hund nöjd, det går inte. 

Varför inte kolla på mer passande raser? Låter kanske lite som du går efter utseende, det finns ju flera mindre hundar som skulle passa dig utmärkt.

#21 Du kan ta detta via PM istället, eller? (:

Jag själv tycker att det är många gånger värre att leva med en hund vars behov man inte kan tillgodose än en hund man önskar man kunde få ut mer av. Det är lätt att ta sig vatten över huvudet, tänka att man ska göra ditt och datt, men i slutändan blir det inte alls som man tänkt sig.

Aussien är inte bara en högaktiv brukshund, utan var ursprungligen en gårds- och ranchhund och många individer besitter en hel del vakt och skärpa. 

Klart att samtliga är ute efter att hjälpa dig och försöka guida dig till ett passande hundköp. Det är synd att du verkar ta det personligt att aussien kanske inte passar din livsstil.

Just vakt och skärpa upplever jag finns i olika omfattning hos i stort sätt alla raser i vallhundsgruppen. (Finns väl vissa undantag) Sedan är det förstås olika hos olika individer och olika linjer men det är ändå något man får ha i åtanke och känna sig bekväm med.

Hos just aussie har jag träffat på några få riktigt vassa och hårda hundar som ägarna tyvärr inte mäktade med.

Jag kan inte säga hur alla aussies är, men min aussie är 11 veckor. Han vaktar redan på vårt vanliga aktiveringsställe. Han har ett väldigt driv som man kan bli tokig på. Envis så in i helvete. Också väldigt tuff, när jag försöker markera att det är nog verkar han inte alls bry sig.

Samtidigt är det en underbar hund. Han är mycket smart, fattar direkt när vi tränar och skäller enbart när han behöver någonting. Men det är oerhört mycket hund, redan nu. Hans kamplust tar aldrig slut, och mina byxben funkar lika bra som kamptrasor.

Detta är min första hund, men min sambo är uppvuxen på kennel och jag själv är extremt påläst. Jag jobbar ett par dagar i veckan, och sambon är hemma då jag jobbar. Jag valde aussie för att jag ville kunna göra precis vad jag vill. Jag vet att jag vill lägga många timmar om dagen på aktivering. I tio-femton år till.

Som oerfaren kan jag dock säga att även om jag tycker väldans mycket om Fidel, så är det väldigt mycket hund. Det är krävande och jobbigt, väldigt ofta. Men väldigt givande, också, såklart. Prata med uppfödare. När jag träffade min uppfödare var jag beredd på att hon skulle kunna säga nej.

#25 Fidel, vilket fränt namn på en hund! :D

Till trådskaparen: Många här försöker avråda dig från att skaffa en aussie. Mitt tips är att ta kontakt med en seriös bruksuppfödare och ärligt berätta om dig själv och det du kan erbjuda en hund, för via ett forum är det svårt att ge råd. Jag valde själv en bruksras (dobermann) som första egna hund och såklart går inte hela mitt liv åt till att aktivera min hund, men jag lägger ner mycket mer tid jämfört med om jag skulle skaffat en sällskapshund. 

Är absolut ingen expert på rasen men jag har själv inte märkt av skärpan och vakten i de aussies jag träffat, men det kan ju bero på just de individerna. Väldigt uppe i varv och ingen hund för mig men fina att se på och duktiga i brukset.

 Jag har ingen erfarenhet av aussies. Men som #23 skriver så är det säkert mycket värre att känna att man har en för "jobbig" hund, än att känna att ens hund är för tråkig.

Du är ju bara 15 år. Även om du nu känner att du vill lägga ner mycket tid på din hund, så kan ens intressen ändras VÄLDIGT mycket åren du har framför dig. Vet ju hur jag själv var. Ville alltid ha en hund, och såhär i efterhand är jag glad att det faktiskt inte blev någon.

Min familj har aldrig haft hund, så  pojkväns (som jag träffade när jag var 19) hund blev "min" första. En liten finsklapphund/norrbottensspetsblandning. Jag vill åka skidor/hålla på med drag och ha en hund som är lite mer aktiv än henne (hon ville helst bara ligga i soffan och mysa kändes det som ;), så hon "räckte" inte till för mina behov.

Nu har jag ju gått wild-and-crazy och skaffat min första hund: En korthårig vorsteh. Känner mig helgalen eftersom jag inte ens har nån jägarexamen än (håller på med den nu). Och jag vet att jag kommer hata mig själv i framtiden många gånger, över att jag inte valde något lite lättare. 😃 Men jag fyller 25år och känner att jag inte har "tid" att skaffa hur många hundar som helst i mitt liv. I framtiden (många år kvar) lär jag väl vilja ha barn och då är det ju inte läge med vorstehvalpar direkt. :) Så jag har gått all-in nu direkt.

Hade jag varit 15år å andra sidan hade jag definitivt valt något lite enklare. Du har ju hela livet framför dig och kommer hinna skaffa många hundar :) Om du ex. skaffar en sheltie nu, kanske du kan skaffa en aussie, eller vad du nu vill ha för ras, om nåt år (18-20?).  Vet att det kanske inte känns så nu, men du kommer garanterat tycka att livet är mer än bara hundar. Och kommer man till en sån period i livet så underlättar det garanterat om man har en mindre krävande ras. Tills jag var 15 så var hästar hela livet, men efter det så fick man en del andra intressen. Mellan 15-20 kan man förändras väldigt mycket och även om du garanterat kommer tycka om hundar hela tiden, så tvivlar jag på att det kommer vara 100% hund som gäller varje dag. 

Nu är det ju såklart ingen självklarhet att du skulle "misslyckas" om du nu hade skaffat en aussie. Men oddsen är ju betydligt högre att man lyckas med något enklare :) Jag har velat ha hund sen jag var 12 och eftersom mina föräldrar inte är intresserade av hundar är jag i efterhand glad att jag aldrig fick någon. Att ha valp är ett enormt ansvar. Jag har bara varit hemma med min nu i 2månader och det är verkligen fullt upp. Bättre att välja en ras som man med säkerhet kommer att klara av. Och skaffa nåt annat senare. Än att börja med det svåraste (jajaj, jag har ingen aussie erfarenhet…dom kanske inte är svåraste såklart men ja.) och inte klara av det.

(säger tjejen som köpt vorsteh, som enbart har ägt kaniner innan^^)

#20 I trådstarten efterlyser du både för o nackdelar, det är det som du får svar på. Man kan inte bestämma hur andra får eller inte får svara i din tråd.

#26 Aussien är en brukshund, en välavlad Aussie skall ha en ordentlig dos skärpa o vakt, annars är den inte rastypisk.

Visst finns det hundar som avviker från rasstandarden inom alla raser, men man kan lixom inte räkna med att få en sådan när man köper valp.

Du kan aktivera dig själv med i princip vilken hundras som helst. Väldigt svårt att trötta ut en hund fysisk då ju mer du ger den, ju mer ökar behovet. Själv är jag aktiv men skaffade ändå en tibbe. Han ställer upp på precis allt jag vill göra med honom utan att kräva något de dagar jag inte orkar/har lust. Kan gå/springa mil med honom utan minsta problem. Den som blir trött är jag, inte han.

Det är ett riktigt marddrömsscenario att skaffa sig en hund som tröttar ut en pga att man inte är den aktiva människa man föreställde sig att förvandlas till bara för att man skaffat sig en krävande ras. Hunden kommer du leva med varje dag i 10-15 år till. Är du beredd att lägga en timmes promenad varje morgon om du börjar skola eller framtida jobb 7-8 på morgonen? Kanske ut och springa med den efter skolan och utföra någon mental aktivetet som träning av hundsport flera dagar i veckan? Föreställ dig detta under tex vinterhalvåret. Det är tufft även för den aktivaste människa om man inte kan kombinera sin hund med sitt jobb/skola elr liknande.

Ställ dig frågor som:
Hur blir det när jag sover över hos kompisar?
Hur blir det om jag ska åka iväg på någon skolresa?
Har jag folk som kan tänka sig ställa upp och vakta en så pass krävande hund?
Hur blir det om jag inser att jag inte kan/orkar ge hunden det den behöver? etc

Nej, ta en hund vars behov matchar dina egna. Som sagt, du behöver inte ha en bruksras för att aktivera dig själv.

Nu har jag ingen aussie själv men min bästa vän har en och passar även en uppfödares aussies i stort sätt varje helg och lov.

Mina erfarenheter av rasen är att den är högaktiv och behöver mycket motion men även mycket hjärngympa. Hon passar 4 olika hundar (inte samtidigt) och alla individer är olika hennes egna är av det lugnare slaget medans en av tikarna är väldigt aktiv och vill göra mycket.

Förutom det så är det en underbar ras och jag skulle själv vilja ha en men känner att jag inte klarar av en just nu men hoppas göra det när jag blir äldre men vi får se. Hennes aussie är lättlärd och är villig att lära har en will-to-please mentalitet.

Hennes hund hänger med på allt te.x på stan, i stallet & även på jobbet. Dagarna hon inte kan ha hunden passar jag eller hennes mormor honom och han anpassar sig väldigt bra.

Kortfattat, en go högaktiv hund som är söt som få!

(Påpekar igen att detta är mina erfarenheter av rasen och att alla individer är olika!)

Lycka till med ditt kommande hundköp!🙂

#28 Precis, som jag förstått det finns det väldigt mycket utställningsavel bland aussies och dessa är ju tyvärr inte alltid rastypiska mentalt. Själv ser jag inte poängen med att köpa en hund från icke-arbetande linjer om man ska ha en brukshund.

Jag är 18år och fick hem en aussie tik på 2,5år för2dagar sen jag har henne på prov :)

Jag tycker rasen är helt underbar! en riktig glädjespridare :)

som dom andra säger så tror jag inte heller att en aussie är en bra första hund då dom kräver mycket! 

jag va 15 när jag skaffade min första hund. vela ha en aktiv hund som krävde en del. MEN min pappa sa ifrån att jag inte skulle ha nån slags terrier och ingen vallhund. och han sa även att pudeln passar bättre till familjen och till mig. så de fick bli en mellanpudel. han är med på allt, rallylydnad, agility, trickträning, ut på lång promenader, ja allt! har gått över en mil med honom och han va inte ens trött när vi kom hem. har aldrig lyckats trötta ut honom fysiskt, och han är så himla smart och snäll. kan även ta pauser med honom då mitt liv är lite upp och ner(som de blir när man är ung), så vi kan ta en paus i en vecka och han går inte i taket av de. jag är glad att min pappa sa ifrån för jag vet nu att jag aldrig i nuläget skulle kunna ha en sån krävande hund. 

så jag tycker du borde lyssna på vad alla säger att en aussie kanske inte passar dig. dock är ju alla hundar olika och vissa blir ju en soffpotatis ;)  

lycka till med allt!

Svårt ch förklara då jag inte är superduperbra och jag ser att jag formulerat mig helt fel :) Jag ska aktivera den med rlydnad, tävlingslydnad, spår, agility, freestyle, vallning(då och då), flyball och frisbee, och med att aktivera mig själv är att en hund att ha kul med när jag själv tränar, så som springer, cycklar o.s.v. Jag har hundvana, och det är egentligen inte min första hund, bara min första alldeles egna hund. Jag tycker verkligen att Aussien matchar mig perfekt och det känns verkligen rätt ända in i hjärtat, och jag väntar för tillfället på att se ifall det finns en valp i en kommande kull som föds om c. 20 dagar :) Jag uppskattar dock gärna fler "tips" :)

#34 Är det dock faktiskt en Aussie du söker, de är ju kanske inte de allra lättaste hundarna som första egna hund, vill du verkligen ha en sådan speciell hund, nu tänker jag främst på temperamentet, man får inte låta sig luras av utseendet, kan du hantera en sådan hunds egenskaper, t.ex. vaktandet? Var du inte inne på tollare också, det kanske kunde vara ett bättre alternativ.

#35 Som svar på dina frågot: Ja, det är verkligen en aussie jag söker, är helkär i rasens temprament och egenskaper, det vaktandet de har är så som jag uppfattat det, att de varnar när något ändras i deras miljö, någon främmande kansker kliver in på tomten o.s.v. och det är inget problem då vi bor på en gårdsliknande tomt och vi har inget emot en hund som valtar, så jag tänker inte hålla tillbaka den egenskapen. Jag har tränat med många hundar, tittat på många raser, men det är just aussien som träffat rätt, därför har tollaren som förr stod mig nära hjärtat också "gått bort".

#36 Nja, inte så jag menade med vaktandet, det är en ras med rätt stor skärpa och vakt, dock inte stort hos alla men det kan förekomma i varierande utsträckning, du bör absolut bekanta dig mer med de egenskaperna ifall du skall ha en sådan hund.

#37 Det med skärpa och vakt är jag inte jätteinsatt i men det ska ses över, ska läsa på så mycket jag kan, det är lite mindre än 3 månader jag för hem en valp isåfall, så tid att läsa på har jag iaf :)

#34 tänk på att vallning är inte något man bara gör då och då. Om du inte har möjlighet att valla ofta så skippa det helt! Om du tänder hunden på får och sedan inte vallar mer än någon gång ibland så  kommer du få en hund som kan få problem. Aussie är ingen ras som man BEHÖVER valla med på samma sätt som en BC, men om du ska tända hunden på får så ska du valla då också :) 

Jag har en liten kille på 13 veckor nu, är 16 år. Min andra egna hund (första är en Schäfer) och vi kommer att börja valla när de vi ska valla hos har fått hem deras får igen. Och dit kommer vi åka minst 1-2 gånger i veckan (om han nu är intresserad det vill säga) men att valla någon gång ibland, ger ingenting.

Och innan du ens tänker på att gå en kurs och låta hunden träffa får så se till att du faktiskt har någonstans du kan valla hos ofta :)

#39 Jag kommer ha tillgång att valla hoss uppfödaren då och då tror jag, vet att hon har kor och får, vet inte om hon har ankor dock, och själv har jag kaniner jag kan valla med, vet dock inte ifall man kan valla med de men isåfall hade det varit någonting jag hade kunnat sysselsätta hunden med, hade jättegärna gått vallkurs då hunden är efter vallande föräldrar.

#40 Kaniner? Nej, det tycker jag absolut inte du skall försöka dig på, som #39 säger, antingen vallar du ofta eller så inte alls med en sådan ras.

#40 jag skulle aldrig någonsin utsätta kaninerna för det. Jag har själv kaniner och dom är flyktdjur så det ska du inte försöka dig på att göra! Och du ska absolut inte valla själv förens du kan. Vallning är SVÅRT och att försöka sig på det själv är ingenting man ska göra, då kan du förstöra mycket och skada vallningsdjuren också för den delen

#41 & #42 Okej, det var bara en idé som sagt :) Om jag får tillgång att valla någon gång ska jag försöka mig på det, annars får det vara :) Kopierat från uppfödarens sida: 

"Valparna väntas bli snabba,smärta och med mycket vallning i sig. Men valparna kommer givetvis kunna användas till samtligahundsporter som fin tex. agillity, freestyle, bruks, lydnad m.m" 

Så vallningen är ju inget krav utan bara något jag hade tänkt vara kul att göra (:

#43 Fast jag undrar hur smart det då är att ta en hund från linjer med mycket vall i sig, även om de funkar till andra sporter så kan det ju inte ersätta vallandet om det är en hund som kräver att få valla.

#44 Fast jag tycker då att uppfödaren borde sålla bort sådannaköpare i sådanna fall :)

*blir arg för att hela min text försvann p.g.a iFokus!!😡*

Okej, vi har fattat vitsen nu med att kasta så mycket dynga på TS som möjligt, seriöst lugna ner er vilddjur! ;) Berätta på ett trevligt sätt istället! 

Jag tycker aussien är en tvättäkta träningshund som man måste aktivera varje dag, det räcker inte med promenader utan man måste aktivera psykiskt och gärna även med vallning, vilket det stod att du hade tillgång till. :) 
Jag skulle inte föreslå att valla kaniner, det är stressigt för dem små så det bästa vore att bara åka till uppfödaren och valla. 

Aussien har skärpa och är ofta väldigt starka psykiskt, det är inte mycket som gör dem ledsna utan humöret är på topp och hela tiden väntar nya förväntningar kring hörnet. För många är det en stor påfrestning, men enligt mig ingår det i ägandet av en brukshund. Det är väldigt mycket slit. 

De flesta jag träffat är väldigt stabila och tåliga, man behöver inte vara mjäkig oftaste, utan man måste vara rak på sak. 
Man får en glädjespridare som sällan säger nej till lek och bus, konster och man får sin egna lilla clown i denna lilla vovve. 
En extrem kämpe som blir underbar om man kan ge hunden allt och satsa till 100% på sitt hundägarskap. 

Det är ingen lätt hund, och visst kan du säkert ha den som första hund om du verkligen är en pang matte! Du måste sitta ner och tänka lite på hur ditt liv med hund skulle se ut, är du hundägaren som verkligen lägger ner ditt hjärta i det, och kör ditt race och känner att du har powern, så tror jag rasen passar dig verkligen! 

Jag ser den inte som den optimala första hunden, men ingenting är omöjligt och känner flera som har aussie som första hund och visst är det tufft och en utmaning, men somsagt. Det beror på hur mycket du vill lägga ner på din hund. 🙂Lycka till nu! 👍

#46 Tack :) Jag är villig att lägga ned verkligen hela mitt hjärta i denna hunden och jag har inget emot en hund som är på topp heller, och jag är intresserad av många hundsporter och aktiveringar som jag gärna tävlar i och jag ger mig ut i ur och skur(ifall hunden vill) annars blir det väll aktiveringsleksak och godissök i huset, dock är detta endast när det regnar, annars är det ut till bruksklubben/upp i skogen/freestyle/frisbee o.s.v, mycket variation i träningen alltså :) 
Jag är redan nu en väldigt aktiv människa och min hund blir snabbt trött och ah, det blir lite tråkigt att sitta hemma i soffan och göra ingenting.

Jag har en aussie nu, som första hund. Har varken haft hund själv, i familjen eller i närmaste bekantskapskretsen förut. Har dock haft ett enormt hundintresse sedan cirka 10 års ålder och har läst på något ohyggligt. Som besatt tioåring sträckläste jag hundböcker.

Aussien är en tuff ras men ingen omöjlig ras.

Mitt främsta tips till dig är att se till att ha riktigt bra kontakt med uppfödaren. Jag smsar min stup i kvarten, och att ha någon erfaren som alltid är öppen att bolla tankar och idéer är guld värt. Se också till att vara helt ärlig med ditt hundägarskap. Ingen kan bedömma ifall du ska ha en viss ras bättre än uppfödaren. När jag åkte för att träffa min uppfödare var jag beredd på att jag kunde få ett nej.

Du verkar säker på din sak och då är det inte min sak att sätta mig emot. Aussien är underbar för den som kan ge vad som krävs. Än är min liten, men redan ett bestämt energiknippe. Det är jag också å andra sidan, och jag känner att en "lättare" eller "mer nybörjarvänlig" hund hade inte varit min grej.

Fråga gärna om det är något du undrar över, här eller i PM.

Och lycka till!

#28 En välavlad aussie ska se posetivt på allt och aldrig tacka nej, det är lite skillnad från ''extrem skärpa'', tycker jag. 

Ja, denna ras är vaktig, men ofta inte i hemmet där det finns ledare, har själv passat en rejält energisk underbar aussie hane ett dygn (skulle varit en vecka) känner ägaren och vet hur han är, ändå var det svårt att kontrollera honom för han är så himla ''pass på''. Det är för den som är van med det underbart, men det blev för stor kontrast för min lilla cockerspaniel blanding, så det funkade ej tyvärr. 
Men ''slänger'' man sig in i detta hundägarskap med aussie som första hund, tror jag man lyckas väldigt bra. Man kommer in i det tuffa direkt. Så vakt ja, men oftast vad jag vet inte i sitt egna hem. 

Och detta med skärpan, ja visst är det en krävande ras, men den är ju inte omöjlig som alla alltid ska få det att låta som, det låter nästan som man pratar om monster när man pratar om dessa rejäla brukshundarna, malle, schäfer, aussie. 
Ja det är ett rejält slit, men det lönar sig absolut i träning sen. Att träna med en aussie är helt underbart, testade själv när vi hade honom här då på passning, det är så himla underbart att träna med en aussie! Så allt slit, jobbigt osv lönar sig absolut i träningen sen, belive me! 👍

Juste, helt random vill jag bara tipsa om en ganska ny sport som vi hundmänniskor fått upp ögonen för, nämligen dogparkou så när du väl har din hund hemma så kan du börja lite smått med små hopp på stockar osv! Sen när hunden är vuxen är den ofta då grym på balans och sånt där och kan flyga upp på nästan vad som helst! Jag och min hund har just börjat, så vi tränar nu endast på halvmeter stenar att hoppa upp på, men sen fyller han snart ett år också så, så träna inte så hårt med din kommande valp, men bara ett tips för framtiden, för det är såååå kul! 🤪

#49 Dogparkou har jag aldrig hört om men jag gissar att jag tränat det ändå, familjens mellan(på gränsen till dvärg)pudel hoppar 130cm upp i min famn, och hon är bara 11 månader :)

Jag är helt med på att man ska köpa hund/välja ras efter sina förutsättningar. Båda mål med hundägandet och efter en rannsakning av sina egna egenskaper.

Men att känna sig tvungen att välja en "bra förstahund" håller jag inte alls med om. Är det en "krävande arbetsnarkoman" man vill ha ska man inte köpa en soffpotatis bara för att det är första gången som hundägare. Naturligtvis ska man som förstagångsspekulant göra extra mycket efterforskningar och gärna träffa många hundar (och ägare) av rasen/raserna du är intresserad av. Och gärna te emot tips och råd av kunniga tränare. Men det är ändå en hund som du ska leva med i 10-15 år och då ska man inte behöva skaffa sig en mindre krävande hund än vad man vill ha bara för att lära sig. Ska man behöva vänta till hund nr 2 för att få vad man vill ha? Nej jag tycker inte det.

#51 Så sant, jag hade inte varit nöjd med att skaffa en sällskapsras (som många insisterar på att man ska skaffa som första hund) när jag har ambitionen att tävla i bruks och lydnad. Hunden hade nog inte heller varit lycklig med en ägare som hela tiden ställer för höga krav.. Rätt hund till rätt person tycker jag, oavsett om det är hund nr 1 eller 10 :)

#51 & #52 Jo, jag nöjer mig inte med en sällskapshund då jag redan har en nu, som jag t.o.m. skulle säga är relativt fartig och tuff för att vara en sällskapshund, men hon är ändå för "lugn" för mig, och Aussien känns verkligen som "min" ras :)