Ensamträning, nu då?
Nu skulle jag behöva lite råd :). Ska förklara mitt läge (hoppas ni orkar läsa):
Molly fyller 8månader nästa vecka och ensam hemma kan hon inte än vara. Redan som nykomling här hemma hade hon stor separationsångest.. var jag på toa utan henne i en minut så pep hon så hon dog. Duscha kunde jag heller inte göra, inte ens med öppen dörr för hon såg mig inte bakom draperiet och fick panik.
Då valde jag att dra ut på ensamträningen, bygga upp en trygg grund och arbeta långsamt framåt.
När hon var 6 månader kunde jag äntligen duscha hur länge jag vill samt vara på toa utan problem. Jag spelade in ljud och insåg då att kusten var klar på det sättet.
Jag och en bekant var på ett konditori tre minuter ifrån mig och handlade bakelser, vi var borta i 7 minuter och en minut av dessa pep och ylade hon. Jag tog ett steg tillbaka i ensamträningen. Började med att kasta soporna och dra ut på tiden, till slut kunde jag gå ner trappsteg och kasta soporna och hon var tyst.
Jag har såklart lämnat hemmet under någon timma medan mamma passat henne, eller min bror. Lämnat bort henne i 5 timmar så jag kunde ha egentid. Har suttit i trapphuset då och då och läst bok i någon minut, fått in en grund kan jag väl säga.
Har även tränat henne mycket på att stanna kvar i ett rum medan jag går och tar ett glas vatten (hon ska alltid vara med mig överallt) och det har gått bra.
Idag sprang jag ner till porten och bytte saker med en tjej och vi stod och pratade lite. Var bort tre minuter max.. Molly var KNÄPPTYST under hela tiden.. hon skällde dock en gång men det var för hon hade gjort inne (hon är krasslig i magen).
Det är helt klart framsteg för oss.. och jag känner att jag gjort rätt i att dra ut på tiden och tagit ett mini-super-mini steg åt gången.
Hur ska jag göra nu? Ensamträning har alltid förvirrat mig lite nämligen och nu vet jag inte riktigt vad nästa steg är :). Spela in medan jag går och slänger soporna ute (har sopnedkast i trapphuset men själva dörren till stora soptunnorna är upplåst) och om det går bra så dra benen efter mig lite?
Om jag vore du skulle jag öka på tiden lite varje dag, så mycket som du bedömer är ok. För vissa hundar kan man kanske öka 5 minuter per dag, andra 30 sekunder.
Min hund gnällde också när jag duschade, men nu vid knappt 10 månader så har han inga problem alls med att vara ensam.
Jag skulle nog vilja säga att det är bara att fortsätta att jobba, men att samtidigt försöka att inte göra för stor sak av ensamhetsträningen. Så även om du hela tiden ökar på ensamtiden, jobba också på att gå in och ut genom ytterdörren (kanske bara vara borta några sekunder) så att det inte blir så dramatiskt om du går ut genom dörren.
Kanske ska du också försöka tänka på att inte komma tillbaka exakt i ett ögonblick där hon gnäller, utan försök gå in genom dörren när hon är tyst. För att undvika att lära henne att: gnäll = matte kommer = bra.
Som Du vet har ju jag samma ras. Och han var likadan. Grät då jag besökte toa, fast min son var hemma. Han satt på mina fötter då jag diskade osv.
Men då han var ca 12 v så började vi träningen. Har ett hus bredvid med bankomat, filmuthyrning/ATG/godis, mindre mataffär, frissa osv. Gick dit varje dag, fram och tillbaka som tog max 5 min. Eller till sophuset.
Då han var 5 månader så fick han vara ensam 1 timme för jag var på ett viktigt möte. Och han ville inte heller vara ensam, trots leksaker, godis, att man tröttade ut honom osv. Utan han grät efter oss - och stress-bajsade på tidningen de första 10 gångerna kanske. Då hade vi honom i sovrummet, som var hans trygghet.
Nu har vi honom i hall-kök-trapp. Och han skäller lite då vi går, men blir snabbt tyst. Och så sitter han i trappen - så han ser ut genom vårt lilla hall-fönster. Inget bajsande längre. Utan han är mycket lugnare.
Har förstått att nakenfisen kan vara känslig för separationer. Och två hundar är det optimala för vissa av dem
Kämpa på. Ibland kan man få börja om på 1-2 minuter bara och stegra- Huvudsaken det sker så gott som varje dag.

Tar du på dig ytterkläder när du sitter i trappen och läser? Om inte, börja med det.
MVH Elin
Medarbetare på spetsar och urhundar. VD på Draghundcenter
Jag tycker du gör helt rätt men öka tiden lite mer och så kan du gå in och ut genom dörren helt spontant lite då och då så att det blir en vana lr en del av vardagen och att det inte är något konstigt med det :)
Skulle inte rekommendera att sitta i trappen då hunden känner av att du är nära och kan bli orolig av det. Bättre att gå ut och gå en bit bort från huset.
Tänkvärt inlägg om ensamhetsträning: http://hundar.ifokus.se/discussions/4f7066c688f47259190015ec-haller-ni-med
/Mvh Sara - Sajtvärd på Dokumentärer
Medarbetare på Bullhundar
Besök gärna min blogg: loveradioblog.weebly.com
#1 Tack tack :). Jag går aldrig in när Molly gnäller och har aldrig gjort :).
#2 Jag kastar ju soporna varje dag, kanske 1-4 gånger (har fyra sopkorgar i hemmet) så jag går alltid utanför dörren nån gång/dag :).
Tack!
#3 Jag kom på mig själv att inte göra det faktiskt ;). Och insåg att jag måste börja med det då Molly är van att ytterkläder + skor = VI ska ut.
#4 Tack tack :). Så jag behöver inte öka det drastiskt helt enkelt utan bara kanske en sekund ena gången för att sedan vara borta i tre minuter osv osv?
#5 Då får jag gå ner till porten (bor längst upp) och slänga soporna från utsidan helt enkelt :). Då går jag till och med ut ur huset.