Drunknar i hundraser
Hej! Nu är det så att min pojkvän tänkt skaffa sig en hund, men jag kommer också vara väldigt delaktig. Så vi vill hitta en ras som passar oss båda. Detta kommer ju inte ske nu, om en vecka, eller månad. Planering planering, planering! Det ska ju passa med jobb, och plus ha tid för en valp den första tiden. Så det är bra att vara ute i god tid för att bestämma ras, och sedan hitta en bra uppfödare, det tar ju sin tid!
Jag var inne på Engelsk bulldog från första början, min favorit ras, men insåg att det inte kommer hända. Det är för mycket problem för de hundarna för att jag ska kunna stödja den aveln. Även om det är en uppfödare som avlar för friska hundar, så tror jag inte att de kommer funka i längden för att min pojkvän är aktiv, och vill ha en hund som kan hålla igång en hel dag om han är ute i skogen på hajk osv.
Sen blev det grand danois.. min näst bästa ras, men han tyckte att de var lite väl stora, även om hans vän har en sådan och tycker om den väldigt mycket. Även jag insåg att det kanske blev lite väl stort.
Sen försökte vi kompromissa med olde english bulldog, inte samma problem som engelska bulldogen. Men känns som att det föregår väldigt mycket oseriös avel på dessa hundar i sverige nu för att de blivit så populära och många verkar vilja äga en sådan.
Efter det så blev det Boxer, det kändes rätt i för mig och för honom, och gör fortfarande. De verkar vara rätt för oss. Vi känner så nu med, men min pojkvän upptäckte en ny ras som han blev lite förtjust i.
Av det jag läst mig till av den hunden han blivit förtjust i så verkar det vara samma problem som med olde english, det verkar vara en populär ras som har kommit nu som alla ska ha, det är rätt många på blocket när man kollar lite smått. Den rasen jag pratar om är cane corso. Det som jag blir lite osäker på är deras mentalitet, då de tydligen är vaktundar. Är det någon som vet något om dessa, eller om någon äger en själv och kan berätta lite om rasen? Av det jag läst så verkar de vara fina hundar, men det står inte så mycket om att ha dem som sällskapshundar.
Det vi söker i hundväg är en hund som klarar av en heldags aktivering då och då som innebär långa promenader om man är ute och vandrar, men som ändå klarar av att ta det lugnt vissa dagar och klarar sig på vardagsmotion utan att känna att aktiveringen är för lite. En hund som är lätt att ha att göra med då det blir som en förstahund för mig som inte behöver ha en ''järnhand som styr'' om ni förstår vad jag menar utan att misstolka mig? En hund som inte är för liten, jag och min pojkvän gillar tyvärr inte de midre modellerna av hund tyvärr (fast att jag är väldigt förtjust i taxar!) En hund som är lättlärd, som gillar att sammarbeta och är lyhörd. Vill även tillägga att vi gärna vill ha en korthårig hund. skulle en boxer passa till dessa ändamålen eller möjligtvis cane corso om det visar sig vara en ras som passar oss också? Eller har ni några andra förslag?
Det är så svårt att få fram allt man vill i ord nu när det väl är min tur att berätta vad vi söker. I vanliga fall vet jag precis vad vi söker men nu när det väl är dags får jag väl lite prestationsångest
Så det blev lite väl kort på den delen..
Min pojkvän är hundvan sen innan, då hans mamma äger en hund så hundvana finns ju.. Jag har passat min kusins hund någon gång, och brukade gå ut och gå med honom så till viss del finns det ju hos mig med. Teoretiskt sett kan jag en hel del, men sen så ska man ju lyckas praktiskt också 
Små stjärnor lyser också i mörkret.
Boxern är en brukshund och jag tillhör dom där tråkiga människorna som anser att brukshundar inte hör hemma i ett liv som sällskapshund. Nu menar jag inte att man måste tävla, men att låta en hunds kapacitet "gå till spillo" när den är ämnad för arbete tycker jag är fel.
Och är du intresserad av Boxer så råder jag dig att titta upp sjukdomar och dyl, då Boxern inte är den friskaste rasen.
Cane Corson är en vakthund som du skrev, och jag har hört lite skräckhistorier om deras extrema vaktinstinkt men jag känner en tjej som hade en och det var en riktig gosegris och hon hade inga som helst problem med den. I övrigt är jag inte så insatt i rasen.
Sabina
www.anibaz.blogg.se
Har en del i bakantskapskretsen som har Cane Corso. Jag tror att efter det du beskriver skulle kunna vara en ras som skulle passa er bra.
Jag upplever rasen som relativt balanserad om man ska generalisera grovt. Det är hundar som hänger med på det mesta och som samtidigt kan ta det lugnt om det inte händer något på ett tag.
Dock ska man vara medveten om att det är vakt i rasen och beroende på individ så finns det också en hel del skärpa så det ska man känna sig bekväm med och vara beredd på.
Det finns en del bekymmer med leder så som alltid - kolla uppfödare och föräldradjur noga!!
Jag är själv förtjust i rasen och skulle kunna tänka mig en Cane Corso en vacker dag.
Detta var några snabba tankar - lycka till med valet av ras!
När det finns så många raser att välja på så tycker inte jag att det är nödvändigt att skaffa en med utpräglad vaktinstinkt om det inte är något som man är ute efter specifikt.
Men det är upp till var och en, och jag säger inte att det inte är en trevlig ras som passar för ett aktivt liv. Men det finns det många "enklare" raser som gör också.
Jag är personligen förtjust i boxer, riktiga clowner som passar en aktiv familj som vill engagera hunden varje dag och inte 3ggr vecka.
Lycka till!!
#1 Jo jag har läst om boxerns sjukdommar osv. Det är ju en del tyvärr. Hunden vi söker är ju främst till för sällskap, men vi kommer ju träna lydnad med hunden, och kanske agility eller något annat beroende på om jag, pojkvännen och framtida hunden tycker det är roligt.
#2 Tack för infon, den var nyttig :)
#3 Om du menar dom första två styckena om Cane Corso, så känner jag lite sådär för den rasen. Sen så upptäckte vi den igår, så vi har ju inte hunnit titta så mycket på den. Av det jag läst själv och hört av er så känns det inte som en ras för oss egentligen.
Det är verkligen svårt att hitta en ras som tilltalar på både personlighet och utseende, visst ska man inte dra alla hundar i samma ras över en kant, men ni förstår vad jag menar!
Små stjärnor lyser också i mörkret.
Vi har en olde english bulldogge- tik på lite över ett år. Jag har inte så mycket erfarenhet av de andra raserna så jag kan inte jämföra men jag kan berätta lite om oss och henne.
Man skulle kunna aktivera henne en hel dag om så vore - hon vill vara med på allt. Vi promenerar 2-3 timmar, leker (dragkamp om någon leksak är det bästa som finns i hela världen) och gör hjärngympa varje dag och vi har en nöjd och glad vovve. Hon är en clown och jag tycker hon är smart och fattar fort. Behöver absolut inga "hårda tag", säger man bestämt NEJ så slutar hon. Det bör väl alla hundar göra. :)
Jag tycker att hon har en väldigt behändig storlek, vår väger i dagsläget ca 22 kg, men de växer ju på bredden tills de är tre år eller något. Vi är förstagångsägare.
Dock ser jag ju att annonserna på blocket fullständigt exploderat så mycket utav aveln är säkert under all kritik. :/ Men kollar man upp aveln noga finner man säkert seriösa uppfödare. Vi köpte dock vår som omplacering så vi har aldrig sökt uppfödare.
Storleken på en cane corso eller grand danois jämfört med vår lilla tjej skiljer ju sig ganska mycket, och det är ju något man bör tänka på. Foderkostnad etc kommer ju skilja sig ganska mycket.
Är det något du undrar så fråga gärna, annars önskar jag dig lycka till i letandet och att ni hittar en hundras som passar just er. :)
Alla de nämnda raserna har allvarliga hälsoproblem, flera av dem aknutet till att de är så kortnosade och har mycket hudveck i ansiktet.
Tänk på att när man köper en valp, så är det ett direkt stöd till aveln av såna hundar. Hundar som knappast avlas fram för sin goda hälsas skull…
#5 vad kul att läsa om någon som har en olde englis! Klart man inte kan jämnföra dessa hundar i storlek, men det är best bara grandis som fastnade för mig förut för att de verkar vara snälla,trevliga, lättlärda hundar. Men så får man ju storleken också, haha!
Hur är det med hennes hälsa? Har ni märkt av något på henne med höfter, andning, hudproblem osv?
#6 Ja tyvärr är det så, men av alla raser jag kollat igenom, och det är många så tycker jag det är nästan samtliga raser som har något hälsoproblem. Jag sa även att man fick nämna raser som ni tror hade passat till beskrivningen, så om du vill kan du gärna nämna någon frisk ras som du tror passar till vad vi söker :)
Små stjärnor lyser också i mörkret.
# 7 Jag har aldrig träffat en grandis men hon har fått leka med en cane corso och det var en enorm storleksskillnad, haha. De är ju som ponnyer! Köper man en cane har man något att krama i alla fall! :D Men det kan vara bra att räkna lite på vad kostnaden för foder kommer att bli, för det blir ju några tusen i skillnad på ett år kan jag tänka mig. Också över hur man bor, vi bor just nu i en etta på 37 kvadrat och jag tror det hade känts trångt med en större hund ^^ Längtar tills vi flyttar "hem" igen och slipper lägenheten så vi får lite att röra oss på! :)
Vi har tyvärr inte röntgat hennes höfter så vi vet inte statusen, men hon visar ingenting någonstans och hon är en väldigt rörlig hund. Angående andningen så hässjar hon aldrig så hon andas alltid genom näsborrarna. Hon låter som vilken annan hund som helst. Hon snarkar dock på natten. Inga hudproblem.
hejhej!
Säger det bara: Bra att ni tar tid på er att bestämma ras och uppfödare mm! det är viktigt då det kanske inte alls blir så bra som man tänkt sig annars!
Jag har en sheltie (shetland sheepdog) på snart 9 månader och är helnöjd med valet av ras. Vi tog ca ett år på oss att bestämma och planera och det blev jättebra. Lånade rasböcker från biblioteket och läste på internet och allt möjligt vilket faktiskt gav riktigt mycket. Första månaderna som vi började titta i böcker osv så var det ju massor av raser som stog med på "läsa-mer-om-listan" men ju mer man läste desto fler kunde man plocka bort! Jag fastnade på en gång för sheltien, igentliggen främst på utseendet och dess lättlärdhet, men mammas kommentar när jag visade de underbart söta bilderna på dem var: "nej gu nej! Tänk så mycket hår det kommer bli av den där! nej det kan du glömma!" men men vad hände: jo det blev så ändå! hela familjen var överens om att den rasen var perfekt anpassad för våra krav och tillgångar när jag hade tagit reda på lite mer om rasen och berättat. självklart var alla insatta i valet. måste säga att jag kan hålla med om att min familj inte passar henne till utseendet men det är inte det som räknas! det viktiga är att hitta den som passar ägarens levnadssätt. alla hundar har sina nackdelar!
Låter inte riktigt som sheltien är en ras ni skulle tänka er utseende och storleksmässigt men det är en utmärkt familje och sällskaps hund sammtidigt som den älskar att arbeta, lära sig nya saker och gå i skogen! Den är inte lat och inte heller hyperaktiv. Min tös älskar att springa i skogen!
Stort lycka till med hundköpet nu! :) hälsningar Klara
Hälsningar Klara :)
#8 Skönt att hon inte verkar ha några problem! Men av vad jag har hört från andra hundägare som har olde english så ska dessa inte ha samma problem som vanlig engelsk bulle.
#9 Hej! tack för uppmuntran :) Jag har läst lite om sheltiesar också, och jag tycker att dom är hur söta som helst i utseendet! Tyvärr är de långhåriga, vilket varken jag eller min pojkvän är så förtjust i när det kommer till pälsvård. Jag har redan två katter som älskar att bli borstade alla tider på dygnet haha
Men dom är otroligt fina, sheltisar!
Det enda vi går efter egentligen utseendemässigt är ju storleken. Men som det kanske syns så har vi hamnat på ett spår med bara stora hundar, känns det som i alla fall
Egentligen hade jag klarat mig bra med en Tax likväl som en större hund, men sen så ska den ju klara all sorts aktivitet som vi vill. Fast nu har jag inte läst så mycket om taxar, kanske är dags att kolla in dem med ifall de sitter inne på den guldgruva vi letar efter, skämt åt sido 
Små stjärnor lyser också i mörkret.
Bara för att hunden är liten betyder det verkligen inte att den inte orkar lika mycket som en stor. En vältränad Tax orkar nog mer än flera av dom raserna ni nämnt.
Varför stirra sig blind på storleken? Jag ville ha en liten men det blev en vit herdehund istället som kommer landa någonstans mellan 60-70cm i manken samt väga uppemot 40kg.
Låter som att labbe eller golden kan vara ett altenativ för er.
Jag tänker direkt på någon retriever ras när jag läser vad ni söker i er hund. Precis som ovanstående skriver! :)
Schapendoes kan passa er, förutom utseendet kanske? De är livliga och aktiva hundar, det bor en clown i varje schappe ;). De älskar att jobba, är förarkänsliga (är ju trots allt en vallhund) pch lättlärda (på gott och ont) :P. De klarar av dagar utan aktivitet men är inga soffpotatisar så att bara ta turer runt kvarteret varje dag passar inte. De måste få jobba åtminstonde några dagar i veckan. Alltid glada och man förundras varje dag över deras små egenheter! Jag kan ärligt säga att sedan dag 1 har min schappe gett mig minst ett gott skratt om dagen. För att vara en så pass bepälsad ras så fäller de knappt någonting och pälsvården är minimal. Det kan vara unghundspälsen som är jobbig men i övrigt bör de borstas igenom kanske vart tredje månad. Jo, det kan ju såklart vara jobbigt att det fastnar saker i pälsen men inget jag har mått särkilt dåligt av. Här är en sida som beskriver rasen bra:
http://schapparna.se/2011/08/21/dag-3-%E2%80%93-beratta-om-din-hunds-ras/#comment-628
#11 Det jag sa om taxar var verkligen inget illa menat om du tolkade det så. Som jag sagt så tycker jag om den rasen min pojkvän tycker också att dom är söta och sa att hade kunnat tänka sig en Tax. Som jag även sa, så har jag inte läst så mycket om dem, så jag har ingen aning om vad de klarar av.
#12 Tack! ska kika på dem och se om det är någon vi fastnar för
#13 jag tycker också att storleken spelar lite roll. För när jag tänker på ordet hund så är det en ''vanlig'' hund jag ser framför mig, inte något som är mindre än en katt, även om jag är förtjust i vissa mindre raser! För vissa små raser känns större på något vis om du förstår mig 
#14 Tack för informationen, ska kolla igenom. Kul att det finns långhåriga alternativ som inte behöver så mycket pälsvård (om man kan formulera sig så utan att det låter fel). 
Små stjärnor lyser också i mörkret.
#15 Har själv 2 sheltie och ville bara inflika att pälsvården är inte så jobbig som den kan se ut ! Jag borstar mina hundar ca 1 gång i månaden ibland går det längre imellan när dom inte fäller , unghunden brukar få någon tova ibland bakom öronen . När dom fäller så fastnar den mesta underullen på borsten då tycker jag korthåriga hundar är värre då den mesta pälsen far över allt och lossnar lite här och där. sheltiens päls blir till bollar som man lätt plockar upp. Har haft både Tax korthår och mellan långhåriga hundar "huskeys" och sheltis då och deras päls är klart bäst om jag får välja så bli inte av skräkta av det
Tycker för övrigt att sheltien skulle kunna passa er =)
#12 tack! Jag gick in på vovve och kikade igenom raserna lite kvickt i grupp 8 och fastnade för några, blev lite kär i clumber spanielns utseende haha! De ser ut som stora gosebjörnar 
#16 tack för informationen om pälsen, jag tror att det fick min pojkvän att bli mindre avskräckt från pälsen, och även jag med :)
Det är verkligen svårt det här med att välja ras, speciellt när man går lite efter utseende med, även om man kanske inte ska. Fast det är svårt att låta bli 
Små stjärnor lyser också i mörkret.
Jag känner såhär, man ska välja en ras som passar ens liv. Vill man jobba väldigt mycket varje dag med hunden så välj en arbetande hund. Annars förstår jag inte varför man väljer tex en vallhund. Vi har en vallhund i familjen och det är inte alls samma lugn i honom som det är i vår hund som klassas som ren sällskapshund. Jag skulle känna mig stressad om jag hela tiden kände att jag måste hitta på något, vilket jag gör när jag är med vallhunden.
Många hundar kan hänga med på allt, ju mer man tränar en hund ju mer kräver den, på gott och ont. Vill man så kan man säkert promenera en mil om dagen med en Chihuahua liksom.
Och vill du ha en korthårig hund så kör på det. Jag är i dagsläget väldigt glad att jag har en korthårig hund så att jag slipper alla dess snökakor i pälsen, men å andra sidan får man ju vara mer uppmärksam på om de fryser och klä på dem om det blir alltför många minusgrader.
Jag skulle hellre välja en "mindre aktiv" ras och känna att jag varje dag helt och fullt uppfyller hans/hennes behov av aktivering både fysiskt och mentalt än att välja en krävande hundras och ibland känna dåligt samvete över att det känns som att hunden kräver mer än vad man ibland kan erbjuda.
Sen gör ju folk ofta reklam för "sin" ras, men tänk framförallt på att välja en ras som passar er livsstil och aktiveringen ni kan erbjuda så länge hunden lever. Det är mina tankar. :)
17: håller med om att clumbers är fina men när jag tittade upp dem för ett tag sedan fick jag ett starkt intryck att deras höfter allt för ofta är väldigt dåliga… kan ju vara något att tänka på iallafall
Den enda ras som jag har erfarenhet av, av de du nämner, är boxern och det är en ras som jag verkligen tycker om! Superglada hundar som hänger med på allt, älskar alla och är riktiga clowner. Sedan dregglar de ju en hel del, har en stenhård svans som kan riva ner det mesta och tar rätt mycket plats eftersom de verkar vilja vara överallt hela tiden.
Men ja, det finns ju sjukdomar i rasen och dessutom är det ju en bruksras som kräver en hel del, men det verkar du ju redan insatt i.
Hugo med en av sina bästa hundkompisar, boxern Svea 
#17 Har också en sheltie och vi var också lite sådär "neej inte vill jag borsta varannan dag….nej en sheltie kan vi inte ha" i början. Vi borstar honom 1 gång i månaden max. Vi kan dra borsten genom manen då och då eftersom han är en riktig gris när han dricker vatten. =)
Vår schäfer fäller, hårar och borstas oftare än sheltien…så låt dig inte avskräckas 
~mikkan