Åh, jag vill bara tillägga en lite rolig sak från min sida! 

Sten säger att Liam ALDRIG har kunnat slappna av utan Sten hemma. Sten har en son vid namn Christian som Liam är mycket fäst vid, men Liam kan inte sova utan att Sten är hemma så när Christian har tagit hand om Liam medan Sten varit borta så har Liam stått hela nätterna och gnällt. Han KAN inte sova utan Sten.

Därför var både jag, Anna (fastern min) och Sten lite oroliga då Liam skulle sova ensam i lägenheten med mig för första gången.

Men gissa vad?

Liam gnällde inte en enda gång på 2 nätter + 3 dagar utan Sten. Han sov på min mage och kudde och myste med mig hela nätterna igenom, helt lugn och tyst. Han är även alltid med mig och följer med mig överallt så fort jag är med honom - oavsett om vi är hemma med Sten eller ensamma.

Tråkigt för Sten så klart då det är hans hund, men enligt mig så får han skylla sig själv. En hund mår alltid bäst av att behandlas som en hund så jag är inte förvånad. Jag älskar denna lilla hund och han älskar uppenbarligen mig också. Hihi.

Åh vad fin han är! Klart han föredrar dig när du aktiverar honom som han behöver. Ska definitivt följa er. Bästa rasen på jorden!

"Tack", han är såååååå fin! Sten fick honom av sin dotter som är utställningsmänniska pga att Liam är för stor för rasstandarden. Bra för mig. 

Har aldrig varit någon småhundsmänniska (greyhounds, sloughi, schäfer, tervueren etc är mer min typ höhöhhöö….) men denna hund är verkligen fantastisk och nu kan jag faktiskt tänka mig att ha en papillon själv. Framför allt Liam så klart.

De är så otroligt aktiva, orkar mycket och så är de väldigt lättlärda och VÄLDIGT intelligenta. Perfekt för mig ju, och perfekt för agility!

Det känns så bra för mig att kunna hjälpa denna lilla kille samtidigt som han får hjälpa mig. Mitt dåliga mående blir verkligen mycket bättre med djur runt mig, och jag har nyligen fått lämna min hund och min katt pga familjesituationen som hotade deras liv.

Har också insett i efterhand att jag är för psykiskt utmattad för en egen hund där jag har 100% ansvar - så det här är helt perfekt för mig, att ha en hund som jag får ta hand om hur mycket jag vill samtidigt som det inte är ett riktigt TVÅNG att JAG ska ta hand om honom.

Sedan blir det ju så att hela livet kretsar kring honom ändå, men ja…

Förstår verkligen vad du menar! Mådde själv extremt dåligt psykiskt när jag skaffa Pin, han har verkligen förändrat mitt liv! Djur är så fantastiska.

Kul att du uppskattar rasen på samma sätt som jag gör. Så tråkigt med alla som är så negativa enbart pga storleken (jag va en av dom jag med).

Jag har testat lite allt möjligt med mina och dom är seriöst bra på allt! Så inspirerande att jobba med.

Kommer absolut följa er ^^

#4 Ja precis! Jag har inte direkt något emot storleken så, det är bara det att jag alltid har haft dåliga erfarenheter av småhundar då folk inte bryr sig om att fostra dem på samma sätt som stora hundar. En bekant föder upp chihuahuor och hon säger att det inte gör något om de hoppar på folk för de är så små att det knappt märks av - men det har ju inte med storleken att göra utan att hundarna ska bli lydiga och inte ouppfostrade. Låter aldrig hundar hoppa, men folk säger alltid "äh det gör inget jag är så van!!!"…. 

Sedan är småhundar oftast skälligare vilket också har med samma fenomen att göra.

Så ja, därför har stora hundar alltid blivit favoriten hos mig, OCH jag älskar stora hundar för att det är mer att "ta i".

Men jag är så glad över att ha träffat Liam som har omvänt mig helt - han har öppnat en ny dörr inom hundvärlden.

#5 Superkul!

#6 Det är så lätt när man ha småhund att bara strunta i det här med uppfostran, folk bryr sig ju inte ifall de beter sig dåligt, incitamentet försvinner liksom lite. Väldigt tråkigt, de behöver ju gränser också för att må bra.

Jag gillar den här Liam! Han verkar vara en väldigt bra ambassadör för rasen.

#7 Jo precis… det är ju tur att några här i världen faktiskt förstår att även världens minsta hund behöver gränser och hunduppfostran haha. 

Han är gudomlig, verkligen! Trots att han blivit så oerhört bortskämd (får äta ur ens hand när man sitter och äter middag, får sitta vid köksbordet när man fikar, etc………………..) så är han väldigt lydig och duktig. Riktig jävla tur, alltså! Han är antagligen så oerhört bortskämd att han inte ens vill det själv, det verkar då så med tanke på att han sällan tigger trots detta absurda beteende från Stens sida. 

Hej där hundmänniskor! 

Natten var väldigt hemsk och mycket hände på en gång, då vi sedan kom hem så låg Liam på min mage och sov hela natten. Han klev inte upp förrän jag vaknade vid halv 12 imorse - han var nog orolig över mig, skulle jag tro. Fina. <3

I alla fall så kände jag för att gå ut och röra på mig idag så vi promenerade iväg till agilitybanan. Promenaden dit tog ca 20 minuter och då vi väl kom fram så var det ekipage där som tränade redan så vi satte oss för att vänta. Det kan nog ha varit bra också så Liam fick andas ut lite efter promenixen!

Sedan släppte jag lös honom inne i banan och han luktade glatt på ALLT. Det luktade kanske hund, vem vet…

Jag var lite dum och glömde hans favorittuggknut som jag hade tänkt använda för att lotsa honom till att göra det han "ska", men han klarade det ändå!

Han fick gå igenom tunnlar (ptja, det luktade ju så gott i dem så det gick inte supersnabbt alla gångerna…) och sedan provade jag faktiskt några låga hinder + en upphöjd ring som han fick hoppa över/igenom. Blivit avrådd detta pga hans kondition men det var bara några prova på-gånger och han tyckte att det var JÄÄÄÄÄÄTTEKUL.

Det började regna rätt snabbt så efter en kvart på banan ville vi gå tillbaka hem, då träffade vi även en kvinna med två jättefina hundar - en cairnterrier (tror jag) och en vinthundsblandning (zaluki+greyhound). Vi tog en liten promenad tillsammans då båda var på väg åt samma håll och hundarna gick så bra överens ihop, hihi.

Efter all motion så har jag tagit fram kammen och kammat igenom hans päls + baddat hans ögon med koksaltlösning då han är lite rinnig. Nu är han fiiiiiiiin (som vanligt?!) och utmattad.

#9 Klart han tycker det är jättekul, han är ju en papillon trots allt.

Hoppas det inte är nått allvarligt som hänt i natt!

#10 Haha ja, sant där…  Det är kul att han verkligen tycker att all fysisk aktivitet är det roligaste som finns! Han VILL ut på långa, kopplade promenader hellre än att gå lös. Han drar fram kopplet när man ska ut och kollar på en som "hallå idiot, du glömde ju något…" hahaha. 

Om jag ska se det som något positivt eller tragiskt är ju en annan femma, att hundar ska älska att få gå i koppel… borde ju snarare vara så att kopplet är "norm" och att de blir bortskämda med släpp i skog med jämna mellanrum. Hahaha.

Rätt allvarligt var det men inget hundrelaterat så tar det i en annan tråd istället.

Läs här http://svaratider.ifokus.se/discussions/5071a464d4ebea451d030beb-det-var-nara-nu om övriga blir nyfikna små baboon's över vad som hände inatt. 

Kan säga att Liam är en enorm tröst i mitt liv - han hjälper mig orka och jag hjälper honom att få vara hund. Vi är så fina, vi.

Tänkte passa på och fråga om det här med belöning för att uppmuntra hundar. 

Jag har alltid haft matglada hundar som tar emot godis i alla väder, Liam däremot är förvånansvärt negativ till mat och godis och att ge honom godis som belöning då han gör något bra är omöjligt då han inte vill ha det.

Har ni några tips att dela med er av? Är en klapp och uppmuntrande ord lika motiverande och tacksamt som en godisbit?

Att ge godis då man ger kommandon är ju inte direkt "the way to go" (dvs att de vet att de alltid får godis då de gör det man säger) men i början då man ska träna in något nytt så är det ju alltid bra med en "morot" som gör att de verkligen associerar träningen med en belöning.

Testa leksak eller så finns det kanske något extra gott som funkar. Pröva dig fram helt enkelt.

Igår var jag och Liam ute på igen! 

Jag tog med hans favoritleksak (en dragkampsknut) då jag tänkte att han antagligen sporras mer av det än godis. Det gick bra, han var pigg och framåt men han var lite ofokuserad pga alla hunddofter på planen, så jag tog honom i kopplet efter en stund och gick runt, runt, runt banan så han fick nosa ordentligt.

Sedan provade vi lite hopp och det verkar han tycka är så kul!

Fick en liten tanke också då jag stod där med honom. Kanske det skulle vara en idé att köpa hem en rockring och träna lite med honom hemma?

Det jag tänker är att man kan börja att leka och träna med en rockring, i början kanske i markhöjd så han enbart behöver springa igenom utan hopp. På det viset så får han lära sig fysisk träning hemma där han inte är lika stirrig efter andra dofter och syner. Efter ett tag kanske han lär sig att rockringen betyder träning och fokuserad lek, och om jag då tar med den till banan så kanske han blir mer fokuserad på vad som ska göras?

Rockringen skulle även vara en bra och enkel träning man kan göra då man inte har möjlighet att ta sig iväg till banan.

Någon som har erfarenheter och tankar kring detta?

#15 Visst kan du köpa in en rockring. Annars är "skogsagility" jätte bra. Finn massvis med hinder i naturen att ta till vara på. Lekplatser kan också vara bra ställen där man kan hitta en liten bana. Så slipper du åka till brukshundsklubben varje gång.