hund som börjat "sprätta"
läs vidare så kanske man fattar vad jag menar.. :-)
hon, så fort hon ser något,, speciellt om det är lite mörkt och hon blir osäker så nörjar hon ju morra eller glfsa, samtidigt som hon sprätter med bakmenen så man vet att vissa hundar gör. medans ibland bara utan att ha kissat eller bajsat så om hon ser nåt så börjar hon sprätta..
jag tycker inte om detta då det är enligt mej en form av domenans,, men skulle det vara en hund som hon får hälsa på så så blir hon som en bebis, lägger sej för alla etc,, hon fyller 2 år nu i oktober,, kan detta beteende bero på hennes ålder eller vad kan det bero på?
Bara för att hon är len tibetansk spaniel ska hon fasen inte bjäppa och låta när man går ut med henne,, normalt är hon en tyst hund.. och det är inte så att hon rå skäller som vissa gör men det stör mej iaf iom att hon gör det på fel vis… Jag hör jag oxå skillnad på skäll och skäll..
Vore tacksam för någon med erfarenhet,, + om det inte framkommit så är det en tik.. :-)
//Linda-
Vad menar du med dominans?
ISIS anhängare anser sig inte heller vara sektmedlemmar.
Värd på Amstaff, BARF , Beroenden samt Multikulturellt .
Medis på Border Collie samt Cancer, Choklad, Kennel o Psykologi.
Skulle inte bry mig om det faktiskt, många hundar blir ju lite "eggade" av att sprätta, kanske har det varit en intressant hund just där tidigare?
≧◔◡◔≦
Nej men nu tror jag ni missförstår mej,,,
:-)
hon asså låt säga att vi går på en promenad,, hon ser en hund längre bort och då börjar hon sprätta och låta, inte för att hon kissat eller något sånt utan bara för att liksom..
ifrån början var det ju så att dom sprätta runt sitt kiss och bajs för att markera att dom varit där.. men men nu om dom kissar eller baksar går dom flera steg innan dom börjar sprätta..
men i detta fall är det inte alls i den situationen utan när hon ser en hund… och jag vet inte vad det beror på men skulle vilja veta..
//Linda
#3
Vet inte om det faktiskt finns någon "updaterad" förklaring till varför, mer än att det är vanligare när hundar är i närheten.
Min hund som normalt sett är grinig och inte vill umgås med andra hundar kunde enstaka gånger (när promenadkompisen var med) göra lekinviter mot den andra hunden efter hon sprätt, det är dom enda gånger hon gjort det.
≧◔◡◔≦
Min morrar eller gör nåt som liknar morr iaf när han ser något han inte riktigt känner sig säker på. Det kan vara en påse eller en gren och då är det bara att gå fram till den saken och visa att den inte är farlig. Sprätta gör min bara inomhus när han vill leka med mig, ser det som en rolig grej :)
En norwichterrierhane som jag passar gör så som du beskriver. Jag ser det som att han blir lite eggad och han morrgläfser samtidigt som han sprätter. Bryr mig inte alls om det då jag inte ser någon mening med att få bort det. Det är ingenting som påverkar hans och min relation och han är bra med andra hundar om han får hälsa på dem :) Men på håll så vill han gärna visa upp sig. Ibland brukar jag bara föra honom bakom mig så att jag står mellan den andra hunden och honom. Detta brukar dämpa det lite om han eggar för mycket då det tar bort "hans ansvar" inför hundmötet.
Men om jag hade irriterat mig på det hade jag tränat bort det med hjälp av klicker och att hålla fokus på mig istället för på den andra hunden :)
![[Doglovers]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
En del av mina lägger sej ner och smyger vid möten. Och andra stelnar till och tittar extra på vad det är för hund som kommer. Unghundarna sprätter och låtsas endera vara jättefarliga eller att allt annat är hemskt för dom i ställlet.
Bor ute på landet så jag bryr mej inte så mycket, men bor man i stan så förstår jag att det känns lite tråkigt.
Varför, det har jag aldrig tänkt på
Starta ny diskussion