Stackare. Jag förstår att sorgen efter honom fortfarande är tung. Alla har de sin egen plats, men sedan finns de de som tar otroligt stor och egen plats. De man inte kan sluta sakna.

Skickar en massa kramar till dig.

man kan sakna dom så mycke, o endel hundar precis som Åsa skriver tar sån himla stor plats o d e svårt att liksom "släppa taget"..  *skickar stora kramar*

Usch det är så svårt att mista någon man håller kär…och varje år samma vecka och samma dag så kommer det över en igen…sorgen som man kände då och sorgen man känner nu är kanske inte lika, men den finns där.

Jag tänker på dig *många kramisar*

Usch blev tår ögd av att bara läsa det du skrev om honom och se hans bild man ser verkligen i hans blick att han var en väldigt kärleksfull hund, förstår verkligen din sorg, jag kan börja gråta av att tänka på min gammel tik som vi tog bort för snart 6 år sedan eller hästen som togs bort för 9 år sedan de tar en stor plats i en hjärta om de är speciella.

Jag minns fortfarande min Bessie, en Airedale som familjen hade när jag gick i gymnasiet. Hon var den enda som förstod mig! Härlig, rolig, busig hund. :)

Lilla Bosse, ja han var en riktig goding han.
Usch va jag saknar honom :(

tröstekramar till dig!! Han fick ett fint och värdigt liv!!!

Ja verkligen.
Och det känns så skönt att jag var med när han somnade in, det värsta ögonblicket, men samtidigt var det så vackert, så fridfullt.

ohh han verkade va en riktig mysbjörn lilla Bosse…

Lilla grånos….det känns alltid bäst om man är med, lungt och fint för hunden också…