Skäller mot män?
Min valp har alltid varit rädd för män, men nu har hon börjat skälla på män ute på promenaden. Det är en blandning av osäkra morranden och skällanden. Jag har aldrig sagt till henne för jag har varit rädd att det bara skulle förvärra problemet. Det är otroligt pinsamt så jag undrar om det är spökåldern som förvärrar osäkerheten mot män eller om det finns en risk att det bara fortsätter.
Idag var det till och med en man som väste "sluta skälla" åt Sasha när hon började. Han verkade rätt irriterad.
Kan lägga till att hon också skäller likadant mot min storebror och far med om de till ex kommer in genom ytterdörren eller går runt i huset. Inte kul…
Prova att ge henne en "uppgift" så att hon får ngt att göra när ni möter någon. Det är ju inte VALPEN som ska bestämma hur hon ska bete sig vid möten, det är DU.
Hur menar du? Hon blir avskärmad och okontaktbar när vi möter någon. Om jag skulle slänga godisar framför nosen skulle hon inte bry sig.
Hur gammal är valpen?
Fem månader
Satsa på att träna kontakt med DIG. LÄR valpen att det är DIG den ska lyssna till och vilja vara med. Lek, jobba, träna valpen i miljöer där den inte hamnar i den situationen att den väljer "egna" metoder
Jag har tränat kontakt med henne hela tiden men när hon blir rädd så verkar det inte hjälpa. Hur ska jag undvika att hamna i situationer när hon väljer egna metoder? Det är läskiga saker överallt i hennes värld. :( Skrikande barn, cyklister, byggarbetare, män, andra hundar. Det är bara män som hon skäller på, när vi möter andra saker håller jag henne alltid väldigt kort, nära mig. (Runt män också så klart.)
#6 Jag tror inte på metoden att hålla valpen kort … det kan bli motsatt effekt.
Har du gått någon valpkurs? Annars råder jag dig att göra det. ATt LÄRA sin valp att fungera i samhället och att LYSSNA och LITA på sin ägare, är A och O tycker jag
Om jag håller henne långt så finns det en risk till olycka då hon helt oförberett kan kasta sig åt sidan om en cykel svischar förbi.
Hur bör jag göra i stället?
Vi ska börja på valpkurs om två veckor faktiskt så jag håller hoppet uppe och hoppas att det kommer gå bra! 
#8 Det handlar om att jobba med kontakten med valpen, så att den inte VÄLJER att kasta sig åt sidan … verkligen JOBBA … prata, berömma, leka, var rolig för valpen, var viktig för valpen … Låt valpen söka mat/godisbitar ute på gården, var den som erbjuder aktiviteter osv. För en valp ska det inte handla om promenader för motion, då är det bättre att stanna hemma på gården och leka och jobba med sök, leta, leka, kontakt osv.
För det är precis så vi gör/alltid gjort. "Söka" i skogen och gräset, springa och leka utanför porten, inkallning och tricks utomhus. Kontaktövningar och leka och busa osv. 
Hon träffade aldrig män eller andra människor hos uppfödaren så lite kanske kommer därifrån. Annars har det varit så här sedan dag 1.
Att hon skulle vara rädd för män, när hon inte ens träffat män, låter inte troligt. Däremot att hon blir osäker.
Kursen blir nog perfekt för er :)
Ja, det låter sant.
Japp, hoppas det går bra!
om hon är rädd/osäker på män kan du först prova att göra en ombetingning för att ändra hennes förväntan. När hon tittar på en man så ge henne gott godis, så att hon får en bra känsla när hon ser män istället för osäkerheten. Du kan Pma mig om du vill prata mer 
HundGlädje.nu - Hundkurser, Dogwalking och Fotografering.
För ökad kontakt och förståelse.
Som jag skrev tidigare kan hon inte ta emot godis i närheten av män, eller om hon ser en man på avstånd. 
Testa skvallra på män? I början kanske det är så att man helt enkelt får trycka in godiset i munnen på hunden. Sen efter några ggr brukar de självmant äta det!
Jag har faktiskt funderat på det där med skvallra, finns det någon bra fakta-sida om det? 
Lillan gillar inte heller män, speciellt inte i arbetskläder.
Om dem inte bryr sig om henne när vi är på promenad, då gör hon inget men skulle dem gå rakt emot henne eller försöka gå in på tomten/huset går det inte alls, speciellt inte män i arbetskläder. Det är bara min pojkvän, min styvsvärfar och ibland pappa som hon accepterar. Vet ej varför det är så.
Medarbetare: Sällskapskaniner, Support.
6 korta upp till kort koppel det är totalt fel, där har du talat om för henne att nu händer det något farligt akta dig osv. Jag har fått lägga ner mycket träning på Donna med här just med möta män och tonårskillar gärna med keps eller luva. Jag har lärt "in titta på mig" det är inte exakt kontaktträning men ja nästan när jag ser att hon fryser fast så kör jag med detta då klick godis. Ibörjan fick jag vända håll för bryta henne men så fick jag tipset om detta o det funkar bra även mot allt annat :) Lite som skallerträning kan man säga
Just det vi kört först inne med titta på mig sen ute på gården sen med störning.
Två av mina hundar (fd gatuhundar från portugal och spanien) var VÄLDIGT rädda för män när de kom. Speciellt Kelly. Hon fick närmast panik när en man kom emot henne. Min granne som bor i lägenheten under mig fick sig några utskällningar kan man säga, men jag sa åt honom att inte titta på henne ens. Inte prata med henne och inte titta på henne. JAg blandade inte in några belöningar i form av godis eller nåt, utan BARA sa åt männen som dök upp, att inte ta kontakt på något sätt. Det dröjde inte alls länge förrän skällandet och morrandet upphörde, det gick till och med fortare än jag trodde :)
#17 Jag tror att lite kanske kan vara på grund av att en mans pondus och röst är annorlunda.
#18 Om jag inte har kort koppel så kan hon kasta sig rakt ut på bilvägar eller rakt in i buskar så det är främst på grund av den orsaken. Grundtanken är väl att hon ska känna sig tryggare med mig då, men jag antar att det kanske blivit fel.
#19 Männen brukar inte ta kontakt, det har nästan bara varit kvinnor som liksom försökt ta ögonkontakt och "Aw, vad söt valp". Jag skulle kunna köra på det med min storebror och far. Hon kan ta emot godis från min bror nu om han är runt två meter ifrån henne, kastar godiset framför nosen på henne, för då tar hon det och springer iväg. Jag antar att det är ett litet framsteg efter så många månader. 
#20 Ja kan ju vara så. Hon har alltid varit sån.
Medarbetare: Sällskapskaniner, Support.
20 tycker jag du har kortare koppel hela tiden inte korta upp kopplet just vid möten, det är det jag menar du gör fel.
#16 Jag skvallrar med min valp i förebyggande syfte så att säga och för att tex hundmöten ska vara något positivt :) Hittade bra hjälp på denna blogg faktiskt, beskriver metoden väldigt enkelt steg för steg:
http://sisu.bloggplatsen.se/2010/01/20/2432287-skvallertraning-vid-hundmoten/
Nu skriver hon om skvallerträning vid hundmöten, men eftersom du kan ju skvallra på i princip nästan allt, så är det bara att byta ut hund mot män :)
#22 Ok, då förstår jag
#16 Tack så jättemycket för tipset! Det ska vi helt klart pröva!
ISIS anhängare anser sig inte heller vara sektmedlemmar.
Värd på Amstaff, BARF , Beroenden samt Multikulturellt .
Medis på Border Collie samt Cancer, Choklad, Kennel o Psykologi.
En sak en av våra lärare rekommenderat är faktiskt att vara hård. Det kan verka jobbigt, men för en hund i min klass har osäkerheten nu gått över till nyfikenhet.. Hård och bestämd o inte hålla på att larva sig, för det kan smitta av sig på valpen.
#25 Tack så hemskt mycket!
#26 Ja, alltså jag håller aldrig på och ömkar henne eller något sådant, det har jag aldrig gjort. Antingen "släpar/drar" jag henne framåt eller lockar på att hon ska komma. Om hon kommer så får hon stor belöning. Samma sak om hon går med svansen uppe när vi är ute på promenad, men det har bara hänt en enda gång och då var vi mitt inne i skogen, inte i bullrig miljö med män och skrikande barn och cyklar. Annars är den bara en krok mellan benen.
Hon kan nog märka att jag blir lite trött på det hela ibland, men det är helt enkelt för att det är samma visa varje promenad som vi inte går längre bort än ut till gården med. Jag blir liksom frustrerad för att det aldrig blir några framsteg och jag har flera gånger varit nåra till gråt när hon försökt kasta sig in i taggbuskar i rädsla för cyklister eller totalvägrar gå in i porten när någon granne är där, och nu knappt vågar gå in i lägenheten förrän hon nosat för att se om min bror är hemma eller inte… argh…
Det är liksom så svårt att veta hur man ska göra för att komma framåt med det. Hos dagmatten går hon jättefint för där känner hon trygghet med de andra hundarna, men utan andra hundar med och bara mig eller någon annan familjemedlem går det inte…
Har inte läst alla kommentarer innan mig, bara vissa. Och jag får en känsla av att det är du som kanske orsakar dessa problem hos din hund. I grunden kanske hon var lite osäker, och du svarade på den osäkerheten genom att korta kopplet och "göra dig beredd på det värsta". När du gör så, så känner ju hon att nånting är på gång och reagerar precis som du, fast på sitt sätt.
Och om din hund inte klarar av att vara stilla när ni möter män, så tycker jag att du bör undvika såna platser innan du hunnit jobba lite mer med hennes rädsla genom övningar, kurser etc. Man får ta ett steg i taget, man kan inte ta allt på en gång.
Så kan det säkert vara. Det är svårt att få fram allt i text så här när man inte kan förklara allt med betoningar och så, men du verkar ha förstått rätt bra. Det är väl främst ett ställe jag kortat flest gånger, och det är den smala trottoarkanten på väg till hennes dagmatte (och till de andra platser jag går med henne till) då det där finns en risk att hon kastar sig rakt ut i vägen om jag inte håller henne kort, eller rakt under min cykel (som jag rullar med andra handen bredvid mig.). Om vi bara går på en promenadväg brukar jag inte göra något.
Tyvärr finns det ingen möjlighet att undvika sådana platser för oss. Eller det beror lite på hur du menar, men vi möter ju män under nästan alla våra promenader. (Män på cykel, men på väg hem från jobbet, på väg till jobbet, med barnvagnar, män som joggar, byggarbetare.) Förstår inte riktigt hur du menar.
En annan fråga är hur ska jag agera när vi är ute på kvällen och det går en man förbi oss på promenadvägen som Sasha börjar skälla som tokig på? Vända och gå? Hala in? Säga till? Låta henne göra det?
#29: Bra fråga, är också nyfiken på det. Möter jag en hund på kvällen och min börjar skälla så brukar han hoppa lite i kopplet (chihuahua) och då drar jag till lite i kopplet men fortsätter gå. Men det händer även att jag bara stannar, sätter mig på huk och väntar tills han slutat skälla och då belönar.
säger det igen träna in komando som bryter detta, jag kör med titta på mig då jag lärt in det, så ger jag inte något direkt utan beröm med rösten o sen bra godis o går. Det låter dessutom mycket trevligare att tränat in detta än aatt höra någon säger tyst-nej osv men som sagt då krävs det oxå att man tränat in "titta på mig" = ögonkontakt o håll den med

#0 Hur är hunden hos dagmatten kan du försöka få henne att gå ut en sväng med bara henne så ni får se/höra reaktionen då? Nu har jag ingen aning om hur du bor & lever men om det finns möjlighet skulle det ju vara bra om din bror och pappa kan ge hunden maten. Annars får du leta efter godaste gott (leverpastej eller köttfärs t.ex.) som hon bara får av dem och inte av dig.
Tycker du fått många bra tankar i tråden.
Lycka till.
Annars kanske BAT vore något? Nu har jag inte testat själv men det kan ju vara ett alternativ när hunden bli så låst att den inte vill ta godis/belöning?
Jag skulle börja med att gå lite mer åt sidan om jag möter någon man som hon kan bli rädd för. Om det finns möjlighet för det alltså. Man bör börja med att ha långt mellan hunden och det som skrämmer den. Så kan man jobba med kontakt på långt håll och sen gå närmare allt eftersom hunden inte reagerar på det avstånd man började med. Här kan du läsa om skvallerträning. Det är väldigt bra. Men det är viktigt att man börjar från långt avstånd som hunden klarar av utan att gå upp i stress. Sen får man inte få för fort fram, börjar hunden skälla massor och försöka springa iväg har man gått för fort fram.
Jag skulle bara ignorera hunden om den började skälla om man går förbi någon. Bara ignorera och gå vidare. Sen skulle jag gå av gångbanan om det går så hunden inte behöver möta mannen på nära håll.
Sen kan du ju ta hjälp av din bror o pappa. Ordna tillfällen/möten med dem där du tränar kontakt med hunden. Men se till att dom ignorerar hunden och absolut inte kollar på den och att ni håller ett sådant avstånd mellan varandra så att hon inte går upp i stress.
Mvh Linn
#32 Ja, nu när min bror bor här tills slutet av veckan så ska han ge henne mat. Igår tog hon faktiskt emot en godis från honom så det var bra!
#33 Ja det skulle vara en idé att kolla upp. Jag tänkte pröva nu att få henne att få kontakt med mig efter att jag satt henne ner. Det funkade igår natt faktiskt så jag ska fortsätta och se om det hjälper.
#4 Tack för svar! Det var jättebra skrivet! 
Ger en liten update!
Nu har min storebror bott här en vecka och det har blivit STOR förändring! Nu vågar hon ta emot godis och sådant från hans hand och leka med honom. Klappa kan han göra om jag är bredvid. Jättebra alltså!
Min tanke är att eftersom hon bara träffat män vid olika tillfällen och inte haft en konstant kontakt med män så har hon inte riktigt lärt känna någon så bra att hon kan lite på denne. Jag bor inte med varken min far eller bror i vanliga fall så hon var ju bara med en kvinna hos uppfödaren och bara med kvinnor hos oss. Nu är ju veckan slut och min storebor flyttar tillbaka till min far igen så jag vet inte hur hennes reaktion blir när han kommer nästa gång, men förhoppningsvis lite bättre! 
Nr 8 ha kort koppel på cykelvägar om du vill. Man får tänka på hundens säkerhet också. Vi kortar också kopplet, o man får tänka på sin medtrafikanter tycker jag att inte gå över hela cyjelvägen som vissa gör.
Ja, precis!