Ger sig inte!!
Har tidigare skrivit flera inlägg om min hund som antagligen har seperationsångest när vi lämnar honom. Kan börja med att förklara att det inte handlar om att han inte klarar att vara själv längre stunder. Det handlar heller inte om att han är understimulerad eller inte får tillräckligt med motion, för det får han. Han får sina "ryck" när iv gått, men blir sedan lugn och lägger sig och sover. Han reagerar ingenting när posten kommer, när andra går i trappuppgången eller något, han bara sover. Vi köpte honom som omplaceringshund när han var 2 och han har blivit en helt annan hund, betydligt mer harmonisk och börjar bli den hund vi strävat efter!
MEN när vi går hemifrån springer han som en tok (kan inte tro att en pitbull kan springa så fort på den ytan. Han är i köket och hallen vilket är ungefär 30 kvm). Från början fick han det så fort vi stängde dörren, vi gick in igen, lade sakerna till rätta (mattor osv som ligger lite överrallt när han varit i farten) och gick ut igen. Han fortsatte sedan igen. Efter ett tag började han inte förrän han hörde att vi gick ner för första trappan, då började han. Nu väntar han ett bra tag, vi hinner gå ner för alla trappor, stänga porten och antagligen vara en bit bort innan han börjar. Hans "ryck" visar sig genom att springa som en tok i lägenheten. Ibland biter han också sönder saker som paraplyer och annat som ligger framme. Vi har tagit bort allt som han möjligen kan bita sönder. Han hämtar skor ibland och lägger vid sin bädd vilket jag tror har med att göra att han "vill ha mig nära".
Vi har provat allt. Gett honom större utrymme (då bajsade och kissade han inne på mattan i vardagsrummet, sprang och höll på att riva upp soffan, var i sängen osv.), ensamtränat massa, varit ute på långa promenader innan vi går, gjort sök och andra övningar där han får använda nos och hjärna i flera timmar innan vi går. Men ingenting fungerar. Jag ignorerar honom alltid en halvtimme innan jag går hemifrån, och även när jag kommer hem. Jag lägger bara iordning mattor och annat som han ställt till med.
Det vi lagt märke till på sista tiden är att det bara är när JAG går, och inte min sambo. Jag är den som lagt ner betydligt mer tid på honom när det gäller träning sedan han kom till oss. Han visar i övrigt lika mycket kärlek till oss båda och ingen av oss som han är mer fäst vid. Han kan dock lyssna på mig mer i vissa avseenden. Jag är helt tom på idéer, känns som att "det är lika bra att låta honom hålla på för det blir aldrig bättre".
Känns som att jag behöver hjälp och tips, även om jag bett om det förut. Ingenting verkar hjälpa :(
Hur beter han sig om du lämnar honom i Ett rum och går till ett annat rum?
Han fick inte någon ro i början när vi hade honom, vi ville inte att han skulle vara i soffan. Men vi ändrade oss angående det och det gjorde susen verkligen. Han ligger på sin plats i soffan hela tiden när vi är hemma. Han kan vara med ibland när jag lagar mat och ligger då under köksbordet. Men säger jag åt honom att lägga sig på sin plats så gör han det utan problem. På nätterna ligger han på sin plats i hallen, utan problem. Han tycker om båda ställena.
När antingen jag eller sambon är hemma ligger han mestadels och sover på dagarna/kvällarna och vi får väcka honom när han ska gå ut. Absolut ingen krävande hund på det sättet längre.
Eftersom han blivit bättre och bättre, kan det vara så att det är tid det handlar om. Du säger ju åxå att det här med rycken blivit bättre, nu hinner ni längre innan han drar igång. Hur länge har ni haft honom?
I början betedde han sig dock inte så, då lade han sig och sov och väntade på oss. Han fick vara själv väldigt långa stunder i hans förra hem, och fick aldrig någon varken tid eller uppmärksamhet. Antar att hans beteende har med att göra att han nu fäst sig och inte vill att jag lämnar honom, och han hämtar då mina skor och lägger dem jämte sig i sin bädd.
Vi har haft honom sedan i juni förra året.
Ni kanske skulle tjäna på att låta din sambo göra mer med honom, ge honom mat, sköta träning och promenader ett tag?
Han ger honom mat, det gör vi båda. Han jobbar dock väldigt mycket och långa pass. Denna tider på året jobbar han inomhus och har där med sig honom. Han får vara i bur eftersom han river sönder dörrarna där annars. På raster och annat får han vara lös, och min sambo går promenader på rasterna. Han försöker öppna dörrar här hemma med, så vi har låst dem allihopa (resulterat i enorma mängder rivmärken..). Där borta gnäller han nästintill hela tiden i buren för att han vill ut till honom. Men här hemma är det bara jobbigt när jag går..
I övrigt, 8-9 månader om året, jobbar min sambo från 06-19 (i bästa fall) på dagarna och han är jättetrött när han kommer hem. På helger tar vi lika mycket ansvar för honom även om det är jag som går de längre promenaderna. Och vardagshyfs/träning inomhus och utomhus tar vi delat ansvar för.
Oj… att ha honom i bur på dagarna är inte bara olagligt, det lär inte göra saken bättre. Det måste ni ordna på något annat sätt, med dagmatte eller något.
Han sitter inte i bur hela tiden, han är ute en hel del. Även med andra hundar där, så tror inte han tar så mycket skada av det. Dessutom blir det bara runt 2 dagar i veckan.
Dagmatte behövs inte, jag brukar åka hem från skolan (går på högskolan) de dagar jag inte är ledig eller går korta dagar. Men han åker med min sambo för att jag ska slippa åka hem hela tiden. Och jag känner inte att han är såpass "säker" på promenader än att jag vill att andra ska gå ut med honom. Mina närmsta vänner som är duktiga på hundar har fått göra det ibland i kris, men de vet exakt hur jag handskas med honom också.
Burförvaring är olaglig inomhus oavsett hur länge/ofta hunden vistas i buren.
Så dagmatte/husse är det som gäller för er.
ISIS anhängare anser sig inte heller vara sektmedlemmar.
Värd på Amstaff, BARF , Beroenden samt Multikulturellt .
Medis på Border Collie samt Cancer, Choklad, Kennel o Psykologi.
Hur är det med mental aktivering?