Tystnar
Hej allihoppa!
Jag ska hålla mig tyst nu ett tag och jag vet inte om ja kommer vara här inne så mycket på ett tag. Jag missuppfattar saker och tar åt mig alldeles för mycket just nu pågrund av mitt psykiska.
Ecko mår mycket bättre och har slutat hostat helt, han rosslar till ibland. Men nu är medicinen slut.. så hoppas på att de försvinner helt snart. Så som sagt, ecko har blivit bättre.. men jag blir bara sämre och sämre.
Förlåt allihoppa om ni tycker jag har sagt något otrevligt, de har verkligen inte varit vänt mot er. Och ni är verkligen inte värda de!
Jag förespråkar alltid för att om man är på dåligt humör eller mår dåligt så ska man ALDRIG låta någon annan få skiten! Men de är svårt!
Jag har haft nerförsbackar enbart nu i flera år och jag börjar krevera. Ni har varit ett bra stöd för mig, men jag vill inte göra er illa pågrund av all skit. Så därför väljer jag tysthet. Jag är inte den som röser över andra personer mina problem, därför jag väljer denna metod.
Tack iaf, ni är helt enkelt great!
(de är tur man inte ser varandra genom datorn ibland)
Känner du att du inte orkar diskutera saker så gör du nog rätt.. Men om det är för andras skull tror jag det är lugnt. Små missförstånd brukar redas ut snabbt, och jag tror inte det är någon här som vill bli av med dig. :) Du kan ju alltid låta bli de hetare diskussionerna och hålla dig till de lättsammare om det skulle vara så..
Vi vill jättegärna ha dig här, och vill du så får du prata med mig. Tror det är flera andra som ställer upp på det också. :) Men väljer du att ta en paus så hoppas jag att du snart kommer tillbaka, och framför allt att du mår bättre!
Bamsekramar. :)
Mvh Alex
Värd för Ridsport
Medarbetare på Islandshäst
ja vill inte förlora dig, gör som Alex skrev, håll dig till dom mer lättsamma ämnena om du känner att d e risk för att d blir fel.. har ju nyss förlorat kerstin vill inte bli av me dig heller… jo klart känner du att du vill ta en paus så gör du såklart d, men då får du inte bli borta för länge..
Stora mega kramar till dig…
Vi kommer sakna dig jättemycket…snyft snart ekar det här inne. Men jag hoppas att du kommer tillbaka när du känner dig stark nog.
Kram lilla gumman

Jag förstår dej precis och hoppas du kommer tillbaka snart… Ibland kan det faktiskt bli mer eller mindre klappjakt på folk här… Jag anser att jag har ganska god hundvana eftersom jag är uppvuxen med hundar och har i vuxen ålder haft egna hundar. Alla tänker inte på att allas familjesituationer är olika, och att vi använder hundarna till olika saker….. Min svåger har sina pudlar i soffan och de springer omkring och leker med leksaker. Tyvärr funkar det inte hos mig eftersom jag har två ungar med leksaker och en stor hund…(get the point?)
Real, du behöver aldrig känna att du lägger över problem på mig, vill du skriva av dig så vet du att du kan pm,a mig och jag lovar att jag svarar, ibland tycker man att livet är pest det händer negativa saker hela tiden, men du ska se att när du väl har funnit styrka att komma över dem, så känns det alltid lättare efteråt, dessutom är man en eller ett par erfarenheter rikare….glöm aldrig att i varje mörk tunnel finns det ett ljus det gäller bara att komma igenom den…
vad skönt att höra att ecko mår bättre jag har tänkt på honom, ta det lugnt med honom tills allt rosslet är borta för att vara på den säkra sidan liksom, pussa på honom från mig och Snodden.
Stora kramar!
Lena
Eftersom jag är ny här så känner jag ju inte er alls. Men jag har haft problem flera år med depression och jag vet att det kan gå fort och bli sämre. Om du mår dåligt så försök att få någon att tala med, en läkare eller psykolog. Du behöver inte vara ensam, du behöver inte klara av detta själv. Alla människor behöver stöd och hjälp. Styrka och mod är att kunna be om hjälp när man behöver det.
Helt i min mening freja, det är aldrig fel att hjälpa sig själv,många ser det som skämmigt men det är ett stort mod att kunna hjälpa sig själv, och genom det så kan man hjälpa andra ;-)
Är det något särskilt som hänt? :/ Jag hänger tydligen inte med i svängarna här. Du kan väl berätta på msn kanske om du känner för det Lisette..
Mvh, Sara. Värd på Spetsar & urhundar
Nu kommer jag nog tyvärr bli ännu mera tyst. Annars kommer jag väl anfalla varenda en här inne med elaka ord känner jag.. Eller nja, så elak är jag väl inte.. Men känner inte att jag kan delta i det roliga längre. Jag kan inte le just nu.. känns bara så falskt av mig att skriva ner en leende smilie bara för att.
Jag trodde de var nog men de var de visst inte. De har hänt mig alldeles för mycket dom senaste åren.. eller kanske hela livet. Men de låter vi bli att ta upp. När jag trodde de hade lugnat ner sig hade jag så fel jag kunnat ha. Min sambo som jag vart tillsammans med i 3 år och flera månader tyckte inte vi borde fortsätta mera. Min livs kärlek ville inte vara med mig mer. Så nu sitter jag bara och gråter varenda timme. De kanske låter väldigt larvigt för vissa.. men när man älskar någon människa så mycket känns de en hel del i hjärtat.
Och dessutom på råga på allt annat.
Förlåt att jag lägger över något på någon annan genom att berätta.. de var inte min mening. Men gillar er så mycket här inne.. så tänkte helt enkelt att jag ville berätta varför.
#9 Jag får en känsla av att du gått och burit på mycket sorg och smärta en längre tid. Har du funderat på att hitta någon att prata med? Jag vet själv hur illa det kan gå, tro mig…
Pm:a eller skriva på MSN om du vill prata, du vet att jag lyssnar ;)
Mvh, Sara. Värd på Spetsar & urhundar

Nå lilla vännen! Vi finns här för dig oavsett vad, så om det är något är det bara att vända dig till någon av oss här. Även mig! Jag vet hur det känns att ens livskärlek lämnar en, det tog mig länge innan jag kom upp på toppen av berget jag försökte besegra. Jag lyckades och är helt säker på att du också kommer lyckas, tid kommer det att ta. Motgångar och medgångar kommer du att möta, men håll huvudet högt och se allt det glada som livet har ett erbjuda dig.
Du kommer ju att ha Ecko-grisen kvar och han kommer bli en klippa i stormen för dig om du kämpar dig framåt och tar honom med på vägen.. Låter du honom slicka dina tårar så kommer bandet mellan er att bli starkt!
Tänker på dig vännen! <3
Massa kramar från mig, Jack och Nikita..
nee va tråkigt för dig att allt ska komma på en gång, men du måste försöka se nått possitivt i det hela, d kommer bli bra tillslut och du har din kära söta lilla Ecko gris kvar.. inte så lätt o va possitiv men försöka måste man.. tänker på dig o vi alla finns ju här för dig..

När och om du behöver, vill prata så finns jag här. Både på iFokus och på msn.
faxlin@glocalnet.net där är min msn.
Ibland så kan det vara skönt att ha någon som lyssnar. Och du behöver inte tvinga fram smilisar eller konstgjorda leenden.
Kram Åsa
Cave quid dicis, quando, et cui
Audiatur et altera pars
Tack allihoppa.. ni är jätte goa. Men just nu ser de inte ut som någon ljusning tyvärr.. Jag har ingenstans att bo, jag har ingen inkommst och allt vart bara skit helt enkelt.. Och eftersom jag inte har inkommst kommer jag väl inte få boende.. så då får jag väl gå till socialen. Jätte kul* Och sedan får ja traggla mig framåt. Så går de när man levt på sin sambo.
Ja Freja, de har vart för mycket just nu.. har inte haft en bra uppväxt och sedan bara haft de skit tufft hela tiden. Saker har hänt stup i kvarten och man tror man ska tina bort. Och sedan när man tror sig ha kommit över vissa saker så försvinner ens sambo också.
Jag har ingen äkta vänner att prata med eller umgås med. Så nu är man helt ensam i sommar med.. allting kommer till mig nu. Jag kommer på mer och mer skit.. Jag har verkligen INGEN att umgås med alls? Har bara vart med min sambo och våra "gemensamma" vänner..
men nu måste jag försöka få lite sömn.. jag hoppas jag somnar av tröttheten i ögonen. Dom svider som tusan!
Godnatt och kram på er!

Real, du har OSS på HiF.. Om du vill får du ta med dig din gris och komma upp till Norrland nån vecka eller så.. Kan alltid göra plats här i min trånga 1a
Kan du inte sova hos dina föräldrar? Om du vill prata så finns jag både här på HiF och på msn, EmmaWikstr_m@hotmail.com
oh du får gärna komma till varberg me, vi har också en etta men d går alltid o knö ihop, du kan ligga o mysa me Lusen på soffan, du lusse o ecko =D
Jag hoppas verkligen att du får sova en stund..och det där med förhållande som krachar är nog det jobbigaste man kan gå igenom och allra helst du som haft honom som din fasta punkt i livet…jag hoppas att du hör av dig om det blir för jobbigt..du vet var jag finns..
kram lilla gumman…och jag vet att ord känns futtiga nu..men söt om dig vi tänker på dig.

Du får gärna komma till älvkarleby med. Här har jag både huset och faktiskt ett stall med fikarum, med tv och micro och sådant :-)
Om du nu vill vara liiite ifred för knäppa Åsa och hennes stök familj. ;-)
jag finns här vilket fall som helst.
Kram ÅSa
Cave quid dicis, quando, et cui
Audiatur et altera pars

Jag "paxade" henne först! Hihi, skämtåsido.. Hoppas det känns bättre imorgon, kom ihåg. Håll huvudet högt och gör oss alla här på HiF glada och stolta!
Jag lider verkligen med dig Real.. Vet att det inte hjälper ett dugg, men jag förstår lite hur du känner.. Hade ju själv pojkvän för ett tag sen, fast vi bodde ju inte ihop, så det problemet fick jag ju aldrig.. Men jag har ju mått rätt dåligt ändå, över annat och så i några år nu, och han hade vart ett extremt stort stöd för mig. Så glad som jag var den här hösten och vintern vet jag inte när jag var senast.. Och jag älskade honom sjukt mycket.. Eller, älskade är fel.. Jag älskar honom. Fortfarande. Trots att det är över en och en halv månad sen.. Och för att vara ärlig har det inte gått en dag utan att jag har gråtit över det.
Men vill ge dig tipset att ta dig iväg nånstans, åk till nån av de som har erbjudit dig att komma, och var där ett tag. Det är i alla fall nåt jag känner nu, att så länge jag bor kvar här kommer inget bli bättre.. Just nu är allt jag vill att flytta härifrån till hösten. Problemet är bara att jag vet inte vart eller hur jag ska ha råd.. Behöver ju ett jobb och det är väl inte det lättaste att få utan gymnasieutbildning..
Men försök ta dig nånstans där du har nån att prata med och där du inte behöver vara ensam. Bara ta en paus från allting en stund innan du börjar fundera och oroa dig över framtiden.. Vill du prata så finns jag här, funkar med både msn, mail och PM. alex.hedin@hotmail.com
Stooor bamsekram från mig.
Mvh Alex
Värd för Ridsport
Medarbetare på Islandshäst
Tänkte bara berätta;
Jag ringde soc igår för att få hjälp med att ha råd att bo någonstans. Hon ville inte hjälpa mig alls. Han var grinig och ville inte lyssna till mig alls. jag vart totalt överkörd. De var en sån bild jag hade fått av soc och hon hjälpte ju inte till med den bilden heller.
Jag sa iaf att min sambo och jag har gjort slut och att jag måste flytta. jag kan inte flytta hem till mamma, för hon har inte råd med mig längre (kronofogden). Och att vi båda har hundar, så de skulle inte funka i längden. Hon frågade vart jag bodde nu och jag sa att jag fick bo kvar hos killen tills jag hittat eget. Då sa hon till mig helt hjärtlöst att de sågs inte som vi hade gått isär? Enligt dom var vi tillsammans fortfarande. Så dom kunde inte stå för att de var något fel mellan oss. Jag hade ju fortfarande boende? Eller så kunde jag ju flytta till min mamma, för man kan ju inte skylla på att man har hund!
Jag sa ännu en gång, men vi HAR gjort slut och jag kan inte bo här mera, så är de bara! Och min mor har inte råd med mig? oavsett hund eller inte..
Neeh, men jag kunde bo hos min mamma så var de bara.. man kan inte skylla på sånna saker som jag gjorde. ?????? IDIOT!
Men när hon hörde ecko skälla så vart hon lite mildare i rösten (som om hon inte ens trott mig om att jag hade hund) Men de blev inte bättre för de.. hon ville bara bli av med mig och sa att hon skulle skicka mig till ett ställe som hete "steget" hon förklara ingenting om det och sluta med att jag inte skulle flytta fören jag hade jobb? men vart ska jag ta vägen då!!??
På deras sida står de att de alltid ska be en om uppgifter och sedan skicka ett papper med stöduppgifter, om hur mycket pengar man kan få i bidrag? Jag fick INGENTING!
Mamma ska iaf ringa igen när vi fått papprena om "steget". Och vi hoppas på att de blir samma käring. Så mammsen kan säga sin mening om man säger så. Hon kan ju iaf visa upp papper på att hon verkligen inte har råd med mig.
Hund var ju inte heller viktigt i hennes ögon, så ecko kunde ja lika gärna "slänga"?
Nu vet jag inte vad jag ska göra eller ta vägen alls! Jag vill ha eget boende. Men alltså måste jag ha jobb för att ha råd med de. Jag har sökt jobb i flera jäla månader och inte fått nått. Men iaf så vill ingen ha en för att man inte har erfarenhet och om jag ändå får jobb så får jag ingen lägenhet fören jag har tjänat antal med pengar och deklarerat efter de, alltså nästa år någon gång? ska jag då bo kvar här tills dess eller vad vill dom mig?
Iaf så var jag nere hos ams med och dom har tatt bort afa- kassan helt. så inga pengar där heller.. när man är ung och inte får jobb pågrund av erfarenhet så ska man helt enkelt bo i tält i en park?
När jag vart där gick mamma och jag till banken, då ringde pokvännen. Han sa att han älskar mig mest av allt i världen och ville verkligen försöka. Fast på avstånd. Vi ska alltså flytta isär och bo separat för att få lite space mellan oss. Så träffas vi bara när vi verkligen har lust. Vi flytta ihop lite snabbt och han känner sig ledsen över att han alltid fått försörja mig. han har inte haft råd att unna sig själv något på ett år.
Så jag kan bli självständig, få jobb, tjäna mina egna pengar och få upp självförtroendet när jag ser att jag klarar mig själv!
Och han kan unna sig saker för sina pengar och få utrymmet han behöver och så kan han få sakna mig lite:P
förlåt, de vart mega långt.. men ville bara berätta lite.
Känns skönt iaf att de inte bara tog slut utan att vi kämpar vidare min pojkvän och jag. För båda två älskar varandra och då vill man inte bara ge upp. Skönt att de var hans val också, för de var han som inte ville mer.
Men nu vill ja härifrån så vi kan bo isär.. för de är NU vi behöver de.. inte om ett år. De är NU förhållandet behöver utrymme inte sen:)
Men vi får väl se vad som händer och sker.. jag hoppas att de blir något bra och att jag FÅR hjälp från soc att komma på fötter. De är inget jag är nöjd över. Soc i mina ögon är ett nederlag. Men vad gör man när man har tagit hand om hunden och glömt bort att leva. Och sedan inte får ett enda jobb.
har sommarjobb nu iof men alldeles för några timmar.
tack för att ni orkar lyssna.. kram /Lisette

Lisette, jag har också haft mycket kontakt med sociala. Jag finns här om du behöver prata med någon som vet exakt hur dåligt sociala myndigheten fungerar.
Kan vara skönt med någon som förstår kanske.
Hur om heslt så måste man göra klart för dem att du verkligen är bostadslös. Det bästa är att ringa på morgonen och konstatera att nu kommer jag med mina grejer till erat kontor. För jagh ar ingenstans att bo.
Före detta pojkvännen har slängt ut mig och nu står jag här.
Att hundar inte betyder något i deras ögon så är det bara. Enligt dem ska man göra sig av med sin bästa vän om man någon gång hamnar i trångmål och behöver hjälp.
Stå på dig gumman, annars gör någon annan det.
Kram Åsa
Cave quid dicis, quando, et cui
Audiatur et altera pars
helt enig med Åsa, när d gäller soc får man sätta hårt mot hårt, bara o tjata o tjata för man har rätt till bidrag om man inte har några pengar, dom försöker bara köra över en så dom slipper betala o ödsla sin så kallade dyrbara tid på folk som är i knipa.. sjukt.. ta med din mamma dit o be om o få en handläggare, när ni sen sätter er ner o pratar så kan din mamma säga att du helt enkelt inte får flytta hem, alltid bättre o dra på lite så dom fattar, du får inte flytta hem till mamma, du får inte bo kvar hos killen o du har helt enkelt ingenstans o ta vägen.. då måste dom fixa nått till dig så e d bara, trivs du inte med din handläggare så be om o få byta, det har man rätt till också.. många går på möten med en handläggare som man inte kommer överens om och endel på soc säger att man inte får byta med det har man alltså rätt till..
som sagt, stå på dig, har en kille här hemma som kan d mesta om soc o haft med dom o göra ett antal år.. hör bara av dig om det är något, så ska jag iaf försöka hjälpa.. =)
Ja real jag jobbar ju ibland med unga människor som sitter precis i din sits, så skulle du vilja prata så finns jag här jag vet mycket väl hur jäkligt det kan vara…..
Kramis på dig!
Lena
Tack allesammans!:) Känns skönt att veta att man är uppbackad.
Ja iaf så ska mamma ringa in till dom och säga som de är. Se om de går bättre då.. jag har lätt för att bli överkörd. Visst jag blev arg på henne när hon säger att vi inte skulle vara isär när min pojkvän liksom har "dumpat" mig precis. snacka om att inte bry sig! Men jag säger inte så mycket och förstår inte allt av deras rapakalja hon snacka om. Vet inte hur saker funkar.. men som sagt flera jag känner har fått hjälp när dom behövt flytta. Jag hade väl en för snäll pojkvän som inte kasta ut mig då? Men aa, mamma ska ringa in för hon vet hur allt ligger till och hon förstår deras jäkla fack snack! Och hon kan styrka att hon verkligen inte har råd.. Och HON blir INTE överkörd, de lär nog mer bli handlägaren som blir om hon säger nått dumt till mamma.
Och om inte bara de hjälper ska även killen min ringa in och säga att jag inte får bo här (nu är vi iof tillsammans fortfarande, men jag behöver bo någon annanstans för de. Om jag bor kvar lär vi inte vara tillsammans) Då kanske dom även förstår att han inte "vill" ha mig här.
Får se hur de blir.. Mamma ska ringa imorrn iaf, så skriver väl mer då. Om ni är intresserade så vill säga? de är väl mer jag som behöver stöd och behöver få skriva av mig lite..
Jag vet, fel forum för de.. men de är ju faktist bara NI som är goa nog att stödja någon!
Min lilla gumma! Vad ledsen jag blev för din skull!
Jag ska göra allt jag kan för att hjälpa dig o stötta dig. Jag är på väg till ett möte just nu, men jag skickar iväg ett mail till dig i kväll.
Bamsekram!!!!!
klart vi vill höra o veta hur du mår o hur det går med allt.. du e ju faktiskt en kompis vill jag säga =)
bra att din mamma har mun så d räcker, om jag inte får tag på nått jobb innan studenten så måste jag också gå till soc, men jag tar me mig killen för jag e också en sån som gärna blir överkörd, vet liksom inte vad jag kan säga o så.. o så e jag blyg me o d gör ju inte saken lättare.. hoppas d går bra iaf.. o så får du uppdatara oss när du vet mer..
Det är inte alls fel forum!
Vi är dina vänner Lisette, och vi vill att du ska ha det bra!
Vad skönt att höra att du har så'n stöttning av din mamma.
(mail skickat)
KRAM!!!!!!!!!
o en till!!!!
Jag hoppas att det ordnar sig för dig..och till oss kan du alltid vända dig, här är vi goda vänner allihop och ställer alltid upp för varann…skriv av dig, det lättar iaf lite, och du ska veta att jag tänker på dig.
Bamsekram från mig med!!!
hej lisette! läste allting nu. Det är bra att du kan skriva till oss hur du mår, det är de vi är till för. Su stöttar ju oss om vi också skullle må dåligt:)själv mår jag inte heller bra:( men nu pratar vi om dig! Va skönt att höra att du fortfarande har chans me din kille. Hopas nu att soc hjälper dig! du har ingen kompis att bo me så länge?
skickar en kram till dig helena =)
tack! de behövdes, kändes tryggt:) tänker på Lisette… hoppas allt orndar sig!
Alla som mår dåligt ska veta att vi finns här ute för er, och orkar ni inte ta det här ute, så pma någon så får ni hjälp så. Jag är alltid ut någon gång under dagen och det är nog dom övriga också.
Kramar på er alla som mår dåligt, och ni andra får en i bara farten =)
Jag säger som Lotta, det är bara att höra av sig om man vill till mig med, kramis på er alla!
Lena

Jag kan bara instämma i Lotta och lenas inlägg. Jag är också ute väldigt ofta. Så bara hojta till.
Jag finns här och jag lyssnar gärna om ni behöver någon att prata med.
Kram till er alla.
Cave quid dicis, quando, et cui
Audiatur et altera pars
04:03, hmm hur går d me tabletterna Åsa??
Du är så fläng Åsa…börjar du känna dig desperat för att du inte kan vara ute på en vecka???? 

#37: Inte så bra. Tänk sömntabletterna värkar inte alls. Tror inte alls på Kalles förklaring att jag måste ta dem för att de ska värka. Tror det funkar bra om de ligger i förpackningen i skået jag. ;-)
Men det fixar sig nog med tiden. ;-)
#39: nehepp, inte alls. Vi kommer ha fullt upp med våra böcker som vi inte ens vet riktigt vad vi ska ha i än. hihi
Cave quid dicis, quando, et cui
Audiatur et altera pars
Vad ledsen jag blir då man läser om hur myndigheter som finns där för att hjälpa inte gör det, jag hoppas så innerligt att du får den hjälpen DU har rätt till. Har en släkting som inte fått hjälp då hon som mest behövde den, hon har till och med sovit i portuppgångar då det var svinkallt ute (utan att vi visste om det) nu har hon som tur är eget boende, men turerna har varit många och svåra för henne.
Stå på dig Lisette, vi håller alla tassarna för att det ska gå bra för dig.
/Diana
#40 hmm tror inte heller dom gör nån verkan om dom ligger i skåpet.. men man vet ju aldrig… knäppis 

#42. Va?
Tror du inte det hjälper?
Hmm, jag tror du pratat med Kalle jag. Så har han fått dig på sin sida mot mig i det här. 
Cave quid dicis, quando, et cui
Audiatur et altera pars
hahaha jo visst att du tillhör snorisarna va men i detta fallet e jag imot dig, står på kalles sida.. =P hehehe.. har d blivit nån bra artikel då?

#44: Meehhh, du ska ju stå på min sida ju…
Jaja, jadå jag har fått ihop lite artiklar till iller. Och så slipar jag lite på ett par in hit. Men ni här inne är ju så kritiska av er så man vill ju att allt är perfekt innan man lägger in något. hihi
Cave quid dicis, quando, et cui
Audiatur et altera pars
haha kritiska, neee dina artiklar e alltid lika bra o intressanta =D
Näerå Åsa inte kritiserar vi inte, in med dom bara alltid kul att läsa…..sedan är det bra om du lyssnar på Kalle och medicinen ;-).
Kramis
Lena

#46: haha, tackar. Snällt sagt.
#47: Hmm, ska kanske göra det då :-)
Kram Åsa
Cave quid dicis, quando, et cui
Audiatur et altera pars
Hum, vet inte riktigt hur jag ska medela mig? Vet knappt hur saker ligger till själv nu. Mamma ringde iaf in till steget. Hon som hon pratade med där lät jätte trevlig och jobbade inte ens inom soc. De var arbetskonsulter och dom ska alltså hjälpa en att hitta vad som passar en själv och "lära" en att söka jobb på rätt vis osv. Jag vet inte riktigt, men får väl se..
Ska åka på Silja kryssning med mammsen och massa fler nu på söndag till måndag. Så missar jag en dag på steget.. men de var ingen fara. Så ska dit på Tisdag, är väl bäst att bilda min egen bild av de hela.. och inte lyssna på alla andra som säger att de är hemskt!
Papprena som soc tanten skicka verkade iaf innebära att jag SKULLE få bidrag? fattar ingenting.. hon blåser helt av mig och snackar nedvärderande mot mig.. och sen skickar hon ändå papper om bidarg? antagligen är steget som de låter.. steget ut i arbetslivet, så man ska slippa få bidrag. Men aa, enligt papprena ska jag iaf få bidrag medans jag går på steget också. Måste fråga dom lite mer när jag kommer dit på tisdag. Hur man får en lägenhet osv.
Står att dom drar av 70:- per dag av bidraget varje gång man skolkar? för man ska gå där i 3 veckor.. så de måste väl innebära att jag ska få pengar?
Ja, vi får väl se på tisdag helt enkelt vad de här handlar om. Om jag får hjälp att flytta härifrån. De vore jätte bra..
Min pojkvän har sovit borta vissa nätter för att vi ska få vara ifrån varandra. De har kännts skit bra! Men nu har han vart hemma i två dagar igen.. och de känns redan som vi trampar varandra på tårna.. vet inte riktigt vad vi ska läsa utav de? vi kanske inte funkar ihop längre helt enkelt.. men vi vill ju ändå försöka. Kärlek är ju inte något man bara ger upp. De gör man ju helst allt för. Så inte vill vi ge upp.. inte jag iaf. Får se hur de blir när jag väl kommer till eget.. när jag väl blir egen sinnad:)
tack.. kommer mer sen när jag vet mer..
okej. Men de lät ju som att du kommer få bidrag då juh:) Ja precis kärlek gr man inte upp hur enkelt som helst. Det finns alltid motgångar det går upp och ner. Kanske ni måste vara ifrån varandra för att inse hur mkt ni verkligen saknar och älskar varandra?
ja skönt om du kan få bidraget o sen en lägenhet. också.. håller me helena, att ibland kan man behöva va ifrån varandra.. hoppas allt löser sig för dig… kraam
real, skönt att höra att det börjar se ljusare ut, det kommer säkert att ordna sig med allt ;-)
Vad bra att det vänder…nu ska det väl ordna sig hoppas jag. Och att du ska må bättre bara det är ju jättebra =)