Jag hade liknande problem under en period då alla släppte fram sina hundar och jag försökte lära min hund att man inte behöver hälsa på alla hundar man ser.

Jag blev så less så då jag såg att de tänkte släppa fram sin hund så ropade jag till ägaren att min hund har skabb! (fast hon inte hade det) och då efter ett tag så var det ingen som släppte fram sin hund alls på länge.

Vi har problem med att folk släpper fram sina barn till vår hund, utan att fråga. Vi bor i ett litet samhälle och alla känner alla, så de allra flesta vet att vår hund är jätte snäll + att han ser snäll ut. Det är störande, riktigt störande..

Ger dem en känga..
Idioter som inte kan sköta sig.

Jag skäller ut dem efter noter och säger att om de hade vart lika glada om deras hund hade blivit ordentlig skadad för att min var agressiv - vilket hon inte var, men de vet du inte dem..

några barn har inte kommit ändra fram än, men många föräldrar stannar gärna med sina ungar och pekar och nästan manar på dem att gå fram. det är oerhört irriterande. precis som Hilo säger - de vet ju inte. De har ingen aning om vad det är för hund jag har.

Ska nog  också börja ropa skabb. Till både föräldrar och hundägare.

Här är folk relativt uppfostrade, finns några idioter men de värsta har flyttat härifrån, deras jycke flög på det mesta i hundväg och de bara skrattade och menade att han bara ville leka, jo men visst!

Förra veckan blev vi jagade av en vavva i 5-meters flexi helt utsläppt så vi fick upp i en snödriva. Andra gånger har folk bara börjar med att släppa fram, då ställer jag mig i mellan eller hivar upp mina jyckar i famnen och går därifrån. Stannar någon och pratar kan jag gärna stå och prata en stund men släpper de fram sin jycke utan lov samtidigt svarar jag bara kort och iskallt på frågorna medan jag går därifrån.

Ping kan få hälsa när jag står och pratar med någon och bägge ägarna är överens om att de får hälsa, men Mattis sitter i famnen.

Det jag tycker är konstigast är att Mattis visar löjligt tydligt att han tänker slita den andra hunden i stycken ändå släpptes tex vavvan fram, är man inte mer rädd om sin jycke än så?!

Kommer det någon utan jycke och frågar om de får hälsa brukar jag säga att det går bra om mina vill. De flesta accepterar det :-) Dock är det framför allt en som ett par gånger hivat upp honom i famnen trots att jag sagt nej, ena gången fick jag tag på honom, andra gången blev hon biten så förhoppningsvis lärde hon sig att lyssna på vad ägaren säger i fortsättningen.

När jag bodde i hus och hade marsvinen på tomten var det många barn som var nyfikna och stod på trottoaren och tittade, men en gång kom det några dagisbarn med fröknar. Barnen blev naturligtvis jättenyfikna men gick inte in, då börjar fröknarna övertala dem om att gå in och puffa dem i ryggen. Jag stod bakom ett hörn och då gick jag fram och sa att det var faktiskt en privat trädgård, fick svaret att om jag hade djuren ute fick jag faktiskt acceptera barn på tomten :-O Inte konstigt en del barn inte ser skillnad på ditt och mitt! Hade de frågat hade jag till och med kunnat plocka upp ett marsvin så de hade fått klappa, bara för att visa barnen att artigt uppförande lönar sig :-) Lika med hundarna, artiga barn får alltid hälsa om jag inte har bråttom någonstans

hatar när de kommer fram lösspringande hundar, har tom haft lösa hundar upp på altanen tidigt på morgonen (inte kull att höra min hund skälla ut huden kl 6-7).

Det är inte många barn som utar fram till min hund, kanske är det pga storleken och att den är schäferlik..men idag hände de… en 3-4ring kom gående på motsatta sida om bilvägen (nerfart till husen) plötsligt sprang han fram till min hund… (hann inte tänka mer att ungen kunde hälsa snällt, då han inte var rädd för den stora hunden)..men ICKET ungen börja slå hunden i ansiktet  Tur att min hund är van vid små barn…vilken fasa om hon skulle hunnit försvara sig, detta gick snabbt… blev chockad och gick genast bort där ifrån..

Det var ju som när en tant stannade med sin stora polarhund framför mig och vovven.

Hon ville ju gäääääääärna att hundarna skulle hälsa, vilket jag tyckte var onödigt eftersom min hund Moa inte ens var liiiiite intresserad av den andra hunden. Hon stod bara där och nosade lite i luften.

Innan tanten går därifrån säger hon "Ja, hon ville inte hälsa på min hund. Hon är nog lite rädd."…….

SHIT, HAHHAHAA!!!!!!! Rädd!? Nej, bara väldigt ointresserad av hennes hund som var så intresserad att ögonen nästan ploppade ut.

Usch ja det är inte kul när folk kommer fram och klappar/släpper fram deras hundar.

Jag brukar säga att min hund hugger. Då backar dom ganska snabbt. Det enda sättet att få dom gå bort från hunden.

Jag gick in i hundrastgården med koppel en gång när det va massa hundar i olika storlekar. Min vovve kan ha lite svårt med vissa andra hanar, därför vågade jag inte släppa han lös för det är bara onödigt om nåt händer. (Jag hade haft honom i 2 månader bara) Då var det en kille som stog med två leonberger som sa att jag skulle släppa honom för att hundarna löser det själva. Och det håller jag med om, men inte om han skulle få för sej att sätta nån på plats och den svarar. Då sa jag till slut att min hund hugger för att döda, då gick han ifrån mej och jag kunde gå ett par varv där inne. Tur att jag inte släppte honom då det va en mellanpinscher som gick efter honom och markerade ÖVERALLT där olle luktat/kissat..

Nu skulle ju inte olle döda nån, men det kan ju bli att man får sy ihop hundarna om dom gjort upp vem som bestämmer.. Och det känns onödigt att orsaka på en allmän plats. Därför tar jag det säkra före det osäkra :)

När jag var hundvakt åt min brors golden (för många herrans år sedan) så hade jag honom lös vid en badplats där hundar är tillåtet. Det var inte en människa där. Men plötligt kommer det ett äldre par med 2 småhundar. Jag kopplar min hund men kvinnan ropar till mig "släpp hunden, slääääpp hunden". Så jag gjorde det- tänkte att dom kunde väl få hälsa då.
Kvinnan nästan läxar upp mig om att hundar minsann aldrig bråkar så länge dom inte har koppel och att jag inte borde ha satt på honom kopplet när han såg hennes hundar… :S Hur kunde HON veta att min hund var frisk, att han hade ett sunt förhållande till andra hundar eller vad jag tyckte var rätt!?
När jag säger till hunden att komma till mig istället för att följa efter kvinnan med hennes hundar. Snäser hon åt mig igen att han minsann kommer tillbaka när han tröttnat och bara fortsatte gå.
Jag stod bara kvar och gapade! Där försvann dom med min brors hund! Och jag var så chockad att jag inte visste vad jag skulle säga eller göra.
Han kom ju förstås springandes tillbaka efter en liten stund men hennes sätt var det värsta jag varit med om!

Sen vilka problem det är att vara ute med illrarna.. Folk skiter i att jag mer eller mindre måste dra upp mina illrar i kopplet för att deras lösa hund är en aning för intresserad (döda, döda, döda) eller håller fram hunden att hälsa på mina illrar som reser ragg och väser för att dom ogillar hundar. En gång gick det så pass långt att min ena iller bet en liten hund i nosen.
Helt och hållet ägarens fel..
Jag tycker det är helt okej att folk vill klappa och fråga saker om illrarna men då ska dom inte låta hunden komma för nära så illrarna blir rädda, eller helt enkelt inte koppla hunden alls, och man ska fråga innan om man får klappa.. Som tur är har ju illrarna ett bitigt rykte så folk sticker oftast inte fram handen hur som helst ;)

Kommer det en lös jycke med tillhörande människa kutande efter som sedan säger förlåt blir jag inte irriterad, är så lätt hänt och är jag trevlig mot dem är de förhoppningsvis trevliga mot mig om det nästa gång blir någon av mina som låtsas vara döva.

För massa år sedan blev jag, mina kompisar och allas hundar bombaderade av stora stenar som ett gäng ungar kastade från en bro! Min kines blev träffad i sidan, men som tur väl var hade stenen träffat asfalten först och sedan studsat så han blev bara lite öm. J***a idioter!

En annan gång var det en unge med fotboll som verkligen trängde sig förbi mig och jyckarna samtidigt som han sa något fult (kommer inte ihåg vad), han var bara typ 4år!

Skulle något av detta hända igen skulle de baske mig fått veta att de lever! Jag står handfallen om det är något jag aldrig varit med om men händer det igen vet jag vad jag ska göra från förra gången det hände och skulle en unge göra något dumt mot mina hundar hade ungen ifråga blivit släpad hem till sina föräldrar och hade den inte berättat var den bodde hade jag väl fått sitta och hålla i tills ungen tröttnar

Det där känner jag igen, världen är full av människor som "vet" vad som är bäst för andras hundar. Som minsann "vet" hur andras hundar ska uppfostras.

Har också varit med om människor som talar om för mig att "de gör upp själva". Liksom, varje ägare bedyrar ett just dennes hund är den snällaste i världen, men vad hjälper det om något skulle gå snett?

Tror inte det finns en enda människa som skulle ta på sig skulden och säga " Det var mitt fel att min hund blev skadad, jag sa åt dem att släppa hunden och låta de göra upp själva".

#10 - Vid ett sånt läge blir jag inte heller irriterad, det är faktiskt lätt hänt och kan hända vem som helst. Men det är annat med människor som fullständigt skiter i att hålla koll.

Och barn vs hund är verkligen en kategori för sig. Jag förstår mig inte på hur barn uppfostras. De har noll respekt för hundar.

Jag bodde tidigare på bottenvåningen där massa barn lekte utanför. En gång kom jag på dem med att skrämma min hund genom köksfönstret. Jag flippade loss totalt och skällde ut dem såpass att de aldrig kom nära någon av mina hundar igen.

Men problemet består ändå, vart man än går. Barn skriker högt åt hundarna och gör ljud för att få uppmärksamhet. Fattar verkligen inte vad de blir uppfostrade att tro om djur.

Och nej, självklart är inte alla barn så här, men majoriteten av de jag har träffat har varit åt det hållet.

Det är rätt många som inte har någon koll på sina barn eller hundar. Har hänt mig att en lös hund sprungit fram utan ägare och en annan hund i flexikoppel var bara mm från att bita min hund och det är inte lätt att försöka dra in en hund med flexikoppel. De flesta barn här där jag bor som går utan föräldrar hem från skolan brukar springa efter och fråga om dem får klappa eller så skäller dem för att få mina hundar att skälla.

Hände en gång att ett litet barn sprang fram till mina två hundar, började jaga den ena och försökte dra honom i svansen och själv försökte jag bara gå därifrån, konstigt nog så stod bara mamman och tittade på. Min äldre hund som inte är van vid småbarn tyckte inte att det var kul så han gjorde en liten attack mot pojken som sen sprang till mamma.

Diezel är rädd för barn och vi bor precis vid ett dagis. På eftermiddagsprommen är alla påväg hem och när föräldrarna är med så är dem så pass rädda så dem håller hårt i sina barn, men dem sem går själva rusar fram och Diezel skäller och backar undan. Nån gång har jag sagt åt dem på skarpen, då kommer mamma/pappa och skäller ut en efter noter. Herregud…

Med andra hundar är han på som f*n, men jag släpper aldrig fram honom om det inte är okej för båda parter. Nu får han inte hälsa på så många då dem flesta har småhundar häromkring och såfort man kommer lyfter dem upp sina hundar och marscherar därifrån.

Har ett problem med en i området som släpper fram sina hundar om vi möts. De hat en Flatcoated Retriever (som vi) och en Jack Russel.

När jag var ute med mina hundar (tik 6 år & hanne 10 veckor) förra veckan mötte jag honom med sina hundar på gångvägen. Min vuxna hund var lös, och jag ropade på henne och hon kom direkt. Jag satte båda hundarna ner och väntatde på att de skulle gå förbi, men istället släpper han sina hundar och de springer fram.

Jack russeln skällde och flatten kom fram och skulle hälsa. Valpen tog jag upp i knät (jag vet, fel reaktion från mig… Men å andra sidan får han inte träffa någon annan hund är vår andra hund tills han blir äldre så..), och min stora hund fick jag sätta på kopplet. Sedan gick jag bara runt dem, och gick därifrån.

Har ingen aning om hur han tänkte egentligen, här kommer jag med en liten valp på 10 veckor och en stor hund och han bara släpper sina hundar utan att ens säga hej. Jag blev grymt arg, och det är inte första gången det här händer.

När pappa skulle ut med Festis (vuxna hunden, hade inte valpen Zingo då) skulle han kolla en sak med bilen också så han band fast henne i en lycktstolpe några meter från bilden. Och då kommer samma man, och släpper fram sina hundar till en uppbunden hund och ägaren (pappa) är inte ens där. Hur dum får man vara egentligen?

Nu hände det som tur var inget dessa två gånger, förutom att jag inte litar på denna hundägare.. Nu kan man vara glad för att jag har två snälla hundar som inte är ett dugg aggressiva, för annars hade det nog inte gått så bra som det gick…

Jag blir så trött på alla människor som släpper fram sina hundar som gnäller, bara för att de vill "vara snälla mot hunden", egentligen är de bara lata jävlarhela bunten som inte orkar ta itu med att stå emot hundens vilja….

# 12 - senaste idag var jag med om en unge som började skälla för att få igång min vuxna hund. medan vi tränade. han slutade snabbt, men i vanliga fall brukar jag säga åt dem att lägga av. det är så oerhört
irriterande.

#13 - Mamma och pappa borde ha bättre koll på sina ungar.
Än så länga har det inte kommit några föräldrar till mig, men jag skulle nog inte kunna hålla tyst om det hände…

#14 - Usch, det knyter sig i magen på mig när jag läser om det med lyckstolpen. Där har hunden ingen chans att komma undan, även om den skulle försöka. Och det där med att du plockade upp din valp - det är så himla lätt hänt, jag har fått plocka upp min vuxna hund i knät när en kille
här i närheten släppte fram sin husky, trots att jag sa NEJ flera gånger.

Men har du pratat med mannen som släpper fram sina hundar hursomhelst?

#15 Nej, jag har inte pratat med honom, men mamma & pappa ska ta upp det med honom. Egentligen skulle jag vilja skälla ut honom rejält, men tror att det är bättre att mamma och pappa pratar med honom, jag har lätt att bli riktigt dryg när det handlar om sånt och då vill han nog inte lyssna…

Tråkigt med icke önskade hundmöten.

Ett sätt är att lära sin egen hund "bakom", dvs ställa sig bakom mig medan jag själv motar bort den främmande hunden med handtecken, armen utsträckt i ett stopptecken och ett bestämt NEJ samtidigt som jag tar ett steg framåt. Min hund ska vara kvar bakom mig, gärna sitta. Den främmande hunden brukar bli paff och backa när jag gör "utfall". Det är förstås förfärligt om den inrusande hunden är aggressiv…..Då får man mota bort den framrusande hunden med snabbutlösande paraply, om man råkar ha ett sånt i handen…eller väska etc. Bra att lära in "bakom" i olika situationer. Stärker tryggheten hos din hund, att du tar hand om situationen. Ochså mindre provocerande mot den andra hunden om din hund är passiv. Träna gärna med vänner i lugna situationer så övningen "sitter" när det väl gäller. Lycka till!