Rädd för män! Tips?
Hej!
Har en nyinförskaffad schäfertik på 1,5 år, som i sin uppväxt varit vanskött och troligen inte väl behandlad av män/mannen i familjen. Hon är väldigt reserverad och rädd, och det har börjat ställa till problem härhemma då hon skäller nästan konstant på min pappa.
Jag har bara haft henne i två dagar så det är klart de kan bli bättre och när hon lär känna honom och så, men hur ska hon göra det när hon inte vågar sig fram tilll honom? Hon har varit framme några få gånger när han suttit still och nosat lite på nära håll, och sen blivit rädd farit bak och börjat skälla.
Min pappa är inte den som är överförtjust i hundar, och efter min förra hund som var hur snäll som helst och otroligt väluppfostrad och gav i princip aldrig ifrån sig ett skall så tycker han väl att det här inte är lika "lättacceptabelt". Han tycker inte att bara för att hon har blivit illa behandlad innan och har en rädsla så ska han behöva göra saker eller bete sig på annat vis för att de ska bli bättre, så jag vet inte hur jag ska komma tillrätta med det…
Jag bad honom iallafall att inte titta henne i ögonen, då hon säkert kan se de som lite hotfullt?
I övrigt vet jag inte alls hur man tacklar en sån situation?
Inte dalta med en hund när den är rädd, men inte heller skälla på den när dden skäller, inte ta bort den från det den är rädd för så den slipper konfrontera…
Men man vill ju inte direkt typ ta henne i halsbandet och tvinga fram henne mot honom :p
Hoppas ni kan komma med några bra tips!
Hon som omplacerade hunden sa att det blir bättre, och det kanske det blir, men man borde ju kunna påverka det på olika sätt. (både positivt och negativt). Vill ju inte råka göra nåt så hon blir ännu mer rädd…
De tips som jag kan komma med är lite korta punkter till en början.
- Ingen keps eller huva på.
- Inga stora kläder, typ stor dunjacka.
- Inga solglasögon.
- Ingen direkt kontakt med hunden.
- Ska män hälsa ska de sitta på huk med sidan emot hunden.
- Hunden ska ta initiativet.
- Aldrig(!) börja sig fram till, eller över hunden.
Ang. kläderna är mest för att det Kan se kontigt ut för hunden och skrämmer upp den ännu mer.
Be din pappa att inte prata eller försök klappa, lugna hunden.
Be honom ignorera hunden totalt, hunden finns inte.. punkt.
Hade en tik som var livrädd för nya män.
När hon fick hälsa - de satt ner, antingen på huk på golvet, eller på en stol/i soffan, och ignorerade henne. Hon fick nosa i lugn och ro och avgöra själv vad som krävdes.
Vi valde även att flytta på hunden om den stod ivägen, så inte mannen gick rakt emot henne. Det underlättade.
Det är de tips jag har.. andra har kanske andra och kanske bättre tips.

Du har fått många bra tips av #1, jag kan även tipsa om att försöka få din pappa till att bli den som ställer fram hundens mat och att han kan ha gott hundgodis i fickorna som han ger henne då och då genom att kasta det en liten bit ifrån sig, låtsas tappa eller lägga på golvet en bit ifrån sig.
_**/Mvh Anne
**~Sajtvärd på Blandrashundar ~Medarbetare på Support
_Hundägare i Norrbotten? Välkommen till oss på Hundhuset!
Min hund var också rädd för män och gjorde utfall, utan förvarning. Då kan jag säga att skall är att föredra! Ta det som att hunden talar om att den är rädd och vill öka avståndet till det läskiga.
När det handlar om rädsla måste man ha tålamod och inte bli arg eller bestraffa. Inte visa irritation, då bevisar man ju bara för hunden att den gör rätt i att vara rädd.
Låt din pappa läsa på om lugnande signaler! Gå aldrig rakt mot hunden utan i en båge, vänd sidan till, stirra inte osv. Om man tänker på sitt eget kroppsspråk kan man signalera att man inte är hotfull genom att luta sig tillbaka, sträcka på sig, gäspa. Kanske lägga sig ner på golvet och vila, då kanske hunden vågar sig fram för att nosa. Om den tar kontakt ska man behålla lugnet och inte berömma för ljudligt.
Man får ta små små steg i taget och aldrig tvinga sig på hunden.
Nu bor ju inte jag med nån man så min hund hade ingen hemma att vänja sig vid, däremot var han ju rädd för män utomhus. Det löste sig genom att vi började gå på hundträffar och besöka rastgårdar där det fanns män. De flesta luktade godis och delade gärna med sig av det, så hunden lärde sig snabbt att förknippa män med godis!
Hemma kan din pappa "tappa" små godisbitar då och då så får hunden samma positiva association.
När det gäller rädda hundar är det viktigt att aldrig tvinga sig på dem, eller utsätta dem för situationer den inte klarar av att hantera, det är då det smäller och det vill man till varje pris undvika. Har hunden upptäckt att man slipper vara nära folk om man biter dem så kan det vara svårt att träna bort!
Så, tålamod, alltså.
När jag fick hem min tik, så var hon rädd för allt och alla, men speciellt män hade väldigt svårt för.
Det vi gjorde när hon fått upp förtoendet för mig var att åka hem så mkt som möjligt till min pappa som la sig på golvet med ansiktet neråt, så att hon inte såg hans ansikte, sen hade han godis i händerna.
Han tittade inte på henne, rörde henne och försökte aldrig tvinga henne på sig.
Jag satt jämte honom och la mina händer på hans rygg så att hon såg att det inte var farligt, har gjort likadant hemma med vatten- och matskålar, soffan, dörren osv som hon tyckte var läskig i början.
Efter ett tag satte han sig upp med ryggen emot henne och ignorerade henne, fortfarande med godis i händerna som han höll bakom ryggen. När hon började känna mer förtoende för honom höll han händerna i knät i stället. Till slut fick han röra henne, men det har lagts ner mkt tid och förtståelse i det hela och idag är de två oskiljaktiga, de busar och stojjar, är ute och springer och cyklar och gör allt möjligt tillsammans när han vaktar henne, de gånger jag inte har möjlighet att ha henne.
Så mitt tips är att be din pappa antingen sätta sig ner på golvet eller lägga sig ner med godis i händerna och bara ignorera din hund, låt henne komma fram till honom utan att han försöker göra någonting, inte locka inte titta på osv.
Tack för alla era tips!!
Ska försöka, framförallt me att han ignorerar henne. Man tänker ju gärna att om hunden är rädd för nån att den personen ifråga försöker tala lugnt me hunden och visa att jag inte är farlig, men de är kanske inte de bästa.
Han är ju som sagt inte jätte medgörlig med att hitta på massa saker, han är ju ingen hundmänniska så och (myckt svår att diskutera me också) vill ju egentligen inte ha hund hemma (jag flyttar snart..) och tycker att hunden ska vara tränad, han ska inte behöva göra massa konstiga saker osv…
Men nu har jag ju iallafall en massa bra tips så nåt ska vi ju alltid lyckas lösa ut! :) Får väl få honom att förstå att det är för hans egen skull :)
Det där med att åka till hundgårdar m.m. med massa "hund-män" låter ju som en bra idé!
Eller skaffa dig en egen "hund-man"
.
För övrigt tycker jag tipsen du har fått är bra. Att han ignorerar henne är viktigt!
Om din pappa inte vill engagera sig så är det bästa kanske att han ignorerar hunden helt. Det är ju ett sätt att visa att han inte är farlig… De andra övningarna kanske du behöver ta med nån som är mer intresserad?
Jag har tagit hjälp av hundkunniga män som hållit sig på respektfullt avstånd och försiktigt testat och tänjt på gränserna, belönat en massa och inte ryckt till när hunden markerat. Det har varit otroligt värdefullt!
Från att ha varit rädd för män så älskar han nu mäns uppmärksamhet! Fjäskar, sätter sig nära med baken till och bara njuter av att bli klappad. Men det har som sagt tagit sin goda tid… två år ungefär.
Vi råkade tyvärr ut för en händelse som gjorde att rädslan för män blev tusen gånger värre så det var ett problem. Faktiskt så illa att många tyckte jag skulle avliva. Det blev som sagt jättebra men det krävdes oerhört mycket jobb och många tårar.
Det går inte att skydda sig från negativa upplevelser men nu har jag tänkt mer på att undvika onödiga risker eftersom jag vet hur lätt min hund har att lägga på sig rädslor.