Varför så vaktig?
Jag har problem med att våran kära hund vaktar mej så mycket. När jag är ute med henne själv morrar hon åt alla gubbar och dom som bär grejjer i händerna och utlänningar kan hon t.o.m visa tänderna för ibland. Men när min pojkvän är med när vi är ute vaktar hon ingenting, då är hon hur snäll som helst.
Vad ska jag göra så att hon inte vaktar mej sådär?
Jag har försökt med att prata snällt med henne å säjja att det inte är nån fara. Och tagit ihop henne å vare jättearg på hon. Men inget funkar.

Hon känner inte att du är ledaren (den starka), därför måste hon skydda dig. Din pojkvän utstrålar tydligen mer ledarskap.
Tips, titta på TV4 Plus klockan 20 på måndagkvällar. Där lär man sig väldigt mycket!!
Lycka till!
Okejj, så konstigt. Hon är ju min hund och det är jag som är med henne mest. Jag som lärt henne allt. Hon är ju väldigt fin går tom fot lös och kan hur många trix som helst. Men kan inte få henne till att sluta vakta mej!
Ska kolla på programmet du tipsade om ikväll!
Tack Anett: du påminde mig :)

Det är så här.
Att bara för att det är "din hund" så behöver det inte betyda att hon har valt dig som flock ledare.
Att vara på pappret på hunden och att vara hemma hos hunden 24/7 behöver inte betyda att det är "din hund".
Hunden väljer själv som är flockledare, troligen så är det din sambo som hon har valt, och då har det nog tyvärr blivigt så attt rangen är gjord.
Först sambon, sedan hunden och sist du.
Tja, tyvärr inte nått man kan bestämma själv…
Inte för att det har så jätte betydelse, men vad är det frö raser i hunden?
Skrev ett inlägg i andra tråden, men lägger in det här med..
Det är inte du som är osäker och smittar av dig på henne? Jag har själv en väldigt osäker hund som förr morrade/skällde/gjorde utfall mot "läskiga" människor. Även jag hade, som du, testat olika metoder som att säga ifrån, prata lugnt mm. Och eftersom han gjorde utfall kortade jag självklart upp kopplet när jag såg någon komma. Sen träffade vi en hundpsykolog.. Allt det jag gjorde när vi mötte någon var ju inte "naturligt" beteende av mig, utan det var ju sånt jag bara gjorde vid just de tillfällen vi mötte andra. Hunden kopplade ju såklart då ihop mitt lugna prat och kortande av kopplet med något farligt och blev då mer osäker.. Även det att jag visste att han morrade/gjorde utfall gjorde ju också mig osäker/orolig om han tänkte göra det just den gången..
Allt det här gjorde jag ju omedvetet. Det var ju självklart att det var hos hunden osäkerheten satt, jag bara hjälpte ju till.. Men så fel jag hade. Efter mötet med hundpsykologen slutade jag med allt det här. Var tyst när vi mötte andra människor, lät bli att korta upp kopplet och sket totalt i att någon annan fanns där, bara gick på som vanligt i samma tankar som innan, som om ingenting hände. Kan säga att i samma veva slutade hunden att både morra/skälla och göra utfall. Matte visade inget tecken på att något var farligt, så det fanns ju ingen anledning att vara orolig. :)
Så kolla ditt eget beteende först och främst, hunden märker minsta lilla annorlunda beteende/känsla hos dig vid olika tillfällen.
Mvh Alex
Värd för Ridsport
Medarbetare på Islandshäst

man smittar av på hunden mer än va man tror. de kan va så att hon kanske började vakta av nån anledning o att du sedan förväntar dej de o så fortsätter hon me de, just för att hon märker att du förväntar dej de.. bara en fundering. men ja brukar alltid tänka efter vad jag tänker o gör när mina djur gör tokiga saker. ja kanske har helt fel, men ja vet att hundar ofta är mycket mer uppmärksamma på en än va man tror.
/ Johanna Hoogendoorn, ordförande för Kattens Talan
Tack för tipsen!
Men jag tror inte att jag gör eller känner något speciellt. Jag har ju hon ofta gående fot lös brevid mej eller så gå hon fint i kopplet. Så jag brukar inte göra nå speciellt. Oftast bara säjja nejj, tyst! För hon är inte så att hon börjar dra å vill attackera utan hon bara morrar, oftast så tyst så inte dom som vi möter hör det! Men ibland så reser hon ragg å morrar å det har hänt nån gång att hon visat tänderna. Men hon lyder ju allt jag säjjer hon bara kan inte sluta morra!
Jag har funderat mycke nu. Å hon kanske inte vaktar mej utan sej själv t.o.m.
När hon var valp vart hon ju attackerad av en amstaff/pittbull när jag var ute på pissprommis med henne. Det var så hemskt, att folk kan släppa sånna hundar lösa? Hade inte haft kvar lilla Nova nu om hon inte krypit under en bil…Hon morrar å reser ragg ibland till stora mörka hundar efter det här!
Så eftersom det hände när jag var ute med henne kanske hon inte litar på mej?
#8 Jag trodde inte heller att jag gjorde något speciellt, men insåg det när jag fick sånt resultat av att ignorera allt. Bara det att du säger åt henne kan räcka. Risken finns även att det stärker hennes beteende, hon kan ju tro på att du är arg på den mötande personen och "är med" henne och morrar..
Men självklart kan attacken ha nåt med det att göra. Men hon känner sig ju ändå inte trygg med dig, eftersom hon inte beter sig så när din pojkvän är med.
Mvh Alex
Värd för Ridsport
Medarbetare på Islandshäst
okejj, jag ska testa att inte göra nått när hon morrar ett tag nu å se om det blir bättre.
Men så himla tråkigt att hon inte känner sej trygg med mej! Har nån nått tips hur jag kan få henne att känna sej det?
Jag vet faktiskt inte, förutom att du själv känner dig och är trygg. Så att inte göra något när hon morrar, och dessutom totalignorera det hon morrar åt, tänk på något annat, nåt glatt eller nåt längre fram på vägen. :)
Mvh Alex
Värd för Ridsport
Medarbetare på Islandshäst

även om du känner dig glad och trygg, så känner hunden av dina dolda känslor….

#10, hunden kommer känna sig trygg om det är du som tar initiativet. Om det är du som leder den, inte hunde som leder dig, hehe…