Favorithunden?
Har ni någon favorithund - Som inte är er egen?
En hund ni känner speciellt för, eller bara tycker om ändå.
Jag pratar inte om kändishundar, utan hundar som bekanta äger, eller som du kanske jobbat med eller dylikt.
#3 Gott med kottar 
Urax - En kompis dvärgschnauser som mest påminner om en gammal gubbe och så har han varit åtminstone sen jag lärde känna honom när han var 10 månader. Dessutom äter han allt som går att svälja och lite till, vet inte hur ofta han dykt in i ett buskage och kommit ut med en stor svamp i munnen. Han har även lärt sig att öppna dragkedjor för att kunna maximera sitt matsökande.
Kärleken var dessutom besvarad och matte fick ta ut honom i skogen och spåra för att han ska få tankarna på annat annars satt han och ylar i flera timmar efter att hon hämtat hem honom. Tyvärr har jag inte möjlighet att träffa honom så ofta nu för tiden men han kommer alltid ha en stor del av mitt hjärta!
Min favorithund förutom mina egna är min bästa väns hund Zinna, en långhårig schäfertik på 8 månader. 
Min tremenings hund. En sån härlig riesen schanuzer dam på ca 7 år. Alltid glad och snäll. Ligger varmt om hjärtat mitt!

Mischa, min systers hund som är kullbror till min egen hund.
Har även fastnat för Ruffe, en yorkshire terrier som brukar vara på Hundhuset ibland.
_**/Mvh Anne
**~Sajtvärd på Blandrashundar ~Medarbetare på Support
_Hundägare i Norrbotten? Välkommen till oss på Hundhuset!
Min absoluta favorit är den galne groenisen Virus (ägs av min kompis) som jag tränat och tävlat med. Han är UNDERBAR och det finns ingen tokigare och roligare hund än honom. Min älskling #2
Men börja grina då!
http://madlevsan.wordpress.com
#9 Hehe, honom har jag ju träffat 
Oh ja, Úlfur!
En isländsk fårhund jag hade lite som min när jag jobbade på en hästgård förra hösten. Han har en speciell plats hos mig.
Mvh Alex
Värd för Ridsport
Medarbetare på Islandshäst

Min pappas ena vovve, Charlie, en gammal herre, inne på sitt 14:e år nu om jag minns rätt, träffade honom en snabbis sist i december och får väl erkänna för mig själv att troligtvis var sist gången :(.
Men han är underbar! Humor har han alltid haft, älskar att kittla folk med sin kalla nos, speciellt om man har en kopp kaffe i handen, han har en speciell plats i mitt hjärta.
Eftersom jag inte har någon egen hund blir det mina träningskompisar Thaizon, Java(båda welschar) och Molly (labbe). Mest är det väl Thaizon, vi klickar så bra. Den 7:e ska vi tävla rallylydnad för första gången. Molly är bara sällskap som jag hjälper till med, en överviktig labbe som gör som hon vill, men dte är lite charmigt ibland med. Java och Thaizon har samma matte så jag är ju med båda även om jag tränar mest med Thaizon. Men promenad och mys några ggr i veckan blir det ju med henne med och lite träning på hemmaplan.
Två jyckar har jag fastnat för, en i min närhet och en jag bara sett på håll.
Dels grannens toypudel som blev 15 år, dog för många år sen. En bitchigare hund har jag aldrig varit med om - ville hon så satte hon vilken hund som helst på plats! Hon gick verkligen in med inställningen "jag äger världen". Ingen ilska, bara en otrolig självsäkerhet.
Den andra är en hund som finns i byn, jag har alltid sett honom som världens äldsta hund - han har nämligen en hållning och uppsyn som gör att jag i tio års tid trodde att han var 13 år… snacka om att sluta fylla år ;) Men nu, mångag år senare, så vet jag att han är/blev 11 år! Han var alltså 13 år som ettåring för mig. Då förstår ni nog hur han var ;)
Svärföräldrarnas rottistik ligger mig (och även sambon) varmt om hjärtat.
En charmig dam på 5 år som är en riktig pussgurka.
Min mammas setter Merelyn som nu är ca 8 eller 9 år. Hon är nog den gladaste hunden jag har träffat. Hon älskar alla men de senare åren har hon blivit lite rädd för andra hundar då hon har alvarliga problem med höfterna så de gör ont när andra hundar hoppar å busar med henne. Numer är hon en gammal tant och jag är glad att hon finns kvar varje gång jag åker till mammal. =(
Sen hade familjen en blandras rottis/labrador för en massa år sen hanns plats i mitt hjärta kommer alltid att finns kvar.
#18 Gud så fin! 
#1 Åhh Iko med sitt härliga namn och charmiga utseénde 
// Mvh Emina - www.eminametovski.devote.se
måste nog välja min medryttarhästs ägares hund smalla :)
en blandras som jag träffat ofta ända sen hon va 8 veckor och hon blir alldeles tokig av glädje när man kommer och klappar på henne ;D
hon är så söt och charmig på alla sätt !
*smilla

måste nog vara min förra grannars (som egentligen är som familjemedlemar hos oss.) hund Hugo.
en blanding med spets, bordercollie och nå annat.
han är helt underbar! läsre känna han för flera år sedan.
Jag bara älskar den killen, han är min dröm nästan.
jag har vaktat han flera gången, tränat agility med honom.
sovit med honom vid min sida, kämpat mig ut i snöstorm för han.
kämpat mig ut magsjuk, trotts att jag var ung och min mamma sa att jag skulle låta min bror gå med honom när jag var magsjuk.
men han var mitt ansvar så jag gjorde det.
i stort sett vuxit upp med han. jag gick ut med han på långpromenader kanske.. 5 dagar i veckan.
verkligen min lilla älskling, min trygghet.
skulle gå igenom eld och vatten för han! :D
men också min kompis hund Izsie, inte för jag har någon bild på henne. :)
en Gul labbe som är fantastisk, som har på riktigt lärt mig vad avsar betyder.
oj nu blev det långt :O

// Lydia.
Take it or leave it!
Ljaede @ bilddagboken
http://ljaede.tumblr.com/
http://bangbangbang.blogg.se
Ja det har jag faktiskt. När jag var i England så träffade jag en liten hundvalp som var en korsning mellan labrador och nån jakt hund (kommer inte i håg vad rasen hetter) vi blev bästisar…
#25 Oj så fin! Verkligen super snygg!
// Mvh Emina - www.eminametovski.devote.se

jag har fäst mig vid nikkis Nero, han är så himla fin! ett riktigt praktexemplar.
jag har ju inte lärt känna hunden men han verkar så himla go.
#29 Hehe han är en helmysig hund, dryg ibland, men det står man ut med, hihi.
Håller med dig om att Nero är ett praktexemplar!
NU måste Nikkis bli bra mallig, två av hennes hundar har hamnat här, hihi.
