Vad sägs om din ras?
Boxer är den hundras som sägs ha "En ängels själ i en gangsters kropp".
Vad finns det för liknande citat/berättelser om just din ras?
Jag fortsätter med lite till om boxern…
Hur boxern fick sin trubbiga nos:
"När vår Herre skapade djuren och satte människan att råda och härska över dem, avsåg Han hunden som människans speciella följeslagare. Det fanns emellertid så många olika hundtyper att Vår Herre sade till sig själv: ´Jag vill göra en av dess hundar vackrare och ädlare än alla de andra; en hund som skall förena styrka och mod, vaksamhet och vänlighet´." Detta är enligt legenden början till skapelseberättelsen om boxern. Vår Herre passade sedan på att förfina den första boxern genom att ge den en lång och ädel nos. "Vår Herres ögon föll så på boxern och han bestämde sig för att just den skulle bli favorithunden." Detta hörde boxern och blev mycket stolt över det, men sanningen att säga även något övermodig: Den gick runt bland de andra och skröt över sin ädelhet. Endast de stora hundarna vågade säga sin mening till den högfärdige boxern. Detta tålde den emelltid inte, utan rusade på den största och starkaste av alla hundar för att visa vem som var herre i hundriket. Nu förhöll det sig emellertid så, att ganska kort tid förflutit sedan boxern skapats och den hade inte hunnit bli fast till formen än. När boxern så törnade ihop med den stora hunden trycktes därför den långe eleganta nosen in. Boxern blev mycket ledsen. Men Vår Herre, som sett det hela, sade till boxern: ´Till straff för ditt högmod skall du få behålla din hoptryckta nos till din eleganta vackra kropp´."
Det sägs även att boxern är den enda hundrasen med ett riktigt ansikte, alla andra hundar har bara hundhuvuden.
Berätta nu vad som sägs om just DIN ras!

Leonberger
Nu är inte det här någon berättelse direkt utan en rasbeskrivning från år 1895, lite roligt att läsa =)
_"En hund, så stor som möjligt, hvilken imponerar såväl genom rik hårbeklädnad, god proportion mellan hufud och kropp, som ock genom angenäm färg och eleganta rörelser, ock som hos hvilken varje karikatur lutande överdrift är utesluten. Dess utseende låter mera sluta till brukbarhet och förstånd än åtskilliga andra, modet blott tjänande rasers. Lynnet är lifligt, hvarken för eldigt eller häftigt, ej heller dåligt och alls icke lömskt. Klokhet, tillgifvenhet och vaksamhet måste göra denna hund lika väl till en trogen vän och kamrat för människan, som till en energisk beskyddare av hennes lif och gods, liksom äfven hans rörlighet och uthållighet, förbundna med en vacker kropp och ett rikt hårlag, som gifver den största motståndskraft mot yttre inflytande, stämpla honom till en användbar ledsagare i vatten, till fots och till häst."
_Ett urdrag från en tysk tidning år 1895.
"Utställningens vackraste hund var gul-brun med svarta schatteringar, den såg ut som ett lejon, så praktfull och elegant."
Det var det enda jag kunde hitta på nätet för tillfället 
Jag har ingen aning vad som sägs om berner sennen så är det någon som har något om min ras blir det roligt att läsa :)
Lite bakgrund för samojeden 
Samojeden var från början använd till att dra slädar,
jaga, och valla åt det nomadfolk dom tjänade i Sibirien,
de fungerade även som ömsinta barnvakter!
Medtagna för att dra slädar på Arktis och Antarktisexpeditioner,
uthärdade dessa kämpar fruktansvärda tider
tjänande människan i deras sökande efter polerna.
De flesta av dagens Samojeder är ättlingar till
dessa släddragande expeditionshundar.
Det finns inga leksaks eller miniatyrvarianter på Samojedrasen, eftersom
sådana sorter inte skulle kunna utföra dessa uppgifter.
Endast en ras är den starka, omtänksamma, magnifika arbetshunden - Samojeden
Samoyedfolket var fridfulla nomader, som visade stor kärlek
till sina vackra hundar, och behandlade dem
som fullvärdiga familjemedlemmar.
Samojedrasen utvecklade en kärlek och en förståelse
för människan, och en stor känsla av tillit och trofasthet
som återspeglas i rasen än idag.
De kvarstår som de perfekta lekkamraterna
och trogna barnväktarna.
Samojedens iögonfallande skönhet och
omtänksamma, välkomnande sätt, kombinerat med
otrolig intelligens, kräver kärlek och lojalitet av sin ägare,
vilket han kommer att ge tillbaka hundrafalt.
Trots sitt arktiska arv, har Samojeden acklimatiserat
sig väl till alla klimat, och finns nu över hela världen
Samojeden behöver vara delaktig i någons liv.
Den kan sova utomhus, men den föredrar
helt klart att sova inomhus, och behöver tillbringa
en stor del av varje dag med att vara en älskad medlem av familjen.
Samojeden tycker om att arbeta, men måste inte göra det!
Bara den får röra på sig en hel del.
Den leker gärna och är lätt att lära. Den är som sagt ovanligt intelligent
och låter sig inte luras mer än en gång.
Samojeden är en alldeles underbar familjehund!

Pudeln är en mycket gammal ras, ja kanske en av de allra äldsta. Rasen uppkom troligen i Medelhavsländerna någon gång under tidig medeltid och spred sig sedan över hela Europa ända till Ryssland. En av pudelns allra äldsta släktingar är den ryska Cao d Água som ännu idag används av fiskarna för att apportera tappade nät och dyl. Den användes även för att simma mellan båt och land med meddelanden. Cao d Água - Vattenhunden finns i två pälsvarianter där den ena har en pudelliknande päls. En mer sentida släkting är den Irländska Vattenspanieln. Enligt en del rashistoriker skulle Pudeln härstamma från antiken och som bevis framhålls diverse gravmonument och mynt både från Rom och Grekland föreställande lejonklippta hundar. De här hundarna är säkert inga pudlar utan det enda son bevisas är att modet att klippa hundar som små lejon är mycket gammalt. Även i det gamla Kina klipptes hundar på det viset.
Pudeln användes ursprungligen som en vattenapporterande jakthund. Här till var den synnerligen lämpad med sina simhudsförsedda tassar och tjocka, feta, och vattenavstötande päls samt sitt samarbetsvilliga och intelligenta kynne. Även i England var rasen populär som jakthund och kallades "The Rough Waterdog" eller bara "The Waterdog", "Vattenhunden". Redan år 1570, då doktor Caius skrev i sin bok om brittiska hundraser var "The Waterdog" väl etablerad. Doktor Caius beskriver hur de klipptes på kroppen och svansen för att kunna simma fortare men att päls lämnades för att skydda bröstkorg och leder. 1621 skriver Gervase Markham i sin bok "Hungers Prevention, or the art of Fowling" att rasen var så välkänd i England att rasen knappast behövde beskrivas närmare. Han ger också anvisningar om hur pudeln skulle klippas.
På den europeiska kontinenten fanns tre varianter av pudeln. Den franska, Tyska och den ryska. Det fanns också tre olika storlekar men gränserna mellan dem var inte alls lika tydliga som idag. Den mest omtyckta färgen var svart, enfärgad eller med vita tecken. Svart ansågs vara mest aristokratiskt. Inte fullt så fint ansågs vitt, brunt och brokigt vara. Pudelns användningsområde var likartat över hela kontinenten. Den var först och främst jakthund men även dragare, tryffeljägare och cirkusartisk. De minsta pudlarna var till största delen sällskapsdjur.
I Frankrike försvann pudeln som jakthund på 1700-talet. I Tyskland och Ryssland fick den arbeta vidare i ytterligare ett århundrade. Pudeln var för långsam och slogs ut av de nya lätta och snabba raserna. Men den stora pudeln dog dock inte ut, utan fick nya uppgifter, främst som sällskapshund, liksom sina mindre bröder. Dom mindre pudelvarianterna var mycket populära sällskapshundar hos överklassen och det franska och engelska hoven hade pudelns som favorit. Både Ludvig XIV och Ludvig XV var mycket förtjusta i pudeln. Den senare hade en mycket speciell kelgris, Filou, som ofta avporträtterades. En adelsdams lilla favorit beskrivs som en liten grå Pudel, nervöst skälvande, vackert trimmad och klippt med fuktig nos och sårad blick. Även under Napoleontiden var pudeln mycket populär och 1800-talet var dess verkliga glansperiod både hos aristokratin och hos folket. Dvärgpudeln slog lätt ut både dvärgspaniel och Malteser Bijon som adelns favoritknähund, medan de större varianterna var ett roande sällskap hos borgarna. Pudlar som gjorde konster var vanliga och populära inslag i gatubilden. Inte fullt så populär var den lilla parisiska pudeln från Pont Neuf som av sin husse, en skoputsare, lärts att springa omkring och kissa på förbipasserandes skor för att skaffa sin herre mer arbete. Säg något som pudeln inte kan användas till!
Pudel har alltid varit en friserad hund. Som vi sett klipptes även jakthundarna, givetvis mest av praktiska skäl, men kanske också av estetiska. De små pudlarna hade samma frisyr, bara betydligt konstfärdigare utfört. Många raser klipptes som lejon, men det var pudelns ulliga och lättformade päls som bäst lämpade sig att göra invecklade frisyrer av. Håret på huvudet knöts upp med färgglada band, något som också förekom bland jakthundarna. Det mest utstuderade pudelmodet förekom i 1800-talets Frankrike, då städerna och särskilt Paris vimlade av hundfrisörer. Alla sorters frisyrer fanns att få och det gick t.o.m. att få monogram och släktvapen inklippta i hundens päls. En annan märklig fas i pudelfrisyrens historia var modet med snörpälsar. Det var från början en tysk företeelse som hade sin höjdpunkt under sent 1800-tal. Även i det Viktorianska England var snörpudeln populär. Den första kända engelska champion var en stor snörpudel, Acilles, 58 cm hög, som nästan blev en legend för sina långa snören. De var 75 cm långa! Han blev champion år 1890. Hans far, den tyska importen Lyris, 53 cm, hade ett öronspann på över 90 cm. Snörpudlarna dominerade helt i ringarna och ännu 1901 hade bara två ullpudlar blivit champions. Det var oerhört arbetskrävande att sköta en snörpudelpäls. Lockarna tvinnades med hjälp av vaselin och paraffin till långa snören. För att pälsen inte skulle nötas knöts den in i linnepåsar eller också hölls hundarna i träboxar med metallgaller istället för golv, så att smuts och avföring kunde falla ner på marken utan att smutsa pälsen. Man kunde också använda läderremmar för att hålla undan pälsen. Hundarna rakades ofta på nosen men en mustasch lämnades och benen rakades från knäna och nedåt, ibland lämnades bollar likaledes snörade längst ner. Det var inte tillåtet att ha olja i pälsen när hunden ställdes ut, så därför skulle den helst badas innan en utställning. Men utan rinnande varmvatten och elektriska hårtorkar var det ett nära nog omöjligt företag och de badades därför så sällan som möjligt. På grund av detta fick de rykte om sig att lukta illa och vara fulla av ohyra.
Pudelns långa historia som jakthund och soffprydnad är slut, men den har fått nya uppgifter som glad och sportig sällskaps- och familjehund, som elegant utställningshund och som vaken och intelligent tävlingshund på lydnads- och bruksprov. De egenskaper som prisats hos pudeln under hela dess historia - läraktigheten och uppmärksamheten - är även nu orsaken till pudelns enorma popularitet världen över.
Mer! (Men kom ihåg, inga hela rasbeskrivningar. Det ska vara små roliga berättelser eller "citat" om rasen. )
"Malamuten lever med dig inte för dig"

Det här hittade jag, som var roligt beskrivet …men kanske endast andra med samma ras ser nöjet i det?
Do you REALLY want a Vizsla?
If you are new to the breed, here are some things to think about:
- Vizslas are notorious "counter-surfers." Not only will they
put their front paws on the countertops, they will actually hop up there to investigate what goodies can be found!
- Vizslas LOVE to dig tiger-sized pit traps in the yard, even if they are outside for only 15 minutes at a time.
- Some Vizlsas are very vocal and love to make weird noises when "talking."
- Vizslas are willing to eat strange things that most other animals consider inedible. This habit can result in expensive emergency visits to your vet…
- Vizslas are creatures of comfort and appreciate the large dog beds ( sofas, armchairs, king-size bed) that you supply for them. Any effort to remove a Vizsla from these comfortable places is futile.
- Vizslas are smart and sneaky, and quite capable of out-thinking their owners - especially if it involves food.
- Vizslas love to jump on people, and the habit is almost impossible to break because almost everyone they meet encourages this behavior!
- Most Vizslas have some basic retrieving instinct. This translates into carrying things around. Therefore, nothing in your house will be where you left it if it is small enough to fit in your Vizsla's mouth. Many Vizslas seem to have a fetish for socks, shoes and laundry.
- Most Vizslas are "lap dogs" regardless of their size - or yours!

Schäfern- Världens populäraste hundras, hunden som är mest mångsidig, schäfern räddar liv.. Schäfern är människans bästa vän!"
// Mvh Emina - www.eminametovski.devote.se

En gång schnauzer, alltid schnauzer! :D
En clumber befaller man aldrig, man ber den snällt att göra något.
Ber du clumbern att göra något så lyften den på ena ögonbrynet och tänker ungefär såhär: okej, kanske gör jag det imorrn eller så skiter jag fullständigt i dig.
:)
Jag älskar när Clumbern dreglar ner mitt annars vita och urtrissta kök!
Vad som sägs om pitbulls behövs knappast skrivas, kan ta min andra hund istället.
Detta stämmer in tämligen bra på Jack russell terriern.
Show me a doberman
I'll cut him to size
I'll tear him to pieces
In front of your eyes
I'm cocksure and bossy
The king of the patch
Bring on your alligation
It wont be a match.
I'm a dirty street fighter
My language is foul
I'll fight to the death
Never throw in the towel.
Don't push me to far
Get of my pavement
Take your hands of my car
And when she's alone, I sit on her knee
She knows she's quite safe
Relying on me
Don't walk by my lorry
When I'm at a show
When I'm guarding my ponies
I'm lethal you know
I'll follow a fox
To the dephts of his lair
But I like my creature comforts
Get out of my chair
I wont walk at heel
Or sit when I'm told
But I'm loving, protective
Brave, loyal and bold
My life is ful of movement
Importance and bustle
I'm know I'm the greatest
I'm called a Jack Russell terrier!
≧◔◡◔≦

Hos pudeln finns ingen begränsning, den sitter hos föraren

" En vizsla är inte en hund utan en vizsla"
Ungerskt talesätt.
"En järnhand i en sammetshandske"
om salukin, och det stämmer mycket väl.
Sedan är det mycket som sägs om salukin som är rena missuppfattningar, ofta av det mindre roliga slaget så jag skriver inte med dem här.
Annars är det mycket prat om salukins historia, då rasen är otroligt gammal och för de som ägde salukin i ursprungsländerna var en riktigt bra saluki det finaste man kunde äga. Så fint, att en saluki aldrig såldes, den kunde dock ges bort som fin gåva till någon speciell person. Det var en ära att få ha en underbar saluki - och det vill jag nog säga att det fortfarande är…
---------
Två glada salukis: https://www.instagram.com/ninniosterholm
"Kommer kallad men ej strax, ty fodd till slav ar ingen Tax."
Passade perfekt pa min tax; lydig som tusan, men bara nar hon ville! 
Här är några som jag tycker passar väldigt väl in på foxterriern ;)
"Loving a Smooth means accepting a perpetual toddler, full of fervor and mischief and plenty of joy to make up for a lack of basic submission. The Smooth Fox Terrier takes its owner's love for granted. Of course you will keep them safe. Of course you will love them to the ends of the earth. Of course your universe revolves around them.
Once they've won you over, you'll find you don't really mind being outfoxed."
"Border collies are not intelligent, they're just slavishly obedient. A fox terrier is so smart, he makes his own decisions."
Fox Terrier Likes
* Love and attention
* Being silly
* Being in the middle of everything
* Being silly
* Sofas and beds
* Car rides
* Being silly
* Garden hoses
* People with a good sense of humor
* Being silly
* Squeaky toys
* Tennis balls
* Cookies and treats
**Fox Terrier Dislikes
**
* Being an "average" guy
* Acting "normal"
* Being alone
* Being forced to do something
* Cats (most of the time)
* Other dogs (most of the time)
* Coming when called
* Being an outside dog
* Coming when called
* People with no sense of humor
* Coming when called
Fox Terrier Rules
1) The dog is not allowed in the house.
2) Okay, the dog is allowed in the house, but only in certain rooms.
3) The dog is allowed in all rooms, but has to stay off the furniture.
4) The dog can get on the old furniture only.
5) Fine, the dog is allowed on all the furniture, but is not allowed to sleep with the humans on the bed.
6) Okay, the dog is allowed on the bed, but only by invitation.
7) The dog can sleep on the bed whenever he wants, but not under the covers.
8) The dog can sleep under the covers by invitation only.
9) The dog can sleep under the covers every night.
10) Humans must ask permission to sleep under the covers with the dog.
11) If I like it, it's mine.
12) If it's in my mouth, it's mine.
13) If I can take it from you, it's mine.
14) If I had it a little while ago, it's mine.
15) If it's mine, it must never appear to be yours in any way.
16) If I'm chewing something up, all the pieces are mine.
17) If I saw it first, it's mine.
18) If you are playing with something and you put it down, it automatically becomes mine.
More Fox Terrier Rules
1. If you have to throw up, get into a chair quickly. If you can't manage that in time, get to an oriental rug (or any expensive rug will do).
2. Always accompany guests to the bathroom. It is not necessary to do anything, just sit and stare.
3. Do not allow closed doors in any room. To get a door opened, stand on your hind legs, and hammer with your forepaws.
4. When supervising cooking, stand behind the left foot of the cook, where you will be stepped on, picked up, and consoled with food.
5. When a door is opened, use it. When you've ordered an outside door opened, it is important to stand halfway out and think about several things. It is especially important during cold weather, rain, snow, or the mosquito season.
6. Begin people training early. Humans need to know the basic rules. They can be taught if you start early and are consistent.
Och självklart, "Med en foxterrier är det aldrig tråkigt!"