
Hundvakt
Ville inte störa i den andra tråden om nattdagis.
Det är så här, sambons chefs dotter har precis fått barn och har en amerikansk bulldog som fungerar utmärkt med min amstaff tik.
Nu när de har fått barnet så känner de att de inte har riktigt tid med Boss, som han heter. Så de vill ha hundvakt, till att börja med i 2 veckor och därefter kommer det förlängas till ett par månader om det fungerar bra här.
De kommer köpa hans mat och vi får halsbandet och kopplet med. Men ska vi begära någon form av ersättning?!
Jag menar, han kommer ju inte få sitta och titta på bara när min tjej får öron eller annat tugg vilket hon får ofta.
Vi har gått med på att passa honom för att han passar utmärkt i temperamentet till min tjej, han leker på samma buffliga sätt och säger ifrån till henne men är på samma sätt lugn och är super trevlig!
De vill även att han ska tränas och fostras för han är lite ur gängerna nu för de inte haft tillräcklig tid för honom de sista månaderna…
Bör vi skriva några papper, tex där det står att de står för ev veterinärkostnader?
Det bästa vore om ni skrev ett ordentligt fodervärdskontrakt där det framgår tydligt vem som står för vad. Särskilt när det gäller försärring, jag antar att ägarna kommer fortsätta betala och att hunden är fullt försäkrad. Men vem betalar självrisken om olyckan skulle framme?
Sedan om ni vill ha någon resättning eller ej får ni väl komma överens om sinsemellan. Om du tänker dig att vara fodervärd så brukar det inte ge någon resättning. Men om du däremot ser dig som någon form av dagmatte så kanske du kan ta betalt. personligen skulle jag inte göra det, då ägarna ändå står för foder och allt, men det är upp till er att komma överens.

Nu anser inte jag att han är någon fodervärdshund. Då det kommer börja med två veckor, sen kan det förlängas ett par månader och sen kan dom komma och hämta hunden när de känner att de har tid med honom igen.

Ni bör skriva avtal och hundägaren har väl redan en försäkring och den får ju hon stå för.
Har man ett litet barn, då har man fullt upp, så risken är att du har hennes hund en lång tid framöver.
Säkrast är att skriva avtal, som båda har kopia/original på (man kan ju skriva på två papper istället för ett ju, som ser likadana ut).
Sen om det gäller två veckor eller längre har ingen betydelse. Det blir en säkerhet för båda parter.
Avtalet kan ju innehålla t ex:
- Vid olycka/skada - vem gör vad, vem står för vilka kostander mm.
- Foder, godis/ben och leksaker
- Försäkring
- Pälsvård/borstning och bad produkter
- Hur ni gör om det ändrar sig senare att ni inte kan ha hunden.
- Om hunden åsamkar skador på egendom eller annat djur
- Vad händer med hunden om det händer något med ägaren
Det är vad jag kommer på nu, men kolla med skk om ni är osäkra på innehållet. De har bra koll vad jag har förståt.
Vi gjorde själva så att vi "lånade ut" våran lilla hund när våran dotter föddes. Han bodde hos ett halvsyskon och våran uppfödare hjälpte till med allt.
Vi stod för rubbet av förbrukningsvaror (foder mm) och han var självklart full försäkrad. De ville inte ha någon ersättning och hade honom i en knapp månad.
En sak som kan vara bra för familjen i fråga att tänka på är att ta tillbaka sin hund så fort de kan, lättare för hunden att vänja sig vid en ny familjemedlem innan bebisen blir alltför stor och lättare för hunden att flytta hem igen när den inte bott borta så länge. Det är också viktigt att komma in i rutinerna med bebis och hund.
Lycka till!

Skriv bra avtal/kontrakt som andra säger. Och hur ofta får eran gumma öra/ben mm för klart den andre ska oxå få det och det bästa är att de köper så många det räknas behövas. Sen vill jag säga att husse har flera pappadagar första tiden så han skulle rent klara av promenaderna :) och vill matte vila lite så kan även bäbisen få sig lite frisk luft o följa med på promenaderna. Hoppas du får bra tips och i andra nattdagis där fick du även prisförslag vad du kan ta betalt om ni vill det. Lycka till kul att din vovve ska få en vän o leka med :)

Nu är vi så fruktansvärt besvikna, vi skulle ju först prova i helgen och sen om det fungerade så skulle han bo här i ytterligare 2 veckor och sedan efter det så kanske längre.
Det är en kompis syster som har hunden, men den senaste tiden har han bott hos hennes föräldrar och dom klarar inte av honom tidsmässigt så föräldrarna och dottern kom gemensamt överens om att låta någon annan passa honom så länge. Så hennes bror, vår kompis, kom till att tänka på oss. Så allt blev bestämt i måndags, efter ett par veckors prat om att vi skulle passa honom, men vi ville ta honom till helgen när vi båda är hemma och det var lugnt. Så i dag vid lunch skulle vi hämta honom.
Igår fick väl systern något kärringryck… igårkväll skickade vår kompis sms om att hans syster hämtat hem hunden från dom! Hon ville plötsligt inte lämna honom till någon utan skulle klara det själv. Och någon hjälp har hon inte av sin pojkvän då han inte tycker om att gå ut med honom….
#7 Trist för er, men om hon klarar av både bebisen och hunden på bästa sätt så är det ju bara bra!
Men kan tänka mig att det blir tufft för henne, om nu inte ens sabon vill hjälpa till. Mycket i början som att komma igång med amningen och allt. Hoppas sambon tar sitt ansvar nu bara…