
Presentation av era hundar!

Det här är Zorro 4 år gammal. Jag hade jobbat på stället där han fanns i 3 veckor utan att "se" honom, men så en dag fick jag en blick genom kennelgallret & DÅ visste jag att jag skulle ha honom! Blicken ser man sällan, men då han tittar på en så vet jag varför jag tog honom! :)
Zorro var en livrädd liten unghund på ca 6 månader. Ingen kunde ta i honom & man fick inte titta på honom om han skulle kunna äta. Men ändå så var det han jag skulle ha!
Vi fick vara två pers som trängde upp honom i ett hörn för att få tag i honom & då högg han vilt omkring sig & skrek hjärtskärande. I tre dagar bar jag runt på honom, för satte jag ner honom sprang han o gömde sig, så fick vi fånga in honom igen. :/
Men med tiden blev han trygg med mig & även så smått med de andra människorna som bodde med oss. 5månad erefter att han blev min flyttade vi till sverige & han fick lära sig en massa nya läskiga saker.
Idag funkar han med de flesta människor, han åker buss, tåg spårvagn utan problem. Kan gå i centrala göteborg om det behövs (även om det inte är hans favvoplats). Han bor dock med min mamma numera, då han inte ville flytta tillbaks till spanien & sen när jag kom tillbaks kändes det fel att flytta på honom, då han trivs så bra där.

Felix adopterade mig mig som 10 veckors valp. Jag skulle inte ha en till hund & han var ju dessutom inte alls min typ av hund! Men då han verkligen skulle passa perfekt med Zorro så blev det ändå att jag beslutade mig för att ta honom. Vad gör en till liten skit för skillnad? & framförallt en så okomplicerad sak som Felix!
Felix fick följa med mig ibland när jag åkte till sverige & hälsade på, men bodde med mig i spanien. Jag hade rätt med att de verkligen passade ihop! Deälskar varandra & trivs enormt bra i varandras sällskap!
Felix bor med mig större delen av tiden, men ibland får han åka hem till mamma för att umgås med Zorro. De blir alltid hysteriskt glada över att träffas igen. :)
Felix blir 3 år i sommar & är den lättaste hunden jag någonsin har haft att göra med! Han har en förmåga att charma alla han möter & jag har blivit erbjuden stora pengar för att göra mig av med honom (men det kommer då inte ske!)

Det var kärlek vid första ögonkastet på Enya! Jag var & skulle hälsa på en annan omplaceringsorganisation i spanien. Skulle se hur de hade löst det med kennlar, hur hundarna hade det osv. Steg ur bilen & ett 40tal hundar var lösa & kom & hälsade. Den enda jag såg var Enya.
Det beslutades att "vi" skulle låta omplacera henne i sverige, så vi tog ett gäng kort & så gick vi vidare för att titta på anläggningen. Men hela tiden sökte min blick efter den lilla späda tiken. Hon hade bara varit där i 3 dagar, så de visste inte så mycket om henne. Hade dock lämnats in av en kvinna som hade hittat henne på gatan.
När det var dax att åka kunde jag knappt hålla tårarna tillbaks & min "chef" undrade vad det var. "Hon är kär" svarade en kompis & så vad det! Enya fick följa med mig hem den dagen. Hon spydde ner hela bilen, men lika lycklig var jag…
Hon är helt klart min svåraste hund! Har fått jobba en massa med hennes seperationsångest, möten med andra hundar osv. Men hon är värd allt! Det hon & jag har är nåt alldeles unikt & går inte att sätta i ord!
Enya är idag 2,5 år & har varit hos mig i 2 år, varav vi har bott det senaste i sverige. Bilden är tagen på resan hem från hennes rescuecenter.

Min sista egna vovve är Gimli. Han kom in i mitt liv bara en vecka efter Enya. Tanken var då inte att han skulle bli min, men han skulle iaf få en chans!
Hittade honom slängd i diket i en soppåse med 4 döda syskon! Att han klarade sig är verkligen ett under, då han var kall som en liten isbit när jag hittade honom.
Det tog många dagar innan han sa minsta lilla ljud & jag var ständigt orolig att han inte skulle klara sig. Men det gjorde han & när han började tulta runt på golvet hemma insåg man ju att man inte skulle kunna släppa honom.
Gimli har fått kämpa för sin existens mer än en gång! När han var elva månader bröt han benet. Detta läkte så snyggt, utan någon behandling alls (antiinflamatoriskt & smärtstillande fick han) att vetten aldrig hade sett nåt liknande!
I somras genomgick han en operation i ena armbågsleden pga medfödd deffekt. Odsen vi fick av vetten efter det var knäckande. Alltid kommer vara halt, aldrig mer än 30 min prom, troligtvis inte äldre än 5 år…
Men han har då motbevisat detta & envisas om att han har en plats på denna jord! :) Han får simma, masseras & håller på m sjukgymnastik & klarar idag 50 min prom & haltar ytterst sällan!!

På ett hörn måste ju även min tillfälliga jourhund, Sidney, få vara med! Han kommer oxå ursprungligen från spanien, men kom till sverige för dryga 2 år sen. Han har bott i ett hem med hundkompisar, men nu är hans matte dålig & kan inte behålla alla.
Han är en väldigt stark personlighet. :) Massa hyss har han hunnit med, men inget som man inte kan leva med. Från att inte ha kunnat så mycket eller haft några krav på sig har han nu lärt sig en massa.
Han är en kelgris utan dess like & fläker gärna upp sin mage för lite mys. ;)
Läs mer om honom på www.sos-animals.se
Nelly heter min hund. Hon har hunnit bli 7 år nu i sommar, en gammal tant alltså
Nelly är en blandras mellan engelsk jaktlabrador och hamiltönstövare. Hon är en väldigt försiktig hund som är rädd för ganska mycket som tex smällare, åska skott, hästar (jobbigt när jag har tre stycken), får, vara hemma själv osv.
Det possitiva med Nelly är att hon är gudasnäll. Hon har aldrig gjort något mot någon i hela sitt liv och då har hon ändå varit med mycket folk. Favoritsysselsättningen är att gå på promenader i skogen. Där kan hon hitta en hel klass med små ungar som vill leka med henne och det är ju så kul tycker hon

http://akela.dinstudio.se är mina hundars hemsida.



Mowitz (Blue & White Goliat) är en Old English Sheepdoghane född 98-11-22, fick honom när jag var 14 och han nästan 6 månader gammal. Finns nog inte ett problem jag inte haft med den hunden och han klarar fortfarande inte andra hundar, om de inte är utanför hans "säkerhetsområde" som krympt under åren, men jag har lärt mig otroligt mycket av att ha honom. Jag hade inte velat byta bort de erfarenheterna mot något. Det är nog en sådan hund man ska få som förstahund så att man lär sig hundspråk och signaler och lär sig ta det bästa ur olika hundträningsskolor och forma sin egen filosofi. :)
Tyvärr fick han epilepsi som 5-åring och hade som mest ett kraftigt anfall i veckan, men nu går han på medicin (Fenemal) och är trött, men anfallsfri. Livsglädjen är det inget fel på hos denne kille som jag börjat kalla "gammelgeten", när han är lite gubbgrinig :P Det finns ingen genetisk orsak till hans epilepsi, utan den är nog orsakad av att han slagit sitt huvud för många gånger. När han var liten så skojade jag och mamma och sa att "den här hunden kommer inte dö av någon sjukdom, utan han kommer att slå ihjäl sig en vacker dag", då visste vi inte att vi skulle få delvis rätt :/
Han är iaf mattes älskling, och älskar sin matte över allt annat. går han med husse på promenad så kissar och bajsar han så fort som möjligt för att få komma in till matte igen, om han ens går ut med husse. Efter att inte ha velat gå ut på 8 timmar när jag inte varit hemma har husse fått släpa ut honom ur lägenheten så han ska kissa. Knäppis :)

Och här är min galning, självutnämnd ledare av "ligan" här hemma. Wennhof's Kelly-Kayenne, även kallad Elsa, Tanten, Tantafan. Allt beroende på hur mycket hyss hon hittar på. ;) Hon är född 04-02-02, men beter sig fortfarande som en 10-månaders-slyngel. Hon älskar precis alla som kommer innanför dörren. Man hinner knappt öppna innan hon attackerar folk med pussar. När folk satt sig i soffan hoppar hon upp med framtassarna på gästerna för att bli kliad. Liiite ouppfostrad är hon.. hrm..
Älskar att leka med andra hundar, tyvärr vill inte alla leka med henne eftersom hon är så våldsam. Det är även svårt att hitta lekkompisar som orkar lika länge som hon gör. När den andra hunden är trött och lägger sig så smyger hon fram, smäller snabbt en tass i huvudet på den andra hunden och sticker, i hopp om att lekkompisen ska jaga henne. Detta upprepar hon tills hunden börjar jaga henne, hon ger sig ICKE.
Trots att hon är en riktig pain in the ass ibland när hon stissar omkring och inte lyssnar så är hon som en dröm andra gånger, när hon bestämmer sig för att hon faktiskt kan lyssna på vad matte säger. Hoppas på att komma igång med lite träning med henne, nu blir det mest hjärngympa och vardagslydnad. Vill komma igång och träna IPO med henne, men lydnaden måste ju sitta där först. Ska bara bli mer envis än henne först, så kommer det gå som en dans! ;)
Bilden: Elsa har hittat marsvinens morötter…. ser hon oskyldig ut? ;)

Får väl också slänga in min jourhund från Spanien. Kommer från föreningen Julie Rescue och letar fortfarande efter ett permanent hem.
Gissar på att hon är en boxerblandning, riktigt söt är hon iaf. Hon kom till mig eftersom hon inte gick ihop med ägarens tik, de slogs non-stop. Här har hon och min tik haft sina duster, men det verkar som att rangordningen är löst nu, för just nu är det lugnt mellan dem.
Fick reda på att hon i Spanien bott i en barnfamilj som sedan kastat ut henne på gatan. Hon kom till en holländsk familj som antagligen skulle åka hem efter någon månad och då lämnade henne hos Julie Rescue. Förstår inte hur man kan göra så, speciellt inte med Babu, som är den lugnaste, snällaste hunden man kan tänka sig, hon märks knappt inomhus.. hade varit lite skillnad om det varit något fel på henne. Aja, vissa människor förstår man sig inte på :(
Hon har iaf världens roligaste rumpa som lever ett helt eget liv när hon är riktigt glad. Hon springer med framtassarna och hoppar jämfota med baktassarna samtidigt som hon skakar på sig när hon är i luften. Hon är verkligen en hund man kan sitta och skratta åt, och hon verkar älska att roa folk! :D
Vi fick våran vovve igår en liten söt dobberman hane jättebusig och tamejfan nått utav dom gulligaste som går på 4 ben kram allesamman






Eros heter våran lilla glädjespridare! Sju år gammal Japansk spets. Han följer oss överallt, älskar långpromenader, gos i soffan och allt gott! :)
Mvh, Sara. Värd på Spetsar & urhundar

Här är våran lilla spillevink. PiriPiri'z Antoni Alegend men till vardags kallad Ante (men även Pinscher, Ante-bus och lite andra saker). Han är en dvärgpinscherhane född 18 mars 2004.
Han har tyvärr ingen svans längre vilket vi här hemma sörjer. Men pga sjukdom i svansen blev vi tvungna att operera bort den.
Ante är en sprallig och energisk hund som gör allt för en godisbit. Älskar att gå på promenad, det är höjdpunkterna på dagen och måste han vänta för länge på sina promenader börjar han pipa och gnälla som om han säger "Men kom igen nu då, klä på er! Jag vill ut!"
Världens goaste dvärgpinscher =D



Här är en länk till våra hundar: http://www.nattfrostens.se/varahundar.html
(Klickar man på hundspannet längst ner, så kommer man till startsidan)
MVH Elin
Medarbetare på spetsar och urhundar. VD på Draghundcenter


#27, oj vad tråkigt. :( Gick det inte att medicinera? Har också en vovve med epilepsi.

Jag har sedan drygt två månader en blandras mellan boxer och schäfer som heter Ängla och är ett riktigt busfrö. När jag tog över henne från en kompis bekant p g a allergi var hon tio månader.
De flesta man möter gissar på att hon är en rhodesian ridgeback!
Bifogar en bild på sötnosen också 
// Thomas

finns det inte en sådan länk tidigare tror jag redan har berättat om mina jag har ju 5 stycken och tycker det blir mycket att skriva om
Ida


Det här är Aldo en Welsh springer spaniel.:)
Han är 1½ år gammal.:) <3
Är är en hemsida om honon: http://medlem.spray.se/aldo884/

Åh vad fina alla är../Avundsjuk..
Hej!!!
Jag har 3 st hundar här kommer mammasbabis Sigge 4år Jack Russel Terrier.
Här är Chyann våran underbara AM Staff tik på 5 år en ÄKTA med stamtavla.
Vi har haft henne i 1 år nu precis vi hade henne på halvfoder. Hon har haft 3 kullar 1 i Sverige 1 Norge 1 Danmark som hon kommer ifrån.
Sist kommer mammas älsta vovve Jack en Schapendoes på 9 år han fick jag när han var 10 månader mkt rädd o speciell rädd för glassbilen (singnalen) cross motorcyklar, åskan, regn ( han tror det ska börja åska) flygplan. Men just nu är han hos en kompis långt ute på landet där han får springa lös o leka med hennes 4 hundar.
Gött för han de!!!
Här är han klippt o fin.

Min hund heter Ella och är 4 år, hon är blanding av border collie och labrador. Hon är kastrerad och ur mysig.
Älskar sin syrra Iza och hennes bästis Daisy och saknar sin killkompis Rasmus som blev avlivad i sommras (blev 13 år)
fick tyvär inte in någon bild på Ella
Vi har två blandrashundar:
RASMUS är blandis med labbe och border. Hans son BOBBY fyllde ett år i somras och hans mamma är labbe och Malle…




Hej! Det här är vår jättesöta vovsing Max. Egentligen heter han Maximilian. Han är blanding mellan golden(62,5%), gordonsetter(25%) och labrador (12,5%). Han älskar att busa med Nala, våran katt, och att leka ute med andra hundar.
Och han uppskattar även besök till stallet, (spännande ställe med mycket folk att bli kliad av). Han tycker också om att gosa och ligga med huvudet i knäet. Max är alltid först vid dörren när nån familjemedlem kommer hem. Jag tycker att han är världens goaste vovve och är mycket nöjd med att han är en i familjen.
Han visar sannerligen att hunden är människans bästa vän!

#54. å så søt.

Visst är han!!
Men det värsta är att han vet om det!


#31 Nej, vi provade men det hjälpte inte, fenemal recip tror jag medicinen hette. Hon fick anfall ca. 3-4 ggr i veckan så vi tyckte det var lika bra att hon slapp lida mer.
Är nya här men ska försöka klämma in en kort presentation av min hund Quila.
Quila är en 3 månaders valp, en blandning mellan amstaff och rottweiler.
Hon är en fullständigt underbar liten tjej :)
Tycker om att busa med mammas pitbull/dalmatin och även grannarnas labbe.
Tränar mycket vardagslydnad nu, och hon kan redan massor av saker.
Nästa steg är valpkurs, ska bli spännande :)
Så, det var allt om oss för nu *L*

vad fina hundar alla har
vill me ha en jue >.< ^^
Avis på er som har hund/hundar ;D

#57, Jaha, fy vad tråkigt att det inte hjälpte. Min vovve får fenemal två gånger om dagen och är helt anfallsfri om han fått i sig medicinen på rätt tider och sådär.


Jag har en svart pudelvalp som heter Doris. Återkommer med bild mm senare.

#62 Nu blev jag sugen igen. Av de sötaste valpar så är det inget som slår en schäfervalp.
Supersöt! Men hur uttalar man hans namn. Är det mazon man säger?


Nikita heter min hund. Men vi kallar henne för nicki. Hennes mamma var schäfer-rottweiler och pappan bordercollie. Hon älskar bollar och hon och jag har tränat agility i lite mer än ett år. Det är verkligen jättekul. o det tycker hon med.
/ Johanna Hoogendoorn, ordförande för Kattens Talan

#36 Hi hi….verkligen snygg R.R Du har. Kan absolut se likheterna……………………not.
Såg att jag missat denna tråden.
Jag har då den snyggaste hunden här omkring :P
Han heter Tyson och kommer från S.O.S i spanien.
Han va ca 10 månader när han landade på landvetter och jag såg honom första gången.
Han är en ENVIS buse med massor av positiv energi :)
Hans svans viftar konstant och hans tunga slickar allt på 2 ben.
Alla är hans vänner.
Han är väll nu ca 4 år gammal.
De känns som han är 1.
Hoppas alltid han kommer vara så här frisk och glad.
Många som möter honom tycker han är en farlig KAMPHUND!
Men när dom lär känna honom märker dom att han är en mjukis och GOSHUND!
Med honom kan man döda fördommar.
Min lilla prins.
Mattes älskling
Min hund heter Gimmiz och är en Jack Russel. Fyller 1 år den 1 nov! Hon är så otroligt lättlärd och älskar att lära sig nya tricks och hon är min allra bästa vän. Hon älskar sin gummifreesbe över allt annat och gillar rallylydnad som vi börjat prova på. Det är otroligt vad mycket kärlek man får av våra vovvar, eller hur? Hon är inte så gammal på bilden:-)
Har varit och tingat en blandrasvalp, blandning mellan tervueren och schäfer. Hämtar honom i slutet på nov, han ska heta Willow, mina svärföräldrar har oxå tingat en valp i samma kull. Längtar såå…. Har haft hund förut men nu var det ett tag sen!
Ecko heter våran lille skit. Han är 8 veckor och en Amstaff.. har även lite dogo argentino i sig med. Han tror han är rätt stor när han ska leka med andra hundar. Men egentligen är han rätt rädd nu i början. Han sitter mellan mattes ben när det blir för mycket av dom andra.
Om du böjer dig ner och hälsar så är han din vän förevigt. Pussar kommer i överflöd. Och lyckligast i världen är han just då. Han är bitig som dom mesta bäbisar, men lyssnar otroligt bra när man säger till och kommer när man roppar. *stolt mamma*
Min och min sambos lilla skit helt enkelt.. han kommer få hur mycket kärlek som helst.
#76 - Söööööööööööööööööööööööööt!! :D

Idelma är en 4-årig dobermann-blandning som vi haft i ungefär ett halvår nu, då vi tagit över henne. Hon är en liten tok och lekfull dygnet runt, i princip. I början när vi fick henne så var hon väldigt lugn och visste inte riktigt vad hon skulle tro om det här hemmet. Men efter att hon varit med hos en kompis två gånger och med upp till min mormor 10 dagar, så har hon förstått att hon ska stanna här. Hon är väldigt envis och går numera bara fint i kopplet när hon är morgontrött (vilket varar i 5 minuter -_-') eller regnar. Vi testade att springa runt med henne på en agilitybana för någon månad sedan också, dock ville inte inte gå a-hindren, men älskade att hoppa och springa i tunnlarna. Hon var tokig och väntade på nytt kommando, men ville hålla sig aktiv, så hon sprang flera varv i ena tunneln efter varandra. (:
Hon kan inte så mycket, då hennes förra ägare inte gått några kurser med henne eller liknande, så nu tränar vi det mesta här hemma. Tyvärr finns det inga buss- och tågförbindelser till någon kennelklubb här omkring, så det är man ju lite småsur över.
#77 jaa han är söt:D men han är ett litet monster just nu:P
