Saknad.
Om ni visste vad jag saknar min grodrädde, "livsfarlige" Töntbull.
Denne goe kille som gav mig så mycket och var så otroligt mysig och gav mig så mycket bekymmer det sista.
Nästan 10 månader ha gått och det känns bara så härligt att Alfons fick komma "hem" igen.
Killen trivs som fisken i vattnet på sin gård, med sin mamma, familjens barn och diverse andra djur. Fast katterna SKA jagas!
Jag är tacksam över att det blev en sådan solskenshistoria av min bekymmer. Tacksam över att Töntbullen fick ett jättebra liv. Men han är saknad!
Min lille pojke.

Förstår att du saknar honom kerstin. Han saknar nog dig också mellan varven. Men du gjorde det enda rätta. 
Ditt straff är nu att ta hand om marodören i all evighet. *fniss*
Vad bra att det blev bra!!

Ja jösses vad jag saknar hans bravader, han var bara så störtskön den stora pricktöntbullen 
Men jag vet vad glad jag vart när du berättade att han fått komma hem till sitt gamla hem igen, snacka om ett lyckligt slut mitt i all bedrövelse 
Haha…men som sagt nu har du fått huvudbry över en hormonstinn flabbe istället, innan detta är klart så har du inget hem kvar eller så bor du i en stor 1:a 

Har du gett bort din hund?
Fattar inte riktigt.
åååh…..Lilla töntbollen!
han är så fin!
Har sagy det förut, säger det igen ; Du har gjort ett bra jobb med honom Kerstin!
Han uppskattade dig som ägare, det är jag helt säker på! *ler*
Medarbetare på Agility Ifokus - Välkommen in! 
Normal is an illusion. What's normal to a spider, is chaos to a fly.
