Hundar iFokus

Hundar

Etikettövrigt
Läst 811 ggr
LykkeF
0

Hjälp mig!

Jag är en hundgalen tjej på 16 år. Jag bor i lägenhet i centrala Malmö. Jag har under hela mitt liv varit intresserad av djur. Ridit i 5 år, och passat hundar på olika håll. Även arbetat på hunddagis. Mitt problem är att jag måste verkligen skaffa hund. Min favoritras är grand danois, har studerat rasen i flera år och har kunskaper som krävs för att ha hund. Mitt problem är bara min mamma. Hon vägrar i princip skaffa hund, och säger att jag får skaffa det när jag är 18 och har flyttat hemifrån. Men jag KAN INTE VÄNTA! Hur ska jag göra för att få min mamma att gå med på detta? Eller är det bara att ge upp? MVH Lykke

Therese_Melberg
0
#1

Jag skulle ge upp och vänta tills jag fyllt 18, det är ju ändå din mamma som blir ansvarig för hunden, även om du säger att du ska sköta den själv. Inte så kul att skaffa en hund och sedan bli tvungen att sälja den efter några månader, varken kul för hunden eller dig. Ska man skaffa hund ska ALLA i familjen vara överens om det, för det påverkar verkligen hela ens (och familjens) liv!

elpi
0
#2

Tyvärr måste jag nog hålla med föregående talare. Vänta med att saffa hund tills du flyttat hemifrån. Att ha hund är dyrt..hur ska en 16-åring kunna finansiera det? Försäkringar, veterinärkostnader, mat, tillbehör och alla andra omkostnader..

Jag förstår att du älskar hundar och att du vill ha en egen..men vänta tills du bor själv och har "ordnad" ekonomi. Mitt tips. Glad

bejtedejte
0
#3

Min mamma ville inte alls ha hund när jag tjatade om det. Hon är ingen djurmänniska och tyckte att jag skulle vänta tills jag flyttade hemifrån. Men när jag var 14 så gav hon med sig, efter 7 års tjat. Hon ville egentligen ha en liten hund, men jag vile ha en old english sheepdog, och så blev det. Dock hade hon kravet att jag skulle sköta honom HELT själv, hon skulle inte ens gå ut med honom om jag var hos en kompis efter skolan, så jag fick välja bort sådana saker. Sedan var hon iofs snäll och gick ut med honom om jag var sjuk och liknande. Men hon sa alltså rätt ut att "om du inte sköter hunden så åker han tillbaka till uppfödaren, jag tänker inte ta hand om den". Och det fungerade. Jag hade inget val, gick jag inte ut med honom så visste jag att hon hade skickat tillbaka honom. Innerst inne visste hon ju självklart att jag skulle ta ansvar, annars hade hon inte låtit mig få honom. Hon betalade dock allting, alltså alla bastillbehör, mat och försäkring + veterinär, men ville jag ha något extra så fick jag betala det själv.