Har visserligen ingen av raserna, men jag har figgat på en hel del MH`n för både dobbrar och boxrar. Och kan väl säga om båda, kanske främst dobermann, att man verkligen ska kolla upp vilken uppfödare man köper ifrån. Båda raserna tycker jag har fått in ganska mycket rädslor och det är svårt att jobba med. Men annars är de nog ganska så lika i temprament. Men jag skulle nog välja boxer om jag skulle välja. De är lite mer "alerta" på sin ägare, anser jag. Har inte så mycket positivt alls faktiskt att säga om dobermann längre. De har tidigare varit både vackra och bra brukshundar, men aveln går utför. Trist! Men visst kan man hitta fina exemplar även där.

De är verkligen inte lika, varken utseende eller temperament. Har läst om dem nu lite här o där + snackat med ägare till båda raserna. Boxern är en familjehund som brukar gilla allt och alla. Vad är det för rädslor du skrev om? Jag har inte hittat ngt.

 Dobberman har mycket vakthund i sig. Vilket innebär att har man otur gillar de inte andra. De är dessutom hundar som man måste vara mycket mer hård vid i träningen och de mognar inte fören vid 3 års ålder.

Jag har inte stött på någon dobermann som varit elak på något sätt, är de inte intresserade av personen som t.ex. hälsar på så går de undan och bryr sig inte om dem. Min lilla tjej är totalt tvärtemot. Hon älskar uppmärksamhet och kan inte få nog av besök :)

Jag tror att det gör mycket varifrån hunden kommer, träffar man en hund som man tycker är trevlig bör man forska lite i varifrån det trevliga temperamentet kommer ifrån och då försöka hitta en valp som har rätt linjer i sig.

Jag tror att dobermannen är ganska mycket skarpare än boxern, nu är jag inte jättekunnig i boxerns historia men dobermannen avlades ju fram för att vara så skarp som möjligt. Något som mildrats väldigt mycket under åren. Det mysiga med dobbis är att de mest bryr sig om flocken. Mår alla i flocken bra så mår dobbisen också bra. Min tik har mer koll på flocken än min OES som ju faktiskt är en vall-/herdehund. ;)

En del dobbisar kan vara lite "spattiga", en egenskap som inte är trevlig alls, men jag tror nog att spattet beror ganska mycket på hur trygga de är i sig själva, hur mycket självförtroende de har och hur förhållandet till deras ledare är.

 Jag vet inte hur mycket problem boxern har i umgänget med andra hundar men inom dobermann är det många tikar som inte tål andra tikar medan många hanar inte ens bryr sig om att bråka med andra hanar. De vet redan att de är bäst, snyggast och starkast och behöver inte lägga energi på att visa det.

Lika till utseendet har jag inte sagt att de är. För där är det stor skillnad.

Men överlag så tycker jag de är relativt lika i övrigt. Dobermannen är väl lite friskare än boxern. Men båda raserna har rädslor som har visat sig i stort sett alla mh:n jag figgat, med vissa individuella undantag. Dobermann har tyvärr förlorat mest. I de mh:n jag figgat på har vi bland annat fått gå och leta rätt på 2 dobermanns. De blev så rädda att de inte ens tog stöd hos ägaren eller ens publiken utan de drog till skogs. Och det är långifrån de enda dobbarna som blivit rädda. Det är snarare ett undantag att de vågar sig fram. Boxern står kvar, men skäller och lägger all vikt bakåt. Går inte fram. Nu är ju detta kanske endast ett 50-100 tals boxrar och dobermanns jag figgat åt, det finns ju ett antal till i sverige. Men även inom min hundkrets diskuteras samma sak, även hos figgarna.

Problemmet tas även upp på boxerklubben.

Dobermann är från början en vakthund och har fortfarande en del i sig, men de hundar som även är osäkra blir inga trevliga individer. Rädsla och vakt hör inte ihop.

Men självklart finns det många trevliga individer bland båda raserna. Boxern är väl den som syns mest av dem båda på brukshundsklubbarna. Dobermann ser man mindre och mindre av. Tyvärr.

Vad är figga? Förstod inget av din text. Mh:n och figgat säger ingenting till mig`?

Mh = Mentaltest för hund

och figge (figurant) är den som utsätter hundarna för dessa moment.

Läs gärna mer här.

http://www.aktivhund.se/TavlingarProv/Korning-MH/mh_beskrivning.asp?menuindex=7

OKey, men du förklarade inte vilka rädslorna var.

Rädsla för folk, saker, ljud, olika miljöer m.m   Lättskrämda helt enkelt. De ser inte saker med nyfikenhet utan med misstanke.

Jag har aldrig sett en boxer som reagerar med rädsla.

#9 Det har jag och tydligen fler då tom rasklubben har tagit upp problemet.

Med tanke på att du vet så mycket, då kanske du kan ge förslag på ras man bör skaffa som INTE är rädd för allt. En bra första hund och familjehund`?

#11 Är Du ironisk nu, eller?  

För att kunna ge förslag på en bra familjehund, så måste man veta en del om hur mycket hundkunskap som finns, hur mycket motion man vill utöva och i vad man ska aktivera sin hund.

Sen har jag skrivit tidigare att det går bra att hitta både boxer och dobermann utan rädslor. Man får bara välja rätt uppfödare. Att köpa rätt hund är en hel del förarbete. Tyvärr är det väl mest vi som ska tävla med våra hundar som är noga och verkligen lusläser all statistik innan köp. Om alla andra hundägare (såna som "bara-ska-ha-familjehund"också var så noga, skulle de inte ha så många problem med sina hundar. Men det är min åsikt och erfarenhet.

Jag har läst på om boxer. Dock inte sett ngt om rädslor. Och skitsnack det där om att familjer som skaffar hund inte läser om olika raser. Jag känner INGEN som köppt hund utan att först jämföra olika raser och läst på om dem för att se vilken som bäst passar in i deras liv. Så lägg ner det där om att det bara är de som har hund till utställning.

Sen kan man ju undra om meningen med utställningar.

Pratar inte om att folk inte läser på om vilken ras de ska köpa. Jag pratar om att folk inte kollar upp kenneln de köper ifrån. Så Du menar att familjer som letar familjehund lusläser statistik ca 5 generationer bakom på den valp de planerar att köpa. Att de kollar vet.data, meriter och mh-statistik? Tror inte det!

Däremot vet jag att de som seriöst tävlar med sina hundar, och nej jag menar inte utställning, är väldigt måna om att få rätt individ. När jag menar tävling så pratar jag om bruks, lydnad, BH,BHP,BSL m.m

Meningen med utställning är just för att bibehålla raserna som de enligt rasbeskrivning ska vara. För att kritiska ögon (domarna) ska kunna tala om ifall en hund är så pass korrekt att den kan tillföra avlen något.

Så du tror inte man kollar upp hur det ser ut med sjukdomar och hur deras hjärnor funkar? så fel.

Jag vet både de som är mer och mindre noggranna.

Mina fd. svärföräldrar skulle skaffa hund och tittade på olika raser och jag lovade dem att hjälpa till att hitta rätt ras, en valpkull som jag tyckte såg bra ut (alltså läsa statistik, ta reda på sjukdomar i linjerna etc.) men det slutade med att de såg en annons om en 6-månaders blandras i tidningen, åkte dit och hade hunden hemma samma dag. Och sådant tycker jag INTE om. Iofs så hade jag aldrig köpt en blandras överhuvudtaget. Nu vill jag inte att detta ska bli en diskussion om blandraser vs. rasrena hundar men jag tror att blandraser impulsköps oftare eftersom de är billigare än rasrena hundar, ofta måste du inte uppfylla några krav från uppfödarens sida + att de är billigare att ta fram då du inte behöver hälso- /mentalkolla eller ställa ut föräldrarna. (Nu talar jag om planerad avel på blandraser, inte tjuvparningar).

Jag kollade däremot upp allt om min blivande hund när jag skaffade OES. HD är ett stort problem i rasen så jag kollade upp föräldrarna och tidigare avkommor till både mamman och pappan etc. Och då var jag bara nästan 14 år gammal. Så det skiljer sig nog rätt mycket i hur "seriös" man är i sitt hundköpande.

#16 Ja, jag känner också folk som både är seriösa och oseriösa i sitt hundköpande. Senast för någon månad sedan så kunde jag i sista minuten hejda våra nära bekanta som bokat valp och skulle betala in handpenning.

Jag har avrått dem helt från att överhuvudtaget köpa hund, då jag "vet" att de inte kommer att klara av det. De vill ha en hund när de är på vårt landställe och plockar svamp (en gång om året). Sen gillar de att gå en långpromenad varje söndag. Hm..hunden finns där 24h om dagen, 7 dagar i veckan och 365 dagar om året.

 De kom i alla fall glada över till oss för att tala om att de tingat valp och skulle betala in handpenning. När de visat mig uppfödarens sida, så sa jag NEJ! Valpen de skulle ha hade en far som endast parat 2 ggr och det endast uppfödarens egna tikar. Det fanns ingen hd/ad på honom. Och hans tidigare kullar var båda under året, så det fanns inga resultat på valparna heller. Mamman var även det uppfödaren uppfödning och denne hade hd b och vars föräldrar varken var ögonlysta eller hd/ad fria.

Och jag känner via mitt jobb och mina kurser att det finns många många som inte alls vet hur man kollar upp om de gör ett lämpligt hundköp. De flesta tror sig vara garderade då de köper genom en kennel, vilket tyvärr inte är fallet. Och både fysiska och psykiska fel visar sig just på dessa kurser.

Du skriver ju själv att Du lusläst allt om boxer och dobermann. Men vet ändå inte vad MH är. Då blir man ju nyfiken på vilken information om rasen/valpen Du läst?

När de är ögonlysta och Hd/Ad fria, vad mer ska man kolla upp då. Gällande psyket

kolla om du hittar nån som korsat raserna =) skämt och sido kolla hundarnas energi o se till ditt liv, vilken ras som passar bäst. (tycker att de värkar lika i allt….) lycka till med valet

Jag tror boxer passar mig bäst. :) Men får vänta ett tag innan det är dags.

Hej, bara måste ge mig in i "leken". Jag har haft boxer i 26 år, mellan 1970--1996. Flera stycken och varit aktiv boxerägare. Jag har aldrig upplevt en rädd boxer, även om inte alla individer var så tuffa heller, men det behöver de ju inte vara. Då måste aveln ha nu gått utför rejält?!

För mig är boxern en livsglad och energisk hund, med mycket framåtanda, som du kan ha sååå mycket skojigt med, (om du orkar?!) och jobba med i vill jag påstå alla grenar. Den är glad och positiv till människor men ändå en hund du känna dig trygg med om du är ensam hemma eller ute en kväll. Kraften och modet finns där, om och när det verkligen behövs. Man ska inte underskatta en boxer, för dess lite glada och fladdriga intryck.

Men om nu boxeraveln gått utför? Hur kommer det sig att jag har hört att deras rasprofil är så nära idealet för en tjänstehund inom försvaret (tror det var flygvapnet, men är inte säker) förutom att de inte har någon underull som kan värma dem?! Det är ju lite motstridiga uppgifter, eller hur?

Hur du än väljer, lycka till!

Jag har läst att de används som tjänstehundar. Av både polis och väktre. 

Min mamma hade en boxer när hon var ung och han var tydligen underbar. Gillade allt o alla utom då han tyckte att mamma var hotad. Då ställde han sig framför och skyddade.