Puppy blues
Hej! Har haft min valp i 2 månader nu han är ca 4 och en halv månad. Har varit fast i puppy blues sen jag skaffade honom. Hur länge ska det kännas såhär? Får så dåligt samvete. Har två katter också och känner att jag sviker de också då all min tid går till hunden.
Vet inte vad jag ska göra längre och hur länge det ska kännas såhär.
Tacksam för tips och råd!
Valpar är jobbiga. Jag tycker valpstadiet är skitjobbigt, så du är inte ensam.
Försök stå ut, det blir bättre.
Å fattar precis!
Min lille kille är nu 10 månader men det var hemskt jobbigt att börja om med valp.
Saknade bara min förra hund som dog förra sommaren. Kände honom ju så väl.
Så kom denna lilla krabat som bara bet och bet och bet och härjade.
Gud vad ledsen jag var och det var så jobbigt.
Hann inte med min häst ordentligt som hon är van vid. Fick vara göra det nödvändigaste för valpen tog all tid
Hahahah men nu börjar det ordna till sig! Han är en fin följeslagare, kan äntligen vila en stund på eget bevåg och kan till och med sköta sig i de flesta situationer
Heja dig!!!! Det kommer blir bra, bara stå ut💛💛💛
Det är definitivt lite kämpigt att ha valp. Jag tror man ibland tänker alldeles för mycket på att allt ska bli så rätt och felfritt och man ska träna på rätt sätt och det får inte gå fel blablabla. Om man bara släpper en del på detta och försöker fortsätta leva sitt liv - med en vild valp som bihang - så tycker jag själv det går bättre. Jag sitter just nu med en snart 3 månader gammal piraya, men ärligt talat är jag glad för att hon nu är såpass kapabel fysiskt snart att vi kan dra runt på mer saker (även om vi gjort mycket redan). Det värsta är att sitta hemma, försöka aktivera valpen så den blir trött nog mellan varven osv. Det blir rätt tradigt faktiskt och man får ingen större ro eller nöje själv efter ett tag. Ser fram mot 4-5-6 månader, tandbyte och större kropp på valpen så vi kan träna mer och gå bättre promenader.
Min bästa rekommendation är att sticka ut till olika ställen där valpen har mycket att se, ta in och tänka på. Då blir det inte samma 100% fokus på att bita dig liksom. Köp en kaffe och ta med å och försök njuta när du kan :)
Har hört vissa säga att unghund är värre än valp men jag fattar noll av vad de menar. Visst kan en unghund vara dryg, men man kan ju göra massvis av saker med dem. Träna, springa, leka. Och de kan hålla sig hela natten!
En minivalp må vara söt, men den biter konstant och är inte kapabel till några större äventyr - det tycker jag är bra mycket jobbigare om jag ska vara ärlig.
Tror sömnbristen gör valptiden jobbigare än den skulle behöva vara annars å.
Finns det stunder då du känner att du bondar med valpen? Om det konstant bara känns jobbigt skulle jag fundera på att sälja tillbaka till uppfödaren medans valpen fortfarande är lätt att hitta nytt hem till.
Kommer tillbaka hit.. tror alltså att många har förväntningar på hur kul och fint det är med valp, särskilt kanske efter att ha sett videos och foton online (som bara visar lugna, söta, fina, sekunder av valpmys). Sen inser man fort själv ibland att valptiden kanske inte är det roligaste i världen alltid, så blir man missnöjd.
Mitt andra bästa råd är helt klart att gå på kurser, engagera sig i tex brukshundsklubben eller liknande och träna med andra MÄNNISKOR och deras hundar. Så det blir socialt och roligt och inte bara själv med en valp och sömnbrist och jobbigt.
Sen ska man förstås välja för sig själv så det är nått man verkligen vill göra.