Sitter just nu och svär ve och förbannelse över valpeländet som har tuggat sönder min mobilladdare 🤬

#1 Nejjj! Min lyckades få tag på en sladd till min keyboard (instrument) som liten så jag förstår dig! Har du en annan sladd att använda så att du klarar dig?

En uppfödare, som jag träffat tidigare, av min tilltänkta ras har just nu valpar. De tar dock inte emot fler intressenter på dessa valpar nu. Jag missade fönstret. Det är nog lika bra, bättre att vänta ungefär ett år till innan det blir hund igen.

#3 Åh, så spännande! Vilken ras har du sikte på och varför? Är det svårt att få tag på den? Tur att du kan ta det positivt även fast det såklart är tråkigt att missa sin chans.

Vad är det för olika slags nosarbeten du gör krulligbull? :)

Jag känner mig som en dålig hundägare, eller, jag får dåligt samvete för att vi inte gör så mycket skoj just nu (pga lite olika saker tex mitt mående). Vi brukade åka ut med bilen nästan varje dag förut (och min hund älskar det). Nu blir det mest trötta rundor i kvarteret. Han får även sova ganska mycket. Och jag kör bara samma gamla aktivering varje dag (söka foder i gräset). Har så lite inspiration… nåja, det går upp och ner.

#5 och #6 Ja-a-du. Vi är i samma sits så jag känner verkligen med dig.

Detta har varit ett skitår som började med det vanliga maghaveriet, fast detta året värre än någonsin. Han kunde inte äta någonting förutom fisk och ris i över 2 månader och veterinären kunde inte göra så mycket för oss med risk för att göra det värre, så han rasade givetvis i vikt, 6 kg dvs 20% av hans perfekta kroppsvikt.. SJÄLVKLART bara runt 2 veckor efter seniorkollen där han var jättefräsch och skulle fortsätta vara aktiv som vanligt..

Uppepå det så är hans höftled bråkig fastän han inte direkt har ont enligt fysion, men det har inneburit tråkiga korta promenader jättelänge för oss också. Dels pga att han knappt fick äta något så att han skulle spara energi och dels för benet.

Det här jäkla kalla och blåsiga och regniga vädret hjälper inte heller till, fast även nu när det har blivit varmare så verkar benet inte förbättras ändå..

Det märks att han inte är glad och nöjd eftersom vi behöver ha så skittråkigt och det känns värre eftersom han är en sådan ängel och aldrig bråkar eller ställer till med något och alltid glatt är med på precis allt. Så jag förstår dig verkligen! Jag känner mig som världens hemskaste människa! Normalt sett går vi ju ändå 3-3,5 timmar om dagen och nu är det väl 2 på sin höjd, med 10-25 minuters rundor istället för 40-45 :(

För att svara på din fråga så får han saker i sin kong, ibland små enkla saker såsom morotskuber eller små godisbitar eller större bitar av till exempel torkad våm som måste kämpas ut antingen genom att kasta kongen i golvet eller lirka. Det tar ett bra tag och han får be om hjälp med den sista biten.

Även mat har vi kört, men det blir så kladdigt och ohygieniskt med färskfoder så det är bäst att ha planerat till dagen innan storstädningen, vilket jag sällan kommer ihåg. Han tycker inte att det är så värst intressant alls att pyssla med något fryst gott i kongen medan jag är hemifrån, så det är ingen vits eftersom han väntar på mig :P Det kanske funkar bättre för din hund dock?

Vi har också börjat introducera nosework med fokus på teknik och nosfrys, men han tycker att det är ganska så tråkigt med andra föremål än godis även om han fattar. Han är en sökhund through and through, men det funkar helt enkelt inte att släppa honom eftersom han springer för kung och fosterland och överanstränger sig.

Däremot har jag kommit fram till att han faktiskt går att spåra med! Jag gav upp på det efter alla våra försök i skogen eftersom han var så himla intensiv och drog för kung och fosterland där med. Inte så värst kul med en svinstark hund som hänger i kopplet och är supertaggad så att han slarvar och gör mer sök än spårande.

Det som funkat är att jag har börjat sätta honom ner i medvind på en sträcka med kortklippt gräs och gå och backa och släppa godiset så att han ser det. Bitarna är kanske max någon meter ifrån varandra. Hans näsa är faktiskt limmad emot marken, vilket var en väldigt glädjande överraskning! Då fokuserar han och jag kan ha koppel på utan att han blir intensiv. Han har faktiskt också varit duktig på att hålla fokus och spåra även i motvind eftersom han fattar. Snällt mot kroppen och svansen går! Inget slår ju dock söket för honom.

Sen så gömmer jag godis i lägenheten också. Då brukar jag lägga det ex. på fönsterbrädor, under hans kuddar/filtar i soffan, peta in mellan sängmadrasserna (dvs i lager för han ska inte hoppa), lägga på golvlister, i garderober.. Då letar han ganska så noga och utan alltför mycket spring.

Annat som vi har prövat är att lägga godis i kluriga saker såsom stängda matlådor, Sodastreamflaskor, små vanliga plastflaskor och ihopvikta toarullar. Det vi har kört mest är att rulla in godis i filtar. Just filtar är bäst eftersom de inte rullas upp så lätt till skillnad ifrån handdukar. Eftersom han är så duktig på det så har jag både satt på lösa snoddar på den ihoprullade rullen och gjort 1-2 knutar.

Jag blev så mållös en gång när jag satte de lösa snoddarna (som förövrigt är resårdelen på strumpor som jag klipper av eftersom de sitter för hårt) på och sa att "Nu du Knut ska vi göra det svårt här! >:)" och han målmedvetet tog bort den ena snodden det första han gjorde.. Jag lär mig konstant om hur smart han faktiskt är, oavsett om det är problemlösning eller ord/fraser som han förstår. Det ger mig också ett fruktansvärt dåligt samvete, för han är extremt kapabel och kan ALLT!

Om din hund inte är skadad eller har andra begränsningar så är det ju även fritt fram att använda aktiveringsbollar att lägga godis i :) Jag letar efter en som inte är just en boll för herrn här ska som nämnt springa järnet och även HOPPA/dyka på saker, oavsett om det är min mobil, ett tugghorn eller leksaker.. Han kan ju till och med "Mörda!" LOL. Så en rullande boll innebär en halkande hund som slår sig och skadar sig.

Kokt kyckling har varit super! Det kan man koka och spara spadet av, sen ha det i kylen länge i till exempel en turkisk yoghurt-burk. Snällt mot magen då kyckling är så magert, relativt billigt, räcker länge och GOTT! Jag köpte två påsar lårfilé idag då det var ett erbjudande :)

Det finns mängder med enkla saker att hitta på som varken kräver mycket (faktiskt minimal!) förberedelse, tid, engagemang, pengar och kreativitet. Om man inte har en hund som har ett enormt behov av bekräftelse och kontakt så är de helt självgående och sysselsatta medan man kan göra annat eller bara andas ut, eller kanske titta på vad de gör för jag tycker att det är så himla roligt när min hund pysslar med något som han tycker är iallafall gott eller lite spännande att fundera ut.

Jag är verkligen skitdålig på kreativitet och att komma igång med saker och dessa sakerna har varit en väldigt bra början.

#4: Det är pinscher det handlar om (kallades förr mellanpinscher). Jag vill ha en hund som är ungefär i energinivå som min tidigare hund (borderterrier), utan att vara samma ras. Uppfödaren hade själv erfarenhet av borderterrier och visste precis varifrån jag kom med det önskemålet, så att säga. Jag vill ha en hund jag kan göra saker med, utan att behöva jobba järnet konstant. Saker som nosework, specialsök, parkour i skogen, långa promenader och eventuellt cykelturer när det är halkfri barmark är saker jag vill göra. Kanske en pinscher kräver mer av mig, men då får jag anpassa mig och göra mer helt enkelt. Det är ju lite individuellt också, hur mycket en hund kräver, även om rasen i sig är aktiv och energisk.

De är inte mycket svåra att få tag på, men det föds inte jättemånga kullar per år. Det är en hyfsat "liten" ras ändå. En anledning till att jag inte har något emot att vänta ännu längre på hund, är att jag har en 6-åring här hemma. Att han blir lite äldre och "förståndigare" innan vi skaffar hund är ju bara bra :)

#7 Åh, jag hoppas att din vovve blir bra snart! Låter inte kul det där med magproblemen.
Vad kul att det funkar med spårningen. Och du låter så kreativ med allt du hittar på ändå! Men jag förstår att ni båda saknar långpromenaderna.

Tack för alla aktiveringstips :)
Jag älskar såna aktiveringar där hunden reder sig själv, typ godissök och lickimat osv. Men det blir så lätt så att man kör på med det gamla vanliga för att det funkar. Ska försöka variera lite mer.

#2: Hade som tur var en switchladdare som jag kunde använda tills jag kom ut och kunde köpa ny till mobilen.

Just nu väldigt sur Chevy som inte fick behålla den "underbara parfymen" han rullade sig i när han var ute 😒

#8 Ååh! De måste jag ha kollat på när jag letade efter små raser en sväng, fast det var visserligen dvärg. Visst är pinscher ganska mycket hund attitydsmässigt ändå?

Jag tror aldrig att jag har hört om någon som har pinscher förut men har nog sett någon gång, så den känns absolut ovanlig för mig.

Om du ska ha valp så är det nog särskilt bra eftersom valpar kan vara både jobbiga och bitska även för oss vuxna :D Då har du ju dessutom mer tid på dig att lära känna fler uppfödare. Men vad roligt med hund! Jag går redan och planerar fastän det förhoppningsvis är flera år kvar.. fast jag längtar också eftersom jag vill göra saker!

#9 Som tur är har magen skött sig och jag hoppas att den inte kraschar i årstidsbytet nu igen som den alltid brukar göra. Han äter ju Fortiflora varje dag nu så det dämpar förhoppningsvis symptomen iallafall.

Jag skulle inte alls säga att jag är kreativ. Jag kan föreställa mig freestyle och bli så rörd och wow att jag blir tårögd, men kommer jag någonsin igång? Näe! Jag såg att grannstaden har kurser i det, så det hade kanske varit något..

Min hund tyckte att jag var tråkig idag med sin ihoprullade godisfilt, så jag behöver också variera lite mer.. Inte ens med fin kokt kycklinglårfilé hade han rört den medan jag var hemifrån idag! D: Vi fick iallafall till två godisspår förut och det tyckte han var roligt :)

#10 Åh, vilken tur!

Nämen, det fanns ju en hund under den pälsen! :D Så snuttig han ser ut.

Jag hade tur med min för han har ALDRIG rullat sig i något äckligt! Åt bajs gjorde han däremot så att jag blev helt vansinnig. Och sprang runt med en död fågel en gång, men jag har varit relativt förskonad! Han har bara rullat sig en eller två gånger ute alls, men kan i perioder åla runt på rygg och karatekicka/cykla på sin vetbed flera gånger om dagen, haha! Han är söt han.

Idag så har jag försökt få till nosework men eftersom jag vaknade av en mardröm efter drygt 2 timmars sömn och är sådär grinig på allt som går fel så har det inte gått särskilt bra de två gångerna som jag har prövat, fast det är bara mitt eget fel som inte planerar tillräckligt eller har bra tillvägagångssätt :P

Vår instruktör som var så gullig och kollade med oss hur det gick sa att nosfryset/teknikträningen mest var för att han inte skulle tugga/slicka på gömman, så jag har diskat ur ett par planteringskrukor och ska köra lite roligare specialsök antagligen med röd Kong imorgon. Vi fick ju en bit när vi påbörjade kursen i specialsök :)

Knut var inte så pigg på att gå ut och kissa fastän jag klädde på mig med jacka och skor, så nu sitter jag här istället. Ska ge det ett försök med att lägga till frågorna i mejlet till uppfödarna för hovawart, men får vara förnuftig och avvakta med att faktiskt skicka tills jag inte är lika trött.

Det är så himla omöjligt att hitta aktuell information om att faktiskt leva med rasen och de gamla trådarna som finns säger att de är extremt hårda, jätteskälliga och supervaktiga, för att inte nämna envisa och "kan själv"! Jag hoppas att det inte riktigt är så, för de är nog min favorit just nu, men jag får ha is i magen och fortsätta lära mig om de raserna som jag har sikte på vilket är hovawart, beauceron, vit herdehund och schäfer.

Det är så svårt när man aldrig har varit i den världen när hundarna har egenskaper som jag inte kan relatera till.

Näe! Nu är jag sådär riktigt ledsen. Jag kan inte gråta, så gråten och ångesten sitter i halsen istället.

Äntligen fick jag tid och ork till att faktiskt göra iordning nosework! Det blev en rad med 7 plastkrukor med en Kongbit i en av dem. Gör som på specialsök kursen, men nope. Hunden nosar väl en snabbis och sen börjar han bjuda på sina jäkla beteenden. Det ska läggas ner, slås på krukorna, försöka bära krukorna och annat fjant.

Försöker med eukalyptus för det har han ju faktiskt hittat helt själv och det kanske är enklare. Nä, samma sak.

Och så jävla trött och frustrerad och besviken som jag blir blir det en del suckande och pustande och bara "kom igen!" och det hjälper ju INTE. Han blir ju bara ledsen och osäker. Det känns inte värt att försöka traggla med det så jag bara avbryter.

Det har varit såhär varje gång nu och jag känner att jag bara har förstört allt och gör min stackars Knut sårad för han vill göra rätt, men jag är för dålig. Det är inte kul alls längre för någon av oss och jag känner bara för att ge upp och skita i allt vad nosework och specialsök heter.

Jag borde egentligen höra av mig till vår instruktör, men jag kan inte! Varför vettetusan, men jag kan inte. Just nu känns det som värst, men det kanske blir bättre sen. Jag känner för att ge upp bara.

Just nu går hela världen under.

#11: Pinscher är absolut mycket hund. Jag vet dock inte jättemycket om dvärgvarianten, även om min sambos ena syster hade en sån tills för en kort tid sedan. För liten för min smak. Borderterriern var ju lite för liten för mig också, så vill ha en lite större hund denna gång.

Det känns absolut bättre att vänta tills sonen är lite äldre, mycket lättare att förklara saker då och han är själv lugnare. Blir ju mycket lättare att lugna ner en valp då, med lugnare energier i hemmet. Jag ser fram emot att ha hund igen, saknar det :)

Och du, angående ditt nosework- och specialsökdilemma. Att gå tillbaka till grunderna när det krånglar är något som rekommenderades mig. Jag körde inte Nosework med min hund, men när jag hade problem med blodspåret och lite annat så sa min uppfödare att jag skulle gå tilllbaka till basics. Att inte ställa några krav, liksom. Bara låta det vara lätt och lugnt och så blir det förhoppningsvis roligt igen.

Chevy tyckte inte jag skulle bädda sängen 😒

#13 Jag läste lite om dem nu och jag har inte riktigt tänkt på att de är lite större, fast jag är nog fast på dvärgpinscher. Fina hundar! Lite lika beauceron som jag tittar på mycket nu :D Jag inser att jag har blandat ihop borderterriern med bedlingtonterrier! Vilken käck liten hund!

Det är svårt för mig att förstå hur man kan klara sig utan hund, fast å andra sidan så bor jag själv och har varken vänner eller partner. Fast även om jag hade allt det så hade jag ändå behövt ha en hund i mitt liv ;)

Du har rätt om att gå tillbaka till basics. Det känns bara så surt eftersom jag konstant, verkligen varje dag, stressar om att aktivera honom så mycket som det bara är möjligt (med alla jäkla restriktioner) och han kan basics väldigt bra men börjar även där löjla sig efter kanske 4-5 gånger, så det ger inte heller någonting..

Nu så fokuserar vi mer på godisspår och godissök, något som han gillar mycket och faktiskt bryr sig om, men det är inte heller alls uttröttande när han måste vara kopplad.

Jag antar att jag får antingen inse att jag är en för dålig tränare som tappar humöret och inte är engagerande nog och att det helt enkelt inte är hans favoritgrej. Synd, eftersom de ska bli så himla trötta av nosework, vilket var hela tanken. Jag känner mig inte så motiverad att ta upp detta med instruktören heller, fastän jag borde :/

Det är möjligt att jag prövar igen med behållare som går att sätta på en stång eller på kylen i rätt höjd, för det hade känts mycket roligare och på en bättre nivå :) Inte lika rörigt jämfört med plastkrukor som flyger och en hund som ska lägga sig mitt i, haha!

Jag försöker lära mig att det är viktigare med något rejält som är både kul och aktiverande 1-3 gånger om dagen istället för att stressa över passivt umgänge som inte gynnar någon av oss på samma sätt, även om det är mysigt att sitta/ligga ihop.

#14 Åh, ja! Innan vi skaffade nya madrasser och fick upp sängen på ben så skulle det alltid ligga en leksak eller något annat på tvätten som jag höll på att vika! Nu så får jag inte den hjälpen längre, men däremot sällskap på golvet bredvid :)

Vilken galen päls han har när han ligger så! Ska han få vuxenpäls längre fram också?

Idag tänkte jag försöka få iväg mejl till beauceronuppfödarna för att se om det kan vara en ras för mig!

Edit: Nu kör vi lite inomhussök efter torkad lunga och det är så himla roligt att se honom pyssla runt och fundera och lösa problem. Vi har dessutom väldigt kul över det ihop. Nu vet jag också varför min byrå såg sned ut.. Jag brukar lägga en bit på sidan mot väggen och denna gången la jag den riktigt långt in. Han bara körde in huvudet och sköv undan hela byrån. Det en rejäl träbyrå :s

Nu blir det lite bildspam på söket här! Det blir lite sudd här och där eftersom det är in action. Jag gillar att det syns att svansen viftar :D

Knut lever farligt

Man måste vara noggrann

Duktig pojk! ♡

Det är lite lättare att få plats bakom byrån nu när man har flyttat den. Han är förvånansvärt smidig trots att han är så robust, dock väldigt feminin och nätt för att vara hane.

Söket avslutas med att förgöra en kartong till kompresser som låg under fällen. Han brukar hjälpa mig med det och att öppna paket, ofta ifrån apotea. Det är mycket enklare att återvinna då, brukar jag säga ;)

Nu är han trött och sover på fällen under bordet :D

#15: Ja han skall vara i full päls eftersom jag skall ställa ut honom 🙂

#20 När brukar den komma? Jag tror inte att curly överhuvudtaget har någon valppäls, så jag har faktiskt ingen aning alls om sånt!

#21: Pälsbytet sker oftast när de är kring 1 år. Då kommer de in "fulåldern" som jag kallar det för 😉

En kompis skickade mig idag ett par bilder på sin kommande schäfervalp, som idag är 2 veckor gammal, och gissa om jag är avis och lite valpsjuk nu :)

#22 Oj, så sent! Jag hade tänkt mig mycket yngre än det, men det kanske är vanligt. Jag antar att domarna har det i åtanke om man ställer ut i juniorklassen? Går det att se hur snygg pälsen kommer att bli i vuxen ålder så tidigt eller är det ett litet lotteri?

Det kanske inte är så mycket uppdelning på vuxna hundar, men för curly så kan ju lockarna till exempel vara mer och mindre "tighta" och variera i storlek. Dock så verkar det viktigaste vara just lockarnas kvalité, för (tror) Hans Rosling berömde stora fina lockar på en hund, inte alls som de flesta exemplaren av curlyn man ser då de flesta har tightare och mindre lockar så jag blev förvånad att dessa också var bra.

Min ser ju ofta ut som en skål med nudlar, men just nu är han faktiskt riktigt snygg i och med att jag klippte honom för ett par månader sen och häller vatten på honom i värmen - det bästa man kan göra för en curlypäls, att blöta igenom den :)

#23 Jag kanske hör till minoriteten, men jag tycker inte att de flesta raserna är speciellt söta som valpar men schäfervalpar är en av de allra sötaste, så det förstår jag att du är! Du får fortsätta skvallra om den! Det är farligt att kolla på sådana bilder och har även fått mig att tänka "Jamen, schäfer ändå kanske..?"

Som tur är så finns det fler söta raser så än är det inte kört för mig!

#24: Man kan se rätt tidligt vilken päls han troligtvis kommer få. Dels kollar man på pälsstrukturen och dels på vilken päls det finns bakåt i linjerna.

Chevy t.ex har en ganska tät struktur på pälsen, och det i kombination med att hundarna bakåt har ganska sträv/raggig päls i vuxen ålder, så kommer han troligtvis få en ganska sträv täckpäls, vilket är jättebra.

Ja, en beardisdomare vet hur de brukar se ut i en viss ålder, så det tar de hänsyn till 🙂
Nu är Chevy född i Februari, så han kommer vara som absolut fulast utanför utställningssäsongen 😁

Vi laddar för utställning imorgon, vi åker till min moster idag så vi har närmre till utställningsplatsen 😁
Maara som ska ställas har blivit badad med whitening shampoo 3 gånger sen i fredags (1v sen) ska få en till dusch ikväll med whitening, sen det vanliga schampoot såklart.
Jag har hundar som självklart ska få vara hundar när det inte är utställningar så min hund som är mestadels vit har varit grå nu ett tag xD och det är inre det lättaste att få henne vit igen! Men nu är vi nära 😁

#25 Vad kul! Kunde man ha en aning redan när han var puttisnutt? Jag tänkte eftersom du och uppfödaren valde honom tillsammans då du vill ställa ut :)

Nejjj! Så typiskt med timingen, men han är som jag har förstått det riktigt snygg ändå så det kanske går vägen?

#26 Hur gick utställningen?! :D

Jag minns när jag skulle tvätta mina marsvin inför omplacering och det bara rann brunt och wow så vita de blev sen! Nu gick de visserligen på torv som underlag, men ändå.

Snygg sele, förresten! Jag sitter och funderar på om jag helt enkelt ska beställa hem ett par ifrån Arken Zoo då jag tror att jag har fri frakt och sen bara pröva och returnera de som inte sitter bra i butiken. Fast jag vettetusan alltså, för jag läste på en länk om selar som Flodbis hade skickat och det känns så himla svårt att hitta något som sitter bra. Han är redan tölig att hitta selar till.

Idag vaknade jag med fight i blodet, så jag skrev ner lite mål och gjorde ett konkret schema med aktiviteter för min hund, så nu blir det både tricks, lite godissök, dummysök och gos varje dag :)

Målet är helt enkelt att bli mer engagerad i honom igen då jag är extremt tråkig vilket gör mig helt förtvivlad. Jag vill att han ska känna sig värdefull, sedd och lycklig.

Jag tänker att det blir som de längre promenaderna. Det känns tufft i början att ta dem, men när de har blivit en vana (vilket går ganska fort) så saknar jag dem om vi inte tar dem. Så här hoppas jag att det kommer att få igång en till god vana. Det krävs ju inte så mycket alls och måste bara göras istället för att fortsätta med samma dåliga vanor! Han verkar genast mycket nöjdare idag och sover djupare.

Vi har varit väldigt mycket i skogen den senaste veckan och gissa vad? Hans ben börjar se ganska så bra ut! Till min förvåning då det känns som att det ska överanstränga honom att gå i blåbärsris och annan snårig terräng, över stock och sten, ojämn mark, ganska branta små backar och gropar. Det kanske var precis det hans kropp behövde? Han är ju uppe i fin vikt nu äntligen så nu håller vi på att bygga muskler igen!

Benviktsmanchetterna svär jag däremot en hel åt för de är så jävliga att få på så att de sitter tillräckligt hårt och sitter kvar. Jag och fysion fattar inte varför. Det lutar åt att jag helt enkelt syr ett par egna efter designen på de köpta, fast kanske lite kortare och med bättre kardborrar.

Och så är han en riktig skitunge också, för vi körde lite tricks i köket för ett par dagar sen och vad gjorde han då? Nosmarkerade fint på sin tomma matskål. Du KAN ju, din sathund!

Samma sak var det med kantarellerna som jag försökte lära in honom på. Det har han bestämt sig för att hitta helt själv spontant nu, men fuck me när vi målmedvetet försökte lära in det, tydligen. Jäkla skithund alltså, fast han är så rolig och jag älskar honom.

Jag fick mig ett gott skratt förut också när jag försökte få honom att gå under mitt utsträckta ben fast när jag ställde ner det så tryckte han sig in mellan benen och så gick han inte ut därifrån så han kollade upp på mig jätteglad och ville ha sin belöning medan jag stod och skrattade och sa åt honom att gå ut därifrån, vilket han INte gjorde.

#27: När han var kring 6 veckor kollade hon hur valparna såg ut i kropp, vinklar, rygglinje, huvud och bett. Och valde efter det. Pälsstrukturen är svårare när de är såpass unga, men man kan göra en kvalificerad gissning efter hur föräldradjuren ser ut och vad som finns bakåt i linjerna, samt delvis tätheten på pälsen.
¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

Hon får berätta mer själv sedan😉

#28 Det låter logiskt! Jag har ju läst en del exteriörbeskrivningar av raser på senaste tiden och det är en himla massa, men det tillsammans med bilder för domarna är väldigt spännande!

Jag tror att BIR är det enda jag fattar, men resten, njaaa! Grattis! :D

BIR = Bäst i rasen. BIM = Bäst i motsatt (alltså bästa hanvalp i det här fallet 🙂

Min kompis skickade mig ännu en valpbild. Han kommer få hem henne när hon är 10 veckor gammal 🙂

#30 Grattis! Vad kul! Men varför heter det just BIM och inte något mer logiskt? Det är säkert logiskt för dig!

#31 Alltså, vilken bebis. Tassarna är så runda! Och så den lilla näsan! Jag har ju sett lite diskussioner angående leveransåldern för valpar. Är en senare leveransålder något som denna uppfödaren kör med?

Här sitter jag och väntar på en symaskin så att jag kan börja sy till hans bråkiga benviktsmanchetter och sy hans kläder inför de kalla månaderna! Det ska bli så skönt att kunna fixa saker när jag vill! :D

#32: Det är verkligen en jättesöt liten valp :) Den senare leveransåldern är frivillig, men jag tror de flesta valpköparna till denna kull valt att vänta till 10 veckor, vad det verkar. Uppfödaren jobbar med valparna och hjälper med att starta mer socialisering och rumsrenhet, plus lite vardasgrejer, så valpköparna får åka lite snåskjuts så att säga. Iaf är det så jag förstått det. Uppfödaren har valt att erbjuda senare leveransålder för de som vill, då hen ibland upplevt att vissa valpar från tidigare kullar inte riktigt varit fullt redo att lämna vid 8 veckor.

Man sliter sina hår ibland när hon river och sliter, hänger i jackärmen, skosnörena eller byxbenet… men sen kollar man till på nått av fotona och ba: vad härlig! :)

#31: Men det var väl något av det sötaste jag har sett på länge.😍 Är det en Eurasier eller Akita ?

#32: Ja det var ju en bra fråga 🤔Det har alltid hetat BIM så för mig är det, precis som du gissar på, helt logiskt 😉

#33: Vissa valpar behöver vara kvar hos tiken längre, så jag tycker det är bra att hon erbjuder senare leverans.
Molam kommer köra med leverans vid 10 veckor på vavvorna i sin kennel.

Tjo, ny på sajten! Har två hundar, en golden och en blandras på 4 och 3 år.

Ska på långpromenad ikväll med dem.

#36: Välkommen 🙂

#35: Ja, att behålla valparna tills de är 10 veckor är inte alls dumt, tycker jag. Vissa valpar är redo att lämna vid 8 veckor, andra inte. Jag ser ingen mening med att "skynda på" processen om det inte är ett måste, pga att tiken t ex inte alls vill ha med valarna att göra längre. Du måste ju inte lämna bort valparna vid 8 veckor, det är lägsta rekommenderade ålder för det bara.

Ska testa sy en egen hundbädd av material valpen förhoppningsvis inte direkt kan gnaga sönder. Hon lessnar om det inte går sönder lätt, men alla vanliga hundsängar är ju gjorda av nått enkelt skräptyg som går sönder på 5 sekunder…

#38: Jo det är lite så hon resonerar också.

#33 Vad härligt att höra! Det låter som en riktigt vettig uppfödare! Du får gärna skvallra om vilken det är :D Jag tror inte att det ska vara några problem att ge ut namnet om det är positivt, men Draken kan svara bättre på det.

#34 Ja, det är farligt att sitta och kolla igenom bilder sådär och då tänker man att "Åhh, det här är det vackraste jag har sett i hela mitt liv! Hur kan jag någonsin bli arg/vara trött på honom/henne?"

Är det en rukka-sele månntro? De är verkligen skitbra för växande valpar då de kan justeras in i oändligheten. Jag behövde bara 2 selar från 10 veckor och fram till 12 månader eller så. Det enda felet var egentligen att den var för kort i ryggen för runt passar den säkert fortfarande :)

#35 Mystiken växer.. Jag är säker på att det kommer fram någon gång! Du får skvallra lite om era utställningsrundor ;)

#36 Välkommen hit! Så kul att du har hittat hit! Har ni fina ställen att gå på där ni bor? Vi har turen att ha grönområden och skog åt alla håll, så det är lätt att ta trevliga promenader. Vad brukar ni hitta på tillsammans? :)

#39 Åh ja, det känner jag igen. Valpbissingar är ju dock som små nålar/gäddtänder så det är svårt för dem att inte komma in i tygen, haha! Plan 2 måste väl vara att spreja på något äckligt.

Här händer det mycket grejer som leder till mycket kunskap. Ingen pratar om prostatan hos hundar, eller om andra hanrelaterade saker som man stöter på.

Min Knut har behandlats för urinvägsinfektion vid två tillfällen, så för ett par månader sedan när det kom blodblandad vätska ur snoppen var det även då min misstanke, men alla prover såg bra ut och vi prövade lite tillskott för urinvägarna för säkerhets skull.

Nu så var vi iväg i torsdags igen då det var blodfläckar på lakanet på morgonen. Veterinären vi pratade med dagen innan sa att prostatan kunde överansträngas om det är mycket löptikar i området.

Jag försökte hitta information om våta drömmar och blod eftersom han i perioder kan ha dem väldigt ofta, denna gången runt 7 stycken på en vecka. Det finns inte mycket information alls, men jag hittade lite snack om prostatan på ett annat forum och eftersom vi hade pratat om ultraljud på det tidigare besöket så blev det så denna gången.

Vi kom helt enkelt fram till att han har en förstorad prostata och även en del cystor på den (diagnoser: prostatahypertrofi/prostatahyperplasi och prostatacysta), så nu behandlas han med medicin (Ypozane) just för det ändamålet, tillsammans med antiinflammatoriskt och smärtstillande (Onsior). Båda ska ges i en vecka, men eftersom det inte var det lättaste att få tag på medicinen började jag med Onsior eftersom jag fortfarande hade ett tabletter hemma.

Ypozane kommer att minska testosteronet och det blir som ett smakprov av en kastrering (oavsett typ, dvs kemisk eller kirurgisk) och nu när jag har fått tid att tänka lite på det här så tror jag att jag kommer att fortsätta med kemisk sen om allting funkar bra när det kommer till både resultat och biverkningar, för jag tror att besvären kommer att fortsätta annars. Möjligtvis kirurgisk ifall kemisk har biverkningar, men jag kommer att testa en kemisk först då denna medicinen inte helt motsvarar en kastrering.

Så nu har jag sagt till Knut att han får bli mer sällskapssökande som det står i bipacksedeln och att han får sluta bli så jäkla snuskig med kissfläckar ;) Min enda önskan jag har om honom är just att han slutar slicka på kiss, så det hade varit en dröm som gått i uppfyllelse. Hur ska det ens vara kul att ha en till hund när han är så perfekt..?

Det som desto mer får mig att nämna att det inte pratas mycket om detta är att det stod i bipacksedeln att över 80% (!!!) hanhundar drabbas av förstorad prostata! Ändå så var det enda jag stött på att en instruktör snabbt nämnde något om kastrering ifrån 7 års ålder pga prostatan. Våta drömmar visste jag inte ens att hundar kunde ha innan jag skaffade min då jag aldrig hade hört om det förut.

Så här lär jag mig mycket nu och hoppas på att kunna hjälpa någon vilsen själ som söker efter information! Tvättmaskinen går varm medan jag väntar på effekten som ska komma om runt 14 dagar :)

En annan sak är mitt tänk om nästa ras, men det får hamna i min rastråd..

#41: Ja det är svårt att förstå hur man nånsin kan bli irriterad på henne när man ser bilder… i verkligheten dock får man ärligt talat erkänna att det KAN hända :P

Har testat förut spraya sån bitterspray man har till bandage mm. Det skiter hon blankt i. Tror mig ana att hon inte skulle bry sig om att försöka tugga sönder nått tyg som inte ger "öppningar" rätt snart, för det är verkligen såna filtar och grejer hon satsar på att ta sönder, medans tåligare saker bara är roliga en kort stund.

#42 Åh ja, jag får flera hjärnblödningar om dagen över Knut ibland så jag förstår dig! :D

Jag är faktiskt inte förvånad för min är likadan.. Du vet när man står där i köket och hackar något sånt där äckligt för hundar, såsom ingefära. Så kommer det en nos där och säger "Vad har duuu?" och så räcker man fram den, men det ryggas inte tillbaka utan smakas på.. Ingefära? Kom igen nu, hund. Och sen vill han ha mer! Retriever..

Har du också en strimlare därhemma? Jag brukar få hjälp med att både öppna och förgöra kartonger, toarullar, tidningar, äggkartonger och allt möjligt annat. Det får plats bättre i återvinningen då, brukar jag säga :) Att döda gamla strumpor och lakan är också skitkul, speciellt när det låter i dem när de rivs upp! Kanske hade tjocka tidningar eller strumpor varit något roligt? Eller räddaren i nöden, en Kong eller ihoprullad filt med godis i!

#43: Nu är hon inte ens 4 månader, så det irriterande är mest när pirayan kommer fram inuti henne och bara händer duger att bitas på…

Kartong är en riktig favorit att fullkomligt demolera. Har vid nått tillfälle gett henne en med nått som kommit i posten, varefter rummet ser ut som ett slagfält xD Har även märkt nu att hon är riktigt duktig att plocka ut all stoppning ur leksaker eller täcken om hon bara får hål på dem!

Hjärnblödningar har jag dagligen, flera gånger om dagen 🥴 Beardisen är hemsk just nu, han är på väg in i slyngelåldern och han är omöjlig. Han hittar på massa sattyg hela tiden.

Tur han är söt 😉

#44 Min var inte så värst bitig, så jag hade en extrem tur där, men jag lovar att nästa kommer att bli ett riktigt piraya/dinosaurie-monster, haha!

Det brukar vara finpyntat med små små kartongbitar här hemma också. Det är tur att min granne som kommer upp med saker ibland också har hund så att han förstår när jag säger "Ja, nu ser det ju ut såhär men.." och gestikulerar mot oröran.

Kanske hade horn eller tuffa kongar och bollar varit något för fröken?

#45 Där hade jag också tur. Visst blev någon sladd eller tuschpenna dödad ibland, men förutom det så var det inte så mycket dumheter. Nu så använde jag visserligen valphage flitigt.

Min ger mig också en del hjärnblödningar på senaste tiden, fast vissa dagar är bättre än andra. Det är väl löptikar eller något, fast han brukar aldrig vara såhär illa. Det ska dras och dras och dras och slickas kiss kiss kiss. Jag kände gråten i halsen i veckan och fick gå och handla för att vara själv ett tag när vi kom hem.

Just nu känns det himla hopplöst med hans jävla höft. En hund ska kunna leka, springa, vara lös och busa och vara med och plocka bär i skogen utan att det ska bli katastrof och strikt seg långsam vila i flera veckor efteråt. Fyfan alltså. Det gör mig så deprimerad.

Jag ska göra ett försök med ett strikt promenadschema och mycket sakta trappa upp tiden igen för att se om det funkar denna gången.

Jag kan inte nånsin se mig less på denna vackra profil, hur kunde jag få en sån vacker tjej? 💜

#46: Horn testade jag en vända, det var gott och tuggas sönder fortare än jag föreställt mig! De är rätt jäkla dyra att köpa med..får väl ta från nån älg som fälls nu kanske då där ingen vill ha trofén… Tugghudar från RAUH håller länge men är inte lika roliga. Svår avvägning! :P Kong är toppen, har lyckats tappa bort 2 stycken nu bara… Så farligt är det faktiskt inte. Ja hon är bitig men också rätt bra på att slappna av mellan varven. Sköter jag bara mina rutiner så funkar det bättre än man kan hoppas med en intensiv 4-månaders faktiskt.

#47 Hon ser alltid så himla snäll ut i de bilderna hon tittar upp i kameran!

#48 Varifrån har du beställt? Jag kan tänka mig att det kan variera en hel del i både priser och kvalité. Jag gillar verkligen de som Hundigt.se har! De kan dock ha snabb åtgång.

Jag såg förresten idag att hobbybutiker har horn för en billig peng! Jag vet dock inte om de är behandlade på något vis, så det är nog säkrast att fråga. Kolla här! https://slojd-skinn.se/slojd-material/horn/

Rauh!s tugg håller i 1-3 sittningar här. Hornen håller mycket mycket länge, men det är nog mest för att de snabbt blir tråkiga och mest blir som en gemensam aktivitet när jag håller åt honom. Numera får han tjurmuskel två gånger i veckan också och de går åt fort, på 10-15 min. Arken Zoo har dem i lösvikt så jag köper på mig ett gäng som räcker länge. Då kan man välja storlek och form också.

Hur lyckas du tappa bort kongarna? Vi har tappat bort EN som måste ha försvunnit ner i något smyghål i mossan ner till Helvetet eller något, för den hittade vi aldrig igen trots flera försök. Det var hans blå bebisKong som jag köpte innan han flyttade hit och den hade vi i flera år. Nu har han en ny sån och en röd för specialsök!

Jag var hård på våra rutiner i början och det var tufft, men det kanske gynnade oss mer än vad jag någonsin har funderat över!

#49 hon vet hur man charmar sin publik <3

#49: Oj! Här har jag Rauh-hudar som hon haft en månad och de är väl 80-90% kvar på. Hon tuggar aldrig så länge på dem att de riktigt mjuknar upp och går sönder så mycket.

Tjurmuskel vet jag försvinner i ett huj, och jag är lite rädd för dem då min gamla hund brukade sluka sista decimetern nästan i ett huj, tuggade aldrig liksom färdig på dem. Så jag har gärna nått tugg som man slänger sista biten av

jadu, kongarna är nog iofs på annan ort har jag insett nu, när vi var på besök.. får kolla där sen.

Våra rutiner funkar faktiskt rätt bra nu. Är jag aktiv med henne och rastar+leker+nått mer ibland 1-1,5h så är hon chill sen i 2h i princip. Eller tuggar lite på nått en stund. Så det går bra att alternera så med lunch och fikaraster, och jobba däremellan.

Nu idag gick vi upp vid 6.15. Jag jobbade från 7.30-9.30 med henne lugn. Sen fixade med henne till ca 1015. Jobbar nu till 12, tar lunch igen..osv. Faktum är att jag nu kommer väcka henne för att gå vår lunchrastning så jag hinner innan möte kl 13, annars skulle hon vila längre :P Hon sover ju inte jättetungt, men sitter jag vid datorn = fan vad tråkigt jag sover väl då lika gärna, typ, tänker hon.

#51 Det var väldans! Här ska det vaktas och suras i 1-2 dagar innan man ens börjar tugga och sen vips är det borta på 1-2 dagar.

Min är också en liten sväljare, fast han växte ifrån det en del med åldern. De sista centimeterna slinker ner numera, men inte alls som det var förut. Vad för tugg kan det vara som man kan slänga sista biten av? Jag har funderat, men inte kommit fram till något som är bra.

Jisses vilken vilding du har! Nu är hon visserligen lite äldre men ändå :) Det är DP labbe du hade, va? Jag är också jättetråkig när vi är inne, fast nu när jag har lagt ett schema för lek/godissök och tricks så att det verkligen blir av varje dag märker jag att han faktiskt blir ganska så trött efter en liten stund, så det är skönt att veta att man gör tillräckligt. Tyvärr så gör vi ju inte alls så mycket som vi vill egentligen, men så har vi ju den där jäkla höften att ta hänsyn till.

Jag blir bestört över de råden som folk ger folk med valpar, visserligen inte i Sverige där de har andra lagar och kulturer.

Någon pitbull eller pitbullblandning som sätts i bur som straff och tips att lägga armen om halsen (hals/nack-tryck, som de kallar det) och stirra den i ögonen tills den ger sig och ibland lägga den på rygg. Och säga att tryck betyder att be den om uppmärksamhet och tvingad ögonkontakt (som de kallar det..) betyder att sluta med vad den gör.

Men samtidigt så säger de att katter imiterar oss medan hundar har ett hundspråk. Jag undrar hur väl de kan det om de lägger ner hundar på rygg eller stirrar på dem och tycker att det är okej?

Gud så arg och trött jag blir. Jag skrev dem ett längre meddelande om hur det inte är okej, men jag är inte särskilt bra på att förklara processen utöver sunt förnuft som jag tycker att de flesta hundägare i Sverige har (för inte många skulle väl rekommendera de metoderna idag).

Vad finns det för bra forskning (på engelska) och förklaringar på hela det här skitsnacket om att hunden ska vara undergiven och att man ska dominera den för att man ska vara dess alfa?

Jag kom på det när jag gick med min egen hund nu att det helt enkelt handlar om att vara en jämlike. Jag skulle inte dominera min partner, vän eller kollega och inte heller låta min chef eller lärare i skolan dominera mig. Varför ska det gälla ens hund eller andra djur? Det BEHÖVS ju inte, precis som att föräldrar inte behöver vara någon alfa för sina ungar för att de ska lyssna!

Jag vet vem jag skulle gilla mest av läraren som sa att "Okej, nu är rasten slut så nu sätter vi oss ner och lyssnar!" och den som tryckte ner mig i stolen utan förklaring.

#52: Heh, äh SÅ vild är hon väl inte ändå, min förra hund (briard) sov nästan aldrig dagtid som liten valp. Man var överlycklig för den där halvtimmen man fick ibland. Den här sover ju mer än hälften av arbetsdagen när man är "tråkig". Nej, hon är en jaktgolden!

Alltså RAUH-hudar funkar ju fint på det viset för mig. Men hon tuggar dem inte mycket iofs. Stora horn funkar också, iaf den gången vi testade blev hon less på den efter en kvart kanske av intensivt tuggande, då kan man ju lägga undan det. Långa tjurmuskler har funkat också förr, har tränat på byteshandel och kollat när det börjat bli bara en snutt kvar. Men egentligen lika väl att få ha en hund som kan sätta i sig även hela tugget utan att kväva sig själv på kuppen..

Angående resten, tja… det finns så mycket skit kring hundträning alltså. Och makalöst ändå egenltigen att de flesta hundar överallt typ anpassar sig och är rätt välfungerande TROTS allt.

Har alltid tyckt det är så fjantigt att höra om hur hunden kommer "ta över" och "bestämma över dig". Jaha ska den börja jobba, köpa hem mat och gå ut på promenad med mig eller vad menar du? En hund kan aldrig "bestämma" på riktigt över en människa. Sen kan man ju förstås få en dålig situation överlag om man inte har nån slags rutiner eller regler alls för hur livet ska se ut och ramas in.

Jag är allt för positiva metoder. Och att faktiskt ignorera en del valpiga beteenden som med största sannolikhet går över ändå ett år senare, utan att man måste göra så mycket. Många "problem" alla valpägare har finns ju inte där hos vuxna hundar (nästan aldrig iaf) och jag har svårt att tro att alla hundägare överallt bara var sådär jätteduktiga på att träna bort dessa beteenden. Tror de snarare oftast växte bort, sen kanske ägaren trodde det var deras förträffliga träningsförtjänst som gjorde det.

Sen är jag väl av åsikten också att man faktiskt får bli trött och less, tom arg på sin hund i stunden. Det är också naturligt att ryta i ibland och tror de flesta hamnat i det läget nångång med nån hund (eller varje). Det är oftast inte rätt ändå, och kanske inte heller särskilt funktionellt - men naturligt. Att däremot tro att man kan annamma beteendet som "hundmamman har" som man så ofta hör - det är bara fjantigt. Ser folk som ska imitera hundens tänder med sina fingrar och på så vis tillrättavisa valpen och jag brukar bara skratta lite i stil med "du är ingen jävla hund-tik, sluta".

På ett vis är vi trots allt inte hundens jämlike. med det menar jag inget tjafs om att vi är "alfa" eller nått sånt. Men vi har ansvaret för och bestämmer för allt i hundens liv - det kan den aldrig göra för oss. Och grunden i det måste ligga i respekt, jag respekterar min hund för det den är och jag tar mitt ansvar rörande vad den behöver (så gott jag kan lista ut det!).

En sak har jag iaf lärt mig. Istället för att försöka säga åt en valp/hund vad den INTE ska göra, så är det väldigt ofta mycket mer effektivt att förmedla till den vad man vill att den SKA göra. En valp som hoppar på en och biter i jackan när man ska ut genom dörren kan man försöka "NEJ-a" så mycket man kan, inte säkert det funkar alls och blir lätt bara en otrevlig stund och konflikt. Istället kan man ta den chansen och träna in platsliggande/sittande med störning (jackan som ska på).

Hunden behöver då faktiskt inte lära sig att "man får inte riva och slita i jackan (vilket man vill som ung hund)" utan den behöver bara lära sig "sitta still på kommando, det får jag beröm och belöning för". Sånt övergår sen ofta i naturligt beteende (dvs hunden sliter inte i jackan även när den inte får ett platskommando sen).

Och framförallt måste man ha ett väldigt tålamod med valpar och unghundar. Inse att det är så det är, livet med unga hundar. Skratta åt det hela istället och ha inte kläder som minsann inte får gå sönder lite. En dag kommer man sitta där med en gammal hund som har nått hälsoproblem. Och då kommer man FAN inte tänka "gud vad jobbigt när den var valpig som valp". Och valpen kommer antagligen inte bli en hemsk vuxenhund bara för att den biter sönder några saker som liten eller kränger i kopplet på promenad.

#52 Jisses amalia. Då får jag tacka för de många timmar jag fick när min sa "nu har jag lekt/varit ute, så nu är det tack och godnatt i 3 timmar" och jag kunde laga mat eller vad jag nu ville i godan ro. Visst var det lite tråkigt ibland och jag längtade efter att han skulle vara vaken längre stunder, men det var nog en väldigt bra start för mig som ny hundägare i slutändan, för jag kände ofta "Jahopp, vad ska jag göra med denna lilla saken som har flyttat in nudå?" innan vi fick rutin på det.

Det måste vara att hon inte har så mycket fluff på öronen som andra goldenvarianter, för jag var bergis på att det var en labbe! Fin är hon iallafall! Det är spännande med jakthundar, men inget som jag själv har användning för.

Jag fick bli stolt igår, för jag bevakade honom som en hök lite sådär halvsmygandes när han låg och tuggade på den sista biten, ifall jag skulle behöva dyka på honom och fightas ifall han försökte svälja den sista biten, men han låg och tuggade så gott och fint.

Du som är RAUH!-expert nu ;) Vilka tugg har en bra storlek för att ge säg 2 gånger i veckan? Något som kan ätas upp på ett par omgångar över en dag. Större variant av tjurmuskel har en ganska bra storlek, men de räcker inte lika länge och de stora vaktar han som sagt i 1-3 dagar innan han ens börjar tugga, vilket gör att det inte blir några tuggdagar som jag vill ha.. De han har fått hittills är de små och medium älgrullarna och de är väldigt stora.

Jag MÅSTE ta dem ifrån honom för hans mages skull eller om han dummar sig med att vakta och surnar till när vi ska massera eller så att jag inte ens kan röra honom. Det är ju inte roligt för honom heller att behöva ha stenkoll och stressa över sin viktiga grej så fort man råkar andas.

Han är jätteduktig på att ge mig alla sina saker generellt sett och jag kan be om dem utan problem, men det är inte som att man har kokt kyckling eller något annat som är bättre liggandes jämt, så han blir givetvis missnöjd och längtandes när jag behöver ta dem även om han får något gott i utbyte.

Jag tycker att du beskriver väldigt bra om hundträning och delar din åsikt helt och hållet! Det var lite så som jag förklarade för personen med hunden, att man helt klart ska visa vad som inte är okej men att man behöver visa vad som ÄR okej därefter.

Jag kan erkänna att jag hade det jobbigt med min hund när han var liten, för jag hade inte lärt mig att det var okej att inte ha kontroll över allt jämt - vilket jag helt enkelt fick lära mig, för det är svårt med en hund även om de kan vara superduktiga ;) Numera känner jag mig extremt tacksam över vilken otrolig läromästare han var och är varje dag och inser mer och mer vilken perfekt hund han är.

Nu är det riktigt kul att ha hund! Polletten har trillat ner med nosfryset i och med pausen såsom det brukar vara för honom, så jag känner mig faktiskt lite sugen på att satsa lite på specialsöket. Han ÄR skitduktig med sin näsa vilket andra också säger. Schemat med aktiviteter funkar bra så vi söker både godis inne och minidummies ute varje dag. Vi tycker båda att det är skitkul och han är både mer nöjd och glad och verkar gilla mig mer. Jag känner mig inte lika hemsk längre och vågar unna mig att sitta vid datorn och vara tråkig ibland.

Nu så är vi dessutom anmälda till grundkurs i rallylydnad, vilket känns som en absolut perfekt aktivitet för oss båda. Jag drömmer lite om att ta oss ut på tävling ifall det går bra, men inser hur rädd jag är för att göra bort mig eftersom jag tror helt bestämt att jag inte kommer att komma ihåg hur banan går och behöver skämma ut mig inför alla och bryta ihop i en situation som jag inte kan hantera. Jag ser jättemycket fram emot kursen iallafall! Instruktören är aktiv inom en hel del, så jag kommer att ha mycket att lära av henne!

Han har även blivit lite knäpp nu på kvällarna och idiotspårar efter rådjuren som brukar hänga häruppe, så jag funderar på att ta fram en av rådjursklövarna som har legat i frysen hur länge som helst och lägga lite spår i området. Det finns en så bra gräsplätt där vi brukar söka och spåra godis.

Frågan är då - får man lägga klövspår hur som helst utan tillstånd när det är i ett bostadsområde? Utan blod! Det är lite avskilt och inte mellan husen eller så, men fortfarande i ett område där många går förbi under dagarna. Och hur kan man göra för att det inte ska komma ett hungrigt djur och stjäla klöven? Det tar bara 2 minuter att gå till och från den tilltänkta platsen och ska spåras dagtid, så det lär väl inte vara någon stor risk men jag har aldrig lagt något viltspår förut.

Vad mer ska man tänka på när man ska göra ett spår? Platsen är så bra och enkel så jag kommer inte att behöva sätta upp några snitslar för att hålla koll på spåret.

#54: Ja, jaktgoldens har ju inte alls samma "mängd" av päls och kan se rätt jäkla annorlunda ut. Som små är de nog än mer lika gula jaktlabbar. Men de får ju en viss andel päls successivt iaf :) Har redan märkt att hennes har blivit mycket strävare än den babymjuka hon hade från början, så tror nog den kan bli riktigt funktionell och bra. Smidigt med en hund som kräver i princip noll pälsvård. Jag är inte sån som duschar min hund i onödan heller..

Vad skönt att ha sån valp haha, raka motsatsen till min första. Denna är ändå rätt enkel nu som kan sova/vila/bita på nånting bara hon får lite rastning och lek därimellan.

Jag kan väl bara tipsa om att köpa de största då om han tuggar väldigt intensivt och effektivt.. Men sen kanske inte det är så stor risk att svälja en bit som jag föreställer mig. Den borde ju antingen kräkas upp i värsta fall, eller smältas (kanske kan störa magen men det är ju ingen metallbit liksom).

Annars undrar jag väl om detta med vakta? Du kanske borde köra en massa byteshandel istället för bara gångerna du ska ta den till slut? Fixa ihop det bästa godiset han vet om i denna värld och byt mot tuggisen 10 gånger om dagen? Och ge tillbaka den sen (när du fått "titta på den") ? Min gamla var lite vaktig med såna saker när han var yngre, men genom att byta med köttfärs och annat så apporterade han sen tugghudarna till mig. Värre var det väl om han hittade en riktig skatt i skogen, sånt är svårare.

Låter toppen med kurserna! Själv letat nu i närheten efter bra kurser, mycket roligare att träna i grupp och under instruktion med hjälp. Men hade lite tur i helgen, var och träffade uppfödare och tidigare valpköpare, och kom i kontakt med en som är erfaren inom retrieverträning som var pepp att låta oss komma och träna med dem och hjälpa oss komma in i det hela :) Så den chansen ska vi absolut ta! I helgen ska vi på ett annat tävlings/träningsläger, mest som hjälpredor men valpen ska få testa träna också vilket bara blir skoj.

Jag tänker att ja, absolut. Lägg klövspår du, det enda jag vet är begränsande är att använda blod. Men vem ska det skada att du drar en klöv där, det finns ju vilda djur som gör liknande spår hela tiden överallt liksom.

Skydda klöven blir väl svårt att göra riktigt säkert, men du kan ju knyta fast den i ett träd med en lina åtminstone. Tror nog den ligger kvar några timmar då med största sannolikhet :) Är väl i princip bara en räv som skulle vilja ta den där, och fastbunden, i sånt område, dagtid… då har klöven ändå bra chans tycker jag.

Jag är ingen spårmästare. Men lägg i medvind, och snitslar du inte så memorera på nått bra vis, lätt att man tycker man ska komma ihåg, men sen när hunden "kanske går fel" så börjar man ifrågasätta sina egna minnen.. Vet att folk brukar
låta hunden bära hem klöven sen om den vill. Men de enda gångerna jag la viltspår med klöv med min briard så liggmarkerade han klöven och hade inget stort intresse av att bita i den, så jag bara belönade honom där vid spårslutet som vanligt och bar hem klöven själv. Du ser väl hur han reagerar isåfall, men ta med nån fet-god belöning som du kan använda annars, eller när du till slut ska byta klöven från honom, tänker jag.

#55 Så sant! Det ser verkligen ut som en liten labbe med extra fluff! Du får visa hur pälsen utvecklar sig. Det hade varit spännande att se!

Ja, det kanske är de jag får köpa. Inga problem att de kostar lite, utan det var som sagt mest för att det skulle kunna tuggas på från början till slut på en dag. Han har svalt större bitar förut och då brukar han kräkas morgonen därpå, så inga större problem egentligen. Han har växt ifrån det mycket och så är det nog för att han äter 3 gånger om dagen, så att han inte blir lika hungrig.

Bra idé! Jag får nog sätta igång med lite byteshandel igen, för jag kanske har tagit det för givet eftersom han är så klockren med det i övrigt, även med sina viktiga saker. Jag körde det massor redan ifrån början. Han brukar i perioder apportera allt han hittar för en liten godisbit, oavsett om det är något brev som ligger på golvet, en leksak, strumpa, nycklar eller min mobil.

Det märks att han blir lite orolig när jag lånar något nytt för att inspektera och berätta vad fiiin den är innan han får tillbaka och tack för lånet, vilket gör lite ont i hjärtat för att han är så duktig och snäll. FÖR snäll såsom retrievers är, så man får ta ansvar för att han inte ska bli överkörd! Det ska ändå köpas kyckling inför kursen! Då flyger det han har i munnen ut och hela världen glöms, haha.

Jag tror också att han kommer att lugna ner sig med vaktandet om han får sådana tugg regelbundet, för så brukar det alltid vara. Han blir inte lika på spänn efter ett par gånger och sen är det skitsamma, förutom att han kan gå undan eller flytta sig lite. Jag tänker ju mest på honom.

Åh vad roligt! Jag vet att jag satt och tittade på spaniel och retrieverklubben eller vad den heter, men det var alltid tvärfullt så det blev aldrig något med det. Brukshundklubben trivs jag inte på pga vissa mycket märkliga människor samt en mycket störd individ till granne. Vi gick privat när han var liten och sist så var det på Medborgarskolan, vilket det också blir denna gången. Det ska bli jättekul och jag går och längtar :)

På tal om kennelträffar och så så var vi på en kombinerad med hans uppfödare och en annan i samma stad när de var 7 månader. Då prövade vi på viltspår med blod och han var väldigt noggrann och intresserad. Han ÄLSKADE klöven och skulle äta upp den :D Så inga problem där. Hans mamma är viltspårschampion och hans pappa är riktigt duktig apportör, så det bidrar en heeeel del.

Det var en bra idé att binda fast! Platsen är en gräsplätt med omgivande buskar på 3 av 4 sidor, så att hitta spåret kommer inte att bli svårt. Jag får vara med så att han inte slarvar och tar näsan i backen bara. Vinden är så oregelbunden här, så det kan jag nog inte få till men han tar spår och sök i både medvind och motvind, så det är nog inga problem.

Det sprang förbi ett rådjur härutanför förut och det hade jag glömt, men såsom han gick och vädrade och skulle titta och leta blev jag påmind. Hans intresse är STORT. Det är en himla tur att vi söker med koppel på också (för att han springer för kung och fosterland och överanstränger sig annars) för det har hänt två gånger nu att han har letat fram hararna istället så att de har sprätt iväg. De är så himla välgömda och stilla i det höga gräset som kommunen har låtit växa i år, men HAN vet ;)

Jag tror att han kan bära den utan att tugga och att det går att byta med kyckling sen. Något jag kan irritera mig på dock är att han ska tugga på sina minidummies. Inte något extremproblem eftersom vi har tränat, men de känns väl goa i munnen eller något för det är det enda som han tuggar på.

Där har vi köra "ja!" ett tag när han hittar och så får han en godis utslängd att leta efter när han har lämnat över den. Tuggar han så säger jag till honom och så får han ta och lämna tills den lämnas över bra. Nu så kan vi ju inte hålla på med ordentlig apportering pga hans rehab, men lite ordning får det vara!

Tack för alla tipsen! Det är så himla roligt att kunna prata hund. Det gör att jag känner mig så motiverad och nyfiken och engagerar mig så mycket mer i hundlivet och förhindrar att det blir en tråkig vana och ett måste vid sidan av sitt eget liv.

#56: Tycker du ska satsa lite på spåret nu då om han redan vet hur man gör, och han inte får göra vissa andra ansträngande saker :)

Änsålänge ingen lång päls direkt :D Men den har definitivt förändrats mot den första valppälsen. Tycker det är lite roligt hur många håll håren står åt, hur pälsen virvlar liksom. Ganska snarlik syrran på andra bilden..

#57 Nu har vi kycklingfilé hemma, så det ska allt bli spår inom en snar framtid!

Jag visste att jag hade glömt att fråga något sist och kom på det men har varit för upptagen för att skriva. Ska klöven tinas innan den används? Hur mycket? Undrar även om man ska trampa upp vid spårets början eller om det bara är att köra på eftersom det är med just en klöv och inte personspår. Något mer som är bra att tänka på?

Jag har prövat med klicker för att få honom att släppa sina minidummies snabbare och som jag misstänkte så sa det bara plopp så hade han tvärsläppt den så fort det klickade, så jag fick envisas lite att han måste komma med den först och inte bara kan släppa den, haha! Men nu har jag iallafall något som funkar för att slippa tugg eller att rentav bara plocka upp och knata vidare.

Jag visste inte om jag hade lyckats gissa mig till att det var en golden om jag såg en likadan, men så kom jag på att vi flera gånger har sprungit på en valp som såg ut ungefär så! Fast hon har även en vuxen golden med sig så det kanske är fusk.

Det är så kul att träna hund just nu, oavsett om det är skvallerträning, godissök eller dummysök. Samtidigt så sörjer jag för att vi inte kan träna på de allra roligaste sätten såsom att söka lös eller bara springa i skogen i 3 timmar. ÅH, det gör mig så valpsugen att jag får dåligt samvete!

Förhoppningsvis kan vi båda bli nöjda och komma någon vart med rallylydnadskursen. Att tävla hade varit kul, så jag ska nog försöka utveckla det vidare med denna instruktören. Han är ju väldigt duktig och har lätt tagit moment som har legat/ligger i de högsta klasserna. Jag var så uppspelt över det imorse att jag inte kunde somna om och låg vaken i den timmen medan han låg och tvärsov under täcket :D

Igår var det dags för kursen i rallylydnad! Jättekul tyckte Knut och han var så glad efteråt, inte minst för att vi fick skjuts både dit och hem av hans snälla kompisar.

Vi började med att prata lite om vad som är viktigt i rallylydnad, lite grundläggande och så. Sedan visade hon hur man palltränar hunden för att ge den medvetenhet över sin kropp och sina ben och till sist fick vi öva på ett fåtal skyltar som start och olika svängar.

Eftersom Knut har tränat nosework så fattade han att näsa på pallen var bra, men att få upp honom behövde vi lite mer tid till, speciellt då han envisades om att kliva över pallen och inte upp på den, men han kom allt upp fort ändå!

Dessvärre har jag blivit sjuk och höll på att avlida med en huvudvärk, kallsvettningar och att försöka att inte spy av illamående vilket gjorde det svårt att fokusera, så vi fick åka hem halvvägs in. Som tur är så är det uppehåll nästa vecka och vi fick med oss mycket bra att lägga tid på att träna! Skönt att det för en gångs skull inte är hunden som är sjuk!

Just nu så letar jag på Blocket efter en låg pall då den enda jag har är i min egen dagliga användning, vilket blir dumt eftersom den inte ska stå framme utan ska vara starkt förknippad med träning.

Jag kommer inte underfund med varför, men pallträningen är verkligen himla kul så jag ser mycket fram emot att göra framsteg där! Kanske är det för att det tilltalar mig som vill göra snabba framsteg :D Vi gick ju ändå ifrån 0 till båda tassarna på pallen på bara ett par minuter. Och det är så himla enkelt att träna! Bara fram med en pall, lite gott godis, en klicker och gott humör!

Det här var ju jättekul!

Min kompis schäfervalp är nu 11 veckor gammal och helt bedårande! Hon heter Izzy. Supercharmig liten tös.

Redigerat: Skrev först fel ålder

#60: Men vilken sötnos 🥰

Och när Maara Musens 2024 utställningssäsong var slut så ser resultatennut såhär, alla kritiker utom en har varit fina, så 2025 verkar lovande 💜

#60 Hihiii! De små ("små") öronen är nog det allra bästa med schäfervalpar. Och valpsvansar överlag med noll kontroll som rör sig som små ormar. Och vilken teckning! Antar att hon inte kommer att få någon sadel, eller? Schäfrarna ifrån uppfödaren jag kikar på har mest gråaktiga schäfrar, fast de kanske också har en sadel som jag inte har tänkt på.

#62 Ååh, grattis! Vad kul! Vi vet ju att du är väldigt inne på utställning så det är jättekul att det går bra för er redan! Lycka till i framtiden också! Det är intressant att följa fastän jag saknar ett eget intresse för utställning.

Jag har lite dålig ork eftersom jag lägger mycket tanketid på studier och därmed inte är så aktiv här, så berätta! Vad har ni på gång och vad har ni haft för er på senaste tiden?

Här händer det mycket grejer. Knut har nu koll på att man faktiskt ska gå upp på pallen direkt och inte göra allt för att kliva över den och sedan kanske backa upp någon tass på den ;)

Rallylydnadskursen är väldigt rolig för oss båda och oj så uttröttande det är! ALLA hundar låg vilandes i slutet av passet i torsdags. Vi har övat lite hemma och det sitter mycket bra, precis som jag vet att han kan. Det finns ett större behov av att träna på störningar då näsan behöver lära sig att lugna sig lite i kurssammanhang och han får landa lite i att det finns hundar runtikring. Det kommer att gå bra med lite mer tid i lokalen, fler kurser och mer kul så att fokuset växer igen. Men han är jätteduktig så det är mest så att det ska sitta helt.

Men vad konstiga vissa skyltar är alltså.. Jag var nog lika trött som Knut efteråt för det tänkandet som krävs nu när man precis har börjat lära sig att koppla ihop vad de betyder. Och då går vi ändå bara igenom en del ifrån nybörjarklassen! Tydligen så pratar de om att göra om skyltarna eftersom pilarna är så förvirrande. Jag tänker på den pilen som visar på en sväng tillbaka mot där man kom ifrån fastän man i själva verket ska fortsätta rakt. Himla märkligt det där! Så jag får minst lika mycket hjärngympa, haha! Som tur är så var jag inte ensam om att känna så. Vi var fler som var trötta med allt det nya.

Och nu.. Nu så är jag sugen på att tävla, så jag kommer definitivt att boka henne privat efter denna kursen! Åh så roligt det ska bli och åh så roligt det är att ha mål att jobba emot, även om det inte är så värst komplicerade saker utan bara saker som behöver göras. Jag känner att vi kommer att klara att hitta tillbaka till hur det var i början. Det är som jag har skrivit om förut väldigt lätt att tappa bort träningen när man har kommit förbi träningen för att man vill ha en trevlig hund.

Och OJ vad duktig han har blivit på söket. Vi söker i princip varje dag med få undantag och idag blev det minidummies i lägenheten vilket gick superbra. Inget tugg på dem heller när kokt kyckling är belöningen! Han är verkligen taggad och så NOGGRANN, vilket ger mig en himla motivation till att fortsätta på specialsöket! Där behöver vi faktiskt bara jobba stenhårt på markeringen. Söket är min favorit tack vare honom.

Jag märker att det blir lite knasigt det här när man har många olika sporter och aktiviteter igång samtidigt. De säger emot varandra helt och hållet.

I nosework och specialsök så ska de markera, medan de ska hämta sakerna i föremålssök (tror jag, vi kom inte iväg till den faktiska kursen) och tror även sök? Och man vill inte se hunden i ögonen, utan vänta in den för att den ska ta initiativ till att börja och upprätthålla söket själv och ja, markera och inte titta på en istället!

Jag gillar att vänta in hans beteenden med klicker oavsett om jag har ett specifikt i åtanke eller bara vill få honom att känna sig duktig och ha roligt, men måste såklart se till så att han INTE bjuder på beteenden som en tok när han blir frustrerad när man vill ha en stabil passivitet och särskilda beteenden speciellt vid sitt, ligg och stå.

Utöver det så har vi tränat på byteshandeln, så nu blir det inte många morr eller vaktande av det fina stora ursprungliga 40 cm tugget. Vi gjorde det till en rolig lek där slå på/kasta upp/kolla på tugget var lattjo lajban. Han följde snabbt mitt exempel och började hoppa/slå på tugget själv, såsom han vanligtvis gör på vad som helst, både leksaker, tugg och mobiler.. Ibland undrar jag vad grannarna tänker när jag pekar och hojtar "Mörda deeen! Mörda!"

Åh vad jag älskar den här hunden! Det är så himla roligt att ha hund! Han har allt jag vill ha i en hund och jag inser mer och mer hur lyckligt lottad jag är. Jag funderar ibland på hur det skulle ha sett ut om jag hade fått en omotiverad eller bara tråkig hund. Nu ser jag en självklarhet i mig själv med en bruksras och aktiv i träning och antagligen tävling i flera sporter i framtiden.

#63: Som det ser ut just nu verkar hon inte få en sadel, men det kan ju ändra sig.

Det har skett lite förändringar här hemma vad gäller hundskaffandet, främst då vad gäller ras. Vi var ju helt inne på pinscher, men efter att vi (främst då jag) rannsakat oss nu efter en av mina längre "sämre perioder" så måste vi nog släppa den. Jag tror att det skulle bli för mycket jobb för mig, det är ju jag som till 90% kommer vara ansvarig för vår hund. Jag har inte alltid "sämre perioder," men det känns inte realistiskt att jag skulle orka en väldigt aktiv pinscher med krav på rätt mycket aktivering under de perioderna. De kan bli rätt långa ibland. Det känns lite trist, men samtidigt känns det bra att ha kommit fram till det här.
Det kommer bli en hund, men av en ras som inte alls har samma krav som en pinscher. En som är lite mer laid back, framförallt inne, och inte behöver aktiveras väldigt mycket mest hela tiden. Vi har åter vänt blicken mot whippet, en ras jag hemskt gärna velat ha sedan länge. Det är en ras som passar oss ganska mycket bättre, om vi ska vara helt ärliga. Med det sagt så kommer jag ju inte lägga ner mina planer på aktivering jag tänk för vår kommande hund, det blir bara inte fullt lika intensivt :)

#63 joo verkligen, hoppas dock att hon ska sätta lite med päls tills nästa år dp det är lite dåligt på den fronten, vi hinner fö med en utställning till detta år, kanske 2 om dom har valp utställningen som vanligt i dec, och den är innan den 13e xD
Den vi ska på näst är faktiskt på lördag =)

#64 Jag tycker att du tänker helt rätt som ser till hundens bästa, men tror som oerfaren av pinscher att den skulle klara av sämre perioder också. Det ska bra hundar kunna göra, med få undantag såsom extrema arbetsmonster.

Kul med whippet och att den passar er så bra! Jag var jätteinne på dem förut när jag letade efter min första hund då de verkar supertrevliga. Nackdelen är ju att de är jaktidioter och inte är ett bra val ifall det är viktigt att ha hunden lös.

Det finns såvitt jag vet en hel del uppfödare att välja ifrån också, så då lär du knappast ha några problem med att hitta en bra och få en valp relativt snabbt när det passar!

#65 Jag måste ha sett resultaten och att det gick bra, men minns inte helt säkert! Så kul att det går så bra! Hoppas att allt fortsätter gå bra med både utställningar och tester så att hon blir en bra stamtik. Så spännande att följa!

Här går det slött till. Min kurs är i princip klar, så nu ska jag lägga in mer aktivering igen. Det blir till att luska reda på kursledarens kontaktuppgifter och boka in oss privat och hålla på med mer sök.

Jag slängde ut alla dummies på promenaden förut men det skulle bara krånglas och spåras rådjur, så jag ledsnade och vi gick hem. De ligger förhoppningsvis kvar där till senare. Fördelen med militärgröna dummies ;)

Hans hälta är sämre nu, så vi vilar och avvaktar. Blir det inte bättre så får det bli en ordentlig utredning och fysion igen. Jag tror mest att det har att göra med vädret och åldern då han numera tycker att det är ganska så jobbigt att sitta eller stå still en längre stund. Jag håller på att sy hans benvärmare som snart är klara. Sedan så ska jag sätta igång med hans fleeceoverall.

Jag ser fram emot att lägga mer krut på rallylydnaden!

Det dök upp något lite roligt på Medborgarskolans hemsida. En prova på-kurs i narkotikasök. Den försvann fort så jag vet inte om det blir något med den, men jag tror att det är kursledaren som vi gick specialsök och nosework med, så jag ska skicka henne ett SMS och fråga!

Har ni någonsin hört om *kurs * för narkotikasök, utanför utbildningar, uppvisningar och liknande? Det kändes väldigt förvånande.

Jag måste bara klaga lite

Oden har börjat fälla. Nu, i mitten av juni. Min Oden har inte blivit av med vinterpälsen ännu och har nu bestämt sig för att nu i mitten av sommaren, så är det dags. Detta borde han ha gjort i våras!!! 😅 Den andra byrackan fäller året om så där kan jag inte klaga eftersom han överlag alltid fäller och fäller alltid mycket.

Min ena Chi har fällt som fasiken nu under hela maj. Han är långhårig, men nu är han så urfälld att han ser korthårig ut 😝

#68: Han började i alla fall i maj! Min började liksom inte förrän i mitten av juni hahaha

#69: Jo men han har fällt tills nu, fortfarande fäller han lite 🥴

#70: Undra varför de är så sena. Halva sommaren har redan gått ju!

#71: Tror det hänger ihop med vädret. Vi hade väldigt varmt i april, men sen blev det vårvinter i maj och nu i Juni är det "normal" sommar här uppe.

Molams ena tik har också fällt något så kopiöst, och hon brukar normalt inte fälla.

Har ni hört om att jag passar en liten hund på mornarna han heter mille!

#73: Såg en bild på honom, han var jättesöt 🙂

idag kommer äntligen våran (min och molams) ringträning igång igen, det skall bli så skönt att få träna mina hundar istället för att hjälpa andra med att träna sina hundar 😉

Det blev pausat då den ena instruktören fick valpar. De är nu leveransklara och är hämtade av sina nya ägare, så nu drar de igång "på riktigt" igen 😁

Men hörni, Flodbis och Draken. Vad roligt att ni pratar om just fällningen, för Knut har fällt en hel del på senaste tiden och när vi var iväg för en påfyllning av kastreringen igår påpekade jag fällandet för veterinären i receptionen som frågade hur han mår.

Hon sa att hennes hund också fäller konstant just nu och att det nog har med vädret att göra!

Då fick jag svar på min fundering om andra också har fällhundar just nu och att det inte bara är här.

Beklagar även om jag inte delar din förtvivlan, Flodbis. Jag är härdad då jag nu storstädar 2 dagar i veckan och dammsuger varje dag under de kalla månaderna. Det syns inte just nu! Men schäferpäls måste vara en katastrof.. Det räcker med katastrofen som blir av denna enkla pälsen! Du måste ju drunkna!

Jag är tacksam för hans dammråttor till hårtussar, men jag måste fortfarande dammsuga lägenheten två gånger vid varje tillfälle. En gång för att få bort håret och det värsta av gruset, bladen och vad det nu kan bli och en gång för att ta noga och listerna. Är så tacksam för mina innetofflor så att jag slipper känna äcklet på golvet :D

Vädret är så konstigt här med regn, sol, molnighet och blåst. Gärna ett par vändor med varje väder under dagen. Jag är sur för jag vill ha badväder så att vi kan åka iväg!

#76: Beardisen fällning är jättepraktisk. Han släpper ullen men den fastnar i täckpälsen, så jag behöver bara dra genom honom med borsten. Vavvorna är en halt annan femma dock 😒

jag delar nog tyvärr heller inte din förtvivlan Flodbis 😊😉Dammsuger två ggr om dagen. Beardisen släpper inte pälsen på golvet men han drar med sig hela skogen in 🥴

Äntligen har jag fått tid till BPH så imorgon ska monstermaaran på BPH! Tyvärr kommer vi få skräpväder i form av regn, så hon kommer INTE vara glad, är det nått Maara hatar så är det regn 😂

Sen har jag ett dilemma, man ska ha med hundens favoritleksak, men vi har ett problem…. Maaran leker INTE med leksaker 😂 får ta med nått med pip och hoppas att det ska räcka att hon visar intresse xD för hon hajar alltid till av pipen (man får alltså hennes uppmärksamhet) once in a blue moon kan hon leka med en leksak