Vad betyder morrandet?
Nu kanske jag låter helt dum i huvudet och i andras ögon kanske det är helt självklart?
Men min labbe låter mycket, morrar, eller mer brummar
Han morrar när vi har dragkamp eller med andra hundar (Han älskar det) han morrar i olika situationer men inte jämt såklart.
Men jag pussar mycket på honom och vice versa. Han ligger mestadels på rygg och jag pussar magen ibland.
Han bryr sig inget om det. Men när jag själv
brummar så gör han det också. Spelar ingen roll om jag morrar rätt ut i luften i ett annat rum eller i hans mage. Okej det låter kanske lite stört. Men det är som en lek.
Han visar ju inte tänderna eller nåt aggressivt /stressat beteende. Utan det är som att han svarar. Och jag låter ju inte aggressiv själv heller på nåt vis.
vissa kan tro att han är aggressiv för att han låter mycket.
Hur tolkar ni hans morrande som "svar" när jag larvar mig? Eller att han pratar mycket sådär.
Han kan ligga vid fotändan och jag vill att han lägger sig vid mig. Han vet precis, jag säger hans namn. "Kom och gosa lite" Han brummar och suckar men lägger sig vid mig på rygg.
Jag tvingar honom aldrig såklart.
- Redigerat 2023-10-10 02:46 av Annapannis
Hans sätt att prata med dig. Flera av mina hundar har försökt härma vårt språk, men det är ju mycket svårt för dem, även om jag läst om hundar som klarat flera ord. Nelly kan bara jo och det använder hon ganska ofta utan att använda det rätt. Morrandet låter nog hemskt för andra men jag vet att det bara är hennes sätt att säga att vi har kul, för det används ofta när vi leker med hennes leksaker.
Värd på Pyssel och medarbetare på Pärlpyssel.
Mina figurer: http://parlkonst.se/
Emo, ägare till Emos Shop sen 1973
#1: ja så upplever jag det med, att dom pratar med oss🥰
Morrande är absolut inte enbart signal på aggresivitet eller en varning. Det är ett kommunikationsredskap som alla andra. De situationerna du beskriver är helt naturliga att hunden morrar, knorrar, gnäller och gör andra ljud. Vissa hundar är väldigt pratiga av sig och att de just morrar beror ju på att de inte har så mycket andra ljud att vokalisera med.
Vid tex lek så aktiverar du ju dessutom ofta vissa responser som liksom finns i hundens genetik. Säg att du har dragkamp med hunden. Det är ju i grunden ingen lek för hunden utan kan tex handla om att leksaken blir som ett "byte" och då kommer morrandet som ett svar på det.
Att den knorrar och suckar och så när den tex lägger sig är precis som att jämföra med att du lägger upp benen i soffan efter jobbet, ofta suckar man och gör något nöjt ljud.
Både morrande och skall är ju sätt för hunden att kommunicera och givetvis kan det vara agressivt, argt och varnande. Men det kan ju lika väl vara glädje, en del hundar (tex min daghund) börjar alltid skälla som en dåre när han ser mig vid avlämning för att han blir så glad.
Känner man inte hunden kan det vara jättesvårt att avgöra skillnaden på ett argt morrande mot ett lekfullt. Säg att man dessutom inte har hundvana, då kan en morrande hund te sig som arg, farlig och skrämmande eftersom det tex i filmer oftast används för att visa på en helt enkelt farlig hund.
Våran Welsh är jätteverbal. Han "morrar/pratar" väldigt mycket. Det är hans sätt att prata med oss. Är han arg eller less, så hörs det tydligt på morrandet, det får ett helt annat ljud och styrka, man ser det även på ögonen.
#3: tack för svar! Intressant och lite som jag också tänkt.