Blyg 14 veckors tik - tips?
För 4 veckor sen fick vi hem en liten 10-veckors tik (bichon frisé/pudel). Första dagen var hon väldigt blyg och avvaktande mot oss, men redan samma kväll hade hon accepterat oss som sin nya flock. Hon är nyfiken, busig och full av självförtroende med oss. Älskar att vara nära, leka och göra trix. I början var hon lite rädd för andra människor men det börjar så sakteligen bli bättre. Hon springer gärna efter både barn och vuxna på gården/gatan och visar att hon vill leka med dem genom att buga och ha svansen upp, men när någon kommer fram och vill klappa henne så ryggar hon ofta tillbaka lite. Samma sak när vi har besök. Hon är avvaktande till en början men ignorerar besökaren henne så kommer hon fram och nosar på foten efter en stund. Min killes mamma har hon nu börjat leka med, hoppa upp mot och låta sig matas av efter ca 4 besök hos oss. När det knackar på dörren eller låter i trapphuset är hon oftast glad och förväntansfull. Nu till vårt problem, hennes rädsla för andra hundar. De få hundar vi träffat (ca 3-4 st) har varit lugna och inte gjort några utfall mot henne, men ändå, så fort hon får syn på en hund på gatan åker svansen mellan benen och hon hoppar antingen upp på oss eller drar i kopplet och springer hemåt. Så nu till min fråga, tror ni att detta är en övergångsfas för att hon fortfarande är så liten och inte har träffat många hundar än? Växer självförtroendet med åldern? Ska vi vara lugna och ge det lite tid bara, eller är det något vi måste börja träna intensivt på redan nu? För vår del behöver hon inte vara bästis med alla hundar hon träffar men vi vill såklart att vi ska kunna gå ut på promenad utan att det slutar med att hon blir rädd och vill hem igen.
Det ligger väl i hennes natur att vara försiktig av sig, men i övrigt är hon nyfiken och har inga andra rädslor som tex höga ljud, fordon eller saker. Vi träffade båda hennes föräldrar hos uppfödaren och de var väldigt lugna, trygga och artiga hundar. Inga som springer fram och hoppar direkt men de var orädda och hälsade. Någon som varit med om samma och kan berätta hur ni gjort och hur det utvecklat sig? Är mycket tacksam för tips :)
Jag hade känt att det var viktigt att ta tag i det nu. Känner du inga som har stabila lugna hundar med bra hundspråk?
Viktigast av allt: Jag är INTE hund expert, ta allt jag säger med en nypa salt och kolla med andra källor/mer kunniga personer. Detta är dock saker jag har förstått att man kan göra.
1) Först av allt så är alla djur, oavsett art, individer. Det kan helt enkelt vara så att ni har fått en mer reserverad ung dam som familjemedlem. Och att tvinga ett djur till att socialiseras kan ge fel inverkan, hon känner att det är jobbigt och tråkigt och man måste acceptera att inte alla hundar är kelsjuka små pälsbollar med alla.
2) Även om hunden tycker det är jobbigt måste den socialiseras både mot människor och hundar. Detta av säkerhetsskäl då en trygg hund är en säker hund(om inget extremt händer). Men medans ni gör socialiserings träningen bör ni väljamänniskor som är lugna och inte lika på. Du skriver ju att hon gärna går fram och nosar, så förklara för personen som vill hälsa att man ska ignorera henne så att HON får gå fram och nosa först. Titta inte på hunden, prata inte med hunden, rör dig inte mot hunden. Prata och fokusera på matte/husse och så kommer hon att visa när det är okej att börja imgås med henne.
3) det är extremt svårt att ge konkreta förslag då vi bara får läsa vad du skriver och inte kan se det i verkligheten, det kan vara något som du eventuellt missar med hennes beteende som vi då inte får kuinskap om. Så jag skulle rekomendera att söka hjälp av en tränare samt kanske gå med i en valpkurs mm för att ge henne mental stimulans och hon är då runt andra människor/hundar utan att hon nödvändigtvis ska umgås aktivt med dom.
som sagt, jag är ingen hundexpert men detta är tre punkter som jag förstått kan vara hjälpfulla genom att läst på samt kollat på dokumentärer mm. Men det jag säger kan så kllart vara felaktigt så ta inte vad jag säger som korrekt utan att dubbelkolla det själv :)
Jag skulle också ta hjälp av en hundpsykolog kring detta så att ni kan ge en så bra grund som möjligt!
Det är svårt att säga vad som händer i valpperioden men jag gissar på att det både skulle kunna slå om så att hon blir modigare när hon utvecklas mer, eller så kan hon utvecklas åt andra hållet och bli mer osäker när hon inte vågat ”grunda” någon trygghet som liten.
Jag hade lagt så mycket tid jag bara kunnat på att hålla mig i närheten av andra hundar men med avstånd, och fokuserat på lek mellan dig som förare och henne, så att hon kan vänja sig vid hundljud och hundspråk men på håll.
Detta hade jag försökt göra typ nästan varje dag. Och när hon börjar kunna slappna av, några dagar eller nån vecka senare kanske, så småningom låta henne hälsa på någon liten, lugn äldre hund med tålamod. Och bara en kort kort stund så att hälsningen får sluta ”på topp” och försöka skapa en positiv känsla för henne.
Det bästa är att ta itu med detta direkt. Miljöträna där det finns mycket folk och hundar. Dock viktigt att ni har koll på mötande hundar, så de inte får möjlighet att göra utfall mot eran. Ser ni en hund som spänner sig eller börjar dra i kopplet, vänd om och gå åt ett annat håll. Lyft INTE upp henne, då kan hon koppla andra hundar med att detta är farligt och ni kan trigga fram ett eventuellt flyktbeteende.
Låt henne träffa hundar som ni litar på och som ni vet är lugna och sansade samt inte gör utfall.
Jag är lite avundsjuk på mina valpköpare i Helsingfors.
Där har dom nåt stort hundställe i stan som har valpträffar 2 gånger i veckan.
Valparna delas upp både i ålder och storlek, så att dom i första hand tidigt träffar valpar som är ungefär lika gamla och på ett ungefär lika stora. Dom börjar redan från 8 veckor.
Det är ingen "skola" där valparna ska lära sig en massa saker. Det är helt enkelt bara frågan om att valparna ska kunna träffa varandra, börja leka och upptäcka hur roligt det kan var att träffa andra hundar. Och under övervakning givetvis så att inget händer.
Mina valpköpare har varit väldigt nöjda med just den socialträningen för valparna.
Men kanske det går att lösa genom att t ex på Facebook efterlysa valpkompisar i samma storlek och ålder och helt enkelt ordna träffar själv? Man behöver ju inte ha en lokal, som i Helsingfors, det går ju att ordna utomhus också.

#5
Vad mysigt.
Stolt ägare till tre La permer
#5: Det skulle jag önska att vi hade här också 😍
Nu får starta egna valpträffar :)
#8: Tro mig, jag har funderat på det 😁
#0: Hej! Tack alla som svarade!
Ville göra ett uppföljningsinlägg om det kan vara till hjälp för någon annan som söker i trådarna här.
Allt har successivt blivit bättre och hon är nu 5 månader. Vi känner tyvärr inte så många hundägare och har inte fått napp på hunddejter i forum. Så det har varit lite svårt för oss att träna på detta. Men det vi har gjort är att vi har varit ute mycket, stannat upp och kollat på hundar på avstånd, aldrig tvingat henne till att hälsa utan tagit det i hennes takt.
Om hon inte verkar rädd har hon fått hälsa på hundar och andra valpar som varit mindre än henne (vilket oftast går bättre). När vi varit ute har vi ibland gjort så att jag gått fram och hälsat på mötande hund medan hon stannat med husse några meter bort. På så sätt tänker jag att hon upptäcker på tryggt avstånd att jag ok:at hunden, hon verkar då bli lite mer avslappnad och nyfiken. "Är inte matte rädd behöver inte jag vara det" blir budskapet med den övningen tänker jag.
De hundar som inte bryr sig om henne och bara går förbi vill hon ofta springa efter :D hon har fortfarande problem med hundar som drar mot henne och skäller. Då blir hon osäker - men vi kan stanna upp och låta dem passera och sen gå vidare. I början ville hon springa hem så fort hon såg en annan hund och det kunde vara på långt avstånd. Så detta är stora framsteg för oss :)
I hennes fall tror jag också det är en mognadsgrej. Hon har tuffat till sig en del i takt med att hon växer och vågar mer och mer. Sen kanske vi också blivit lite mer avslappnade och inte gör nån big deal av ett hundmöte. Jag tror att hon även känner sig tryggare med oss och att hon kan lita på oss, kanske fanns inte den grundtryggheten när hon bara varit hos oss några veckor.
#10: skönt att det går framåt :)
#10: Jag vill bara säga att du har fått bra råd och det verkar ju bli bättre och bättre vilket såklart är jätte bra!
Men jag ville bara säga att det måste inte vara något hon växer ifrån då hon är 5 mån redan - att hon blir rädd för hundar som skäller..Det KAN växa bort, men för att se till att det försvinner så finns det ngr konkreta saker som du kan göra..om ni inte redan gör dessa saker!
Vad du kan göra åt en valp som är rädd på detta sättet är som du själv sagt ungefär att få henne att lita på er och känna trygghetoch…
Genom att lekträna med henne pararellt med mötesträningen..inne och sen ute utan möte först och lära in tricks , lydnadsmoment eller vadsom på ett positivt och glatt sätt..Det kan du sen använda om det är en hund som skäller.. tex är det bra att ha lärt inon gå fint eller något som passar.
Sen kan ni också börja träna godis eller leksaks sök med henne inne genom att kasta t godis på golvet först bara och försvåra..Om hon kan det så kan ni lära in nosework eller kongsök--hon är i lagom ålder för att lära sig det..(det är många valpar som lär sig det som ca 10 veckors valpar)
Träna balans övningar vilket boostar hennes självförtroende precis som nosework också gör..
Sen får man ju titta på individen vad den gillar o vad som passar..
Men alla hundar/valpar brukar gilla massage av matte el husse…det ökar tryggheten, det lugnar ner och är bra helt enkelt..
Jag har haft många valpar och efter jag lärt mig massera så gjorde jag det på alla mina valpar o hundar, men även om du inte lärt dig så kan du köra lätt massage!
Genom att stryka med händerna över hela valpen från nos till svans och göra det till en lugn mysstund..
En annan sak ni kan träna är passivitet -först där ni är ensamma och sedan tex sittande på en parkbänk eller något likn och ha hunden mellan benen när du sitter ner..eller det beror lite på storleken..Men hon ska känna sig trygg och redan sitta mellan/bakom dig..
Det går nog bra hur du än gör! 🙂
Om inte annat så kan du använda något utav det…vissa saker gör ni säkert redan, men ifall att så ville jag bara påminna om att vi kan påverka en valp genom självförtroendehöjande övn och att stressa ner.
The more i get to know people.
The more I love my Dog
"Mark Twain"
#12: Tack för väldigt bra tips! Har tränat en del av de sakerna du nämner som passivitetsträning och lek ute inte bara hemma. Hon är inte jätteintresserad av godis tyvärr så det funkar sådär att träna med det som lockbete, men hon älskar att leka och nosa. Så mycket funkar med lek! Ska testa det där med massage för hon är en väldigt gosig av sig och vill gärna ligga i knät.
Vi har pushat henne lite till att våga mer och upplever att hennes självförtroende har stärkts av det. Tex lyfte vi alltid upp och her henne i soffan för hon vågade inte hoppa själv. Men har uppmuntrat och berömt henne när hon vågat och nu är det roligaste som finns att hoppas upp och ner från soffan. Bara en sån sak kan göra så mycket.
#13: Om hon fick bättre självförtroende av att klara att hoppa upp i soffan bara så tror jag ni inte kommer få några större problem att jobba med henne 😊
Bätrre självförtroende är ju individens egna tilltro till att prestrera..
Man kan ju träna balansträning ute också på tex stenar och stockar - det har jag gjort med alla mina 7 hundar som valpar och är det dessutom en osäkrare valp så märks det snabbare att den blir säker.
En annan viktig sak förutom socialisering är mycket miljöträning - att hunden får klara av att gå på olika ställen med olika underlag, halt golv, trappor, osv, osv.
Sen spelar det ingen roll om hon hellre gillar leksaker än godis..ni kan träna henne att söka efter leksaker eller/och lära in tex nosework med leksak om ni skulle vilja göra något som tröttar henne lite mer..Eller kongsök kanske skulle passa bättre att börja med (tillslut ska hunden söka efter 1-2cm bitar av kong) Det är kul…Men det finns mycket roliga aktiviteter som hon skulle få bättre självförtroende av samtidigt som ni har kul.
Sen är det viktigare än många kanske tror att då du vill att din hund ska vara lugn, där måste du vara extremt lugn och stabil.
För dom märker direkt om vi inte är lugna eller om vi är stressade osv…det läser dom enkelt av!
The more i get to know people.
The more I love my Dog
"Mark Twain"