Följsamhet i skogen
Följsamhet i skogen!
Jag har startat en liknande diskussion med behöver återigen lite råd och tips. Jag har alltid varit noga med att träna följsamhet, gömma mig, byta håll, springa ut i skogen, inte låta hunden välja stig osv. Men min 13 månaders Pudel hane har sedan 2 månader börjat springa åt andra hållet istället. När jag stannade upp och började gå åt andra hållet så följade han efter, nu kan han istället kuta vidare och springa åt andra hållet. Sedan komma tillbaka efter en stund.
Det började med att han fick upp ett spår för 2 månader sedan och spårade iväg långt. Efter deg var jag noga med långlina som jag höll i och ställde mig på när han var påväg.
Har testat låta den ligga i marken men det händer samma sak, när han är ”spårig” ”nosig”.
Är det något han fått mersmak för? Verkar inte hjälpa att jag fortsätter gå/springa, gömma. Han kommer tillbaka efter han är klar som inget hänt. Tycker inte riktigt det är okej för jag vill ju att han ska hålla sig omkring mig.
Är det långlina som gäller? (Blir galen på trasslet). Är det jag som failat? Varit tråkig? Eller är det han som fått upp ögonen för att springa iväg?
#0: tillägg: Hur mycket kan bero på åldern? Det börjar kännas som att alla tips och det jag läst på som jag gör inte hjälper. Men hjälper för alla andra
Hundarna "tappar öronen" ( som jag brukar säga 😉) i en viss ålder. Den s.k slyngelåldern. Skall jag döma efter mina egna hundar hur de har varit, så är det kring 12-15 månader de har blivit totalt döv och tappat allt vad lydnad heter.
Har din varit så här hela tiden, eller är det något nytt som har kommit nu ?
#2: jo den har man absolut hört talas och det är med stor sannolikhet just det. Men hur beter man sig under den?
Jag känner mig irriterad och småtjurig mest hela tiden… slut på energi för jag vet inte hur jag ska nå fram. Vi som hade det så bra tills bara allt började gå dåligt istället. Nej nu går inte allt dåligt men det känns som det.
Bara på någon månad kan jag inte längre gå i skogen med honom för han sticker och inte är lina följsam längre och det ger mig panik för jag vet att vi hade det innan. Testar jag att bara gå på och ”ignorera” som jag gjorde förr så tar det ännu längre tid och han verkar inte blir varken rädd eller orolig om jag försvinner bort.
Känner mig så ensam i det hela. Jag vet också att det sämsta man kan göra är att vara sur och irriterad. Men jag vet ju vad han kan…
Jag har tjurat på med mina. Har de inte lyssnat så har jag ignorerat dem totalt, har de varit duktiga så har de fått jättemycket beröm och en väldigt glad matte 🙂
Jag har haft dem i långlina, har inte vågat ha dem lös.
Starta ny diskussion