Välja ras
Okej, så nu har jag bestämt mig för vilken ras nästa hund ska bli. Det blir en likadan som min sjuåring, schapendoes, som också ska ha agility som sin huvudgren. Jag vet vad jag får med denna ras, den passar till det jag vill göra med den, jag är insatt i rasen och aveln, jag känner uppfödare och andra ägare. Det är ett "lätt" val.
Men. Min 11-åring är en tibetansk spaniel och jag vet att jag aldrig kommer att vilja vara utan tibbe i mitt liv. Tibbar är mitt kraftdjur, de har en alldeles särskild plats i mitt hjärta. Men, det är mycket svårare att hitta en tibbevalp av friska, hälsotestade föräldrar och jag skulle antagligen behöva kämpa en hel del för att nå framgångar på agilitybanan med en tibbe. (Jag kör inte agility "lite på skoj för aktivering" utan vi snackar allvarligt agilityberoende här 😁)
Ska jag välja med hjärtat eller förnuftet? Jag vet verkligen inte och jag har ändrat mej tre gånger om dan i ett års tid typ 😅
Och innan nån föreslår, jag har en sambo som tyckte att det räckte redan för x antal hundar sen så jag kan inte skaffa två samtidigt 😂
Jag skulle ha valt med förnuftet. Jag har själv haft Bearded Collie sedan början på 90 talet. Jag har fortfarande en hanne kvar, han fyller 12 nu i April, men som det ser ut med aveln idag, så vågar jag inte köpa någon ny.
Jag har just nu faktiskt 2 Chihuahua. En ras jag aldrig trodde jag skulle skaffa 😉
- Redigerat 2022-03-30 10:35 av Draken
#1: tack för input! Det är ändå lite det jag känner att jag borde göra också, välja med förnuftet. Det är såå synd då det går åt fel håll med aveln 🙁
Håller med om att det är bättre att välja med förnuftet!
Vi hade en labbe tidigare (blev nästan 15 år gammal) och pappa hade jättegärna haft en labbe igen när vi skulle skaffa ny hund men både han och mamma är ju äldre och kände att en stor hund inte var speciellt lämplig (speciellt inte eftersom mamma ville ha en valp igen) så till slut blev det en mellanpudel (trots att pudel var en ras mamma aldrig ville ha) och det har nog ingen av oss ångrat!
Instagram: @theblindbunny
http://www.tizzys.n.nu
#3: Det är ganska intressant hur man kan ändra åsikt genom åren 🙂
Jag kunde aldrig ens tänka mig en liten hund, allra minst en Chihuahua.
Nu har jag, som sagt, 2 och jag älskar dem mer än mitt eget liv 💖
Det är en fantastisk och lättsam ras, om de blir uppfostrade och behandlade som hundar och inte assescoarer eller leksaker.
#4: Min kompis mamma har bla en Chihuahua som jag passat ibland och det är en av de enklaste hundarna jag passat och hon är helt underbar! Dock känner jag att de är lite för små (känns lite knasigt när kaninerna är större än hunden).
Det kan verkligen ändras! Hon ville inte heller ha en svart hund men så fick vi en svart labbe och när det var dags nu för pudeln så ville hon ha en svart (eller röd) 😂 Dessutom var hon hundrädd innan vi skaffa Gletta (men eftersom hon slutat jobba så ville hon ändå testa på att ha hund för att komma ut mer så var perfekt att vara fodervärd då åt hundskolan).
Instagram: @theblindbunny
http://www.tizzys.n.nu
Chi är en jättetrevlig ras om den får vara hund.
Dock det är ingen ras jag skulle rekommendera till någon som aldrig har haft hundar tidigare faktiskt.