#0: Åh, jag känner med er båda! Mina hundar hade också svarta klor och när jag tog över dem var de också problematiska vid kloklipp. Men med mycket träning gick det riktigt bra till slut.

Tycker du gör helt rätt som börjar om från början med att bara pilla med tassarna. Själv tycker jag godis kan vara ett utmärkt hjälpmedel när man tränar (det kan man ju sen successivt sluta med så det behöver absolut inte vara godis för all framtid). För de flesta hundar har tuggande eller slickande en lugnande effekt. Har du provat såna där, vad heter det nu? 'Slicksten' tänkte jag säga, men det är ju hästvarianten. 😅 Licktreat, var det jag sökte! Om du dessutom kan ha en medhjälpare som distraherar vovve med något smarrigt så kan du fokusera på tassarna.

Har du provat klorasp eller en elektrisk kloslip? En del hundar föredrar det framför klotång. Om inte annat kanske något sånt skulle kunna hjälpa er att bygga upp ett nytt förtroende runt klovården?

Jag avdramatiserade klotången (min första omplacering ville gömma sig så fort han såg den i början) genom att ha den framme jämt. "Inget konstigt att den ligger där eller att jag sitter och pillar med den.", typ. Kom vovve då fram spontant och undersökte vad jag hade i handen så vart det fest med beröm och godis. När hunden låg bredvid mig i soffan så kunde jag lägga klotången på dynan nära oss eller ovanpå hunden och låtsades som det var det mest naturliga i världen. Låter kanske löjligt men det verkade fungera för oss iaf och tången vart inte lika 'laddad'. 🙃
När klotången väl fick komma i närheten av tassarna så klippte jag pyttelite på en-två klor/dag. Mycket beröm och (riktigt gott) godis efteråt.

Som #1 skriver, börja med att avdramatisera klotången! Låt den ligga framme på golvet och strö då och då ut godis runt den. Ta sedan fram den då och då, flera gånger om dagen, ge hunden en godbit och lägg undan den igen. Du kan även ha den i handen eller liggande bredvid dig i soffan och så vidare. Det kan vara en poäng att byta modell av klotång till en han inte har dåliga erfarenheter av.

Hunden tycker ju redan att det är "en grej" med kloklippning, så det är inget du ska bekymra dig om vad gäller godis. (Dessutom håller jag inte med, det är vår attityd och hundens upplevelse som kan skapa rädsla, inte godis).

Svarta klor är inte så svåra att klippa som det sägs, det man tittar efter är att klon går från att vara torr och krispig till att det blir lite segare och ytan ser ut som när man skurit i mjuk lakrits, lätt glansigt. Men för att kunna klippa ner klorna i små steg behöver hunden vara hyfsat avslappnad.

Problemet är att du måste ta det i valpens takt om det ska gå vägen och klorna växer under tiden. Så eventuellt kan en klippning hos veterinär krävas igen, men kanske be om att de ger lugnande istället för att hålla? Att känna tidspress är inte en bra grund för att förmedla avslappning… Funkar det verkligen inte att träna om honom så kan man lära hunden att själv slipa ner klorna mot sandpapper (eventuella sporrar måste man dock fortsatt ta själv).

Tipsar om att lyssna på detta poddavsnitt som handlar om kloklippning och hantering (rätt långt men riktigt bra):
https://poddtoppen.se/podcast/875792115/hundpodden-var-basta-van/hantering-och-kloklippning

Jag hade stora problem med att klippa klorna på min hund förut, känner igen mig i det du skriver. Tog också min hund till veterinär och bad dom klippa, han blev då hårt fasthållen och den vetten klippte också i pulpan, var inte kul att bevittna.

Det var många år sen nu, nu för tiden har jag inga som helst problem med att klippa, har tränat mycket för att min hund ska känna sig bekväm vid kloklipp och använda snälla metoder.

Jag gjorde iaf så att jag ställde upp min hund på ett bord, blev tydligt och bra för både han och mig. Lägg en näve godis på bordet framför hunden så den ser godiset och har det att fokusera på. Börja pilla på tassarna, ge godis. Träna i korta pass. I början kan klotången bara ligga på bordet utan att du ens rör den, sen nästa träninspass kan du testa att bara dutta med tången på en klo, och ge godis. Tror du fattar grejen. Öva mycket utan att klippa tills hunden blir bekväm, sen kan du börja klippa och ta kanske en klo åt gången.

Men det kan ta tid att vänja in detta, och du sa att klorna är väldigt långa, så kan det va en ide som någon annan skrev här att typ ge lugnande medel hos vet och klippa dom riktigt ordentligt en gång?

Sen måste jag säga också att jag hade personligen skippat Fredrik Steens metoder, tycker bara det känns omständigt att ''gosa med hunden'' i kloklipparstunden, och jo, godis är jättebra att belöna med vid kloklippning!