Nu vet jag inte om du kan ha nytta av detta, men för många år sedan hade vi en katt med synskada och förståndshandikapp, som veterinären förklarade med ett troligt kromosomfel. Han bar sig också konstigt åt, så enda sättet att lugna ner honom var att hålla honom upp och ner och hålla honom så tills han lugnade ner sig och kunde sova.

Vi lyckades så bra med den katten att han trots sina handikapp levde sina 14 år med oss och till och med blev bästa kompis med den hund vi skaffade när han var c:a 4 år gammal.

Trur du att han skulle kunna bli hjälpt av ett lamm med hjärtlju?

https://bonti.se/zazu-gosedjur-med-hjartljud-lammet-liz

ZAZU GOSEDJUR MED HJÄRTLJUD LAMMET LIZ
SKRIV FÖRSTA RECENSIONEN
Ett gosedjur som låter som mammas mage sover bebisen tryggt!

Zazus gosedjur med hjärtljud är av mjuk plysch och har en speldosa gömd i magen med sex olika ljud, bland annat hjärtljud som har en lugnande effekt på små bebisar.

Ljudet aktiveras enkelt genom att du skakar på gosedjuret. Det senast valda ljudet kommer automatiskt spelas upp. Spelaren är även försedd med röstsensor och timer, slås på automatiskt om bebisen börjar gråta för att sedan stängas av efter 10 minuter. Mer info och videoklipp längre ner på sidan.

Kan du beskriva ert upplägg för passivitetsträningen lite närmre?
Hur går ni tillväga? Är det mer enstaka träningstillfällen lite här och var eller låter ni passivitetsträningen genomsyra vardagen?

Min man brukade lägga katten på rygg vid sin sida i fåtöljen och lägga en kudde på honom så att han inte kunde klösa. Det tog inte så många sekunder innan han lugnade ner sig och sen somnade. det var inget svårt tvång, bara lite hjälp att vara stilla. Om han inte tog hand om katten på det sättet kunde han fara upp på väggarna och vara helt vild. Det låter inte bra när jag försöker förklara, men hade jag filmat det hade alla förstått hur bra det var för alla i familjen inte bara människorna utan främst för katten.

Tack för alla svar!
#1 Vad härligt att ni löste det trots motgångar! Vi har börjat fundera på om det kan vara något mer bakomliggande på grund av att vi inte kommer framåt i någon träning.

#2 Jag har faktiskt kollat upp denna och har hört bra om den. Är däremot lite skeptisk till om det kan vara så "lätt". Men det är absolut värt att testa. Har ni en sådan och tycker det har funkat?

#3 Eftersom vi märkte ganska tidigt att han hade svårt att koppla av så försökte vi låta det genomsyra hela våra dagar. Det kan vara allt från att massera honom för att hjälpa med avslappning till att visa med mitt eget kroppsspråk att "nu är vi lugna och vilar" både i soffan eller på annan plats. Jag har testat att under ca en vecka göra allt i slow motion hemma för att se om det skulle göra skillnad men tyvärr inte. Jag har även testat att belöna hans trötta signaler men han är så matmotiverad att så fort godiset kommer fram är han uppe i full fart igen. Har du tips på någon bra övning vi skulle kunna testa som har funkat för dig?

#4 Ungefär detta funkar jättebra för oss också, så länge vi sitter still. Men det funkar tyvärr inte att göra på detta sätt och tro att han sedan sover vidare för sekunden vi slutar så börjar allt om igen.

Man tycker ju att han borde lessna någon gång och bara ge upp och lägga sig, men den stunden har tyvärr inte kommit än haha.

#5: Och vad har tränaren sagt att ni ska göra? Vad gäller godis hade jag definitivt inte använt det vid just passivitetsträning.

#6 Tränaren rekommenderade oss att köpa en tygbur och klickerträna "filtträning" för att han frivilligt ska gå dit och lägga sig och vila. Han svarade jättefint på de första stegen väl hos tränaren så vi hoppades att det skulle funka även hemma.

Det har gått jättebra och han förstår att han ska in och lägga sig och att det kommer en belöning då, men när vi kommer till steget att han ska förstå att han ska koppla av så slår det fel. Så fort jag tar bort godiset börjar han bitas och lever rövare. Om jag försöker massera honom lugn eller prata lugnt så blir han absolut trött och ögonlocken blir tunga. Men det är som att när han kommer på sig själv med att vara trött så slår han över och gör allt för att vägra somna och då kommer aggressiviteten (har filmat detta och skickat till tränaren så hoppas på konkreta tips av henne också). Så själva passiviteten jobbar han emot mer än accepterar :/

#7: Ah, okej! Du skulle inte kunna lägga upp klippet alt skicka i PM?

#8 Nej det känns tyvärr inte helt bekvämt, men jag har fått kontakt med tränaren så vi ska diskutera detta över telefon redan ikväll.

Jag hade mer hoppats få lite tips och höra erfarenheter från andra som möjligtvis har varit med om liknande här inne. Ingen jag känner eller någon av våra tidigare hundar har haft ens i närheten såhär svårt att slappna av så det hade varit skönt att få höra från någon med liknande erfarenhet :)

#9: Okej! Jag har skrivit om detta tidigare så klistrar in det här;

Jag påbörjar alltid passivitetsträningen av en ny hund i hemmet där intrycken är mer begränsade (kan hunden inte koppla av inomhus där inget särskilt händer kan jag knappast förvänta mig att den ska klara av att hålla sig lugn när vi går ut och möter världen med allt vad det innebär).

Jag placerar ut en hundbädd i varje rum dit hunden konsekvent hänvisas (beroende på vilket rum vi befinner oss i för stunden). Denna rutin påbörjas redan vid tröskeln. Efter promenaden kopplas hunden alltså inte loss på en gång utan vi går direkt ifrån hallen till bädden hunden ska ligga i. I början behåller jag alltid kopplet på och sätter mig på en stol vid sidan av, sen får det ta den tid det tar. Jag utesluter i regel all beröring och ögonkontakt och bara väntar ut. Först när hunden har kommit till ro går jag därifrån och skulle hunden då lämna bädden leder jag helt odramatiskt tillbaka den. Här är det avgörande att hålla sig lugn och konsekvent, oavsett hur länge du behöver sitta där eller hur många gånger du än måste leda tillbaka hunden till bädden. Ett tips är att placera bädden inom ditt synfält så du snabbare upptäcker om hunden är påväg därifrån.
Detta är alltså inga korta pass utan det är en rutin som upprätthålls över tid så länge behovet finns.
Efter promenaden - gå till bädden, efter måltiden - gå till bädden, efter lek - gå till bädden, efter träningspasset - gå till bädden, när jag lagar mat - gå till bädden, när jag äter - gå till bädden, när jag ser på TV - gå till bädden.
Mina hundar uppsöker självmant sina platser numera och behöver de hänvisas räcker det med en handgest.

Detta hjälper inte bara en stressad hund att gå ner i varv för stunden, det förhindrar även den exaltering som ofta går över i stress att uppstå ifrån första början. Det bidrar med värdefulla rutiner och strukturer som hjälper till att främja lugnet i stort. Hunden får en konkret och sund uppgift att ägna sig åt, det stävjar separationsångest samt att det underlättar vid besök då hunden kan hänvisas till sin plats istället för att behöva agera värd eller värdinna. Bemästrar man detta i hemmet och har detta som en stabil grund att falla tillbaka på kan man successivt öka svårighetsgraden och tillämpa samma modell i andra situationer där hunden är med; när man är bortbjuden, på caféet, på centralstationen, på bussen eller var man nu råkar befinna sig. Jag tillämpar detta tillsammans med de andra individanpassade åtgärderna nödvändiga för att skapa lugn och trygghet för den hunden jag jobbar med. Detaljer spelar roll.

#10 Tack för fantastiskt utförligt svar!

Det låter absolut som att detta är ett bättre sätt att träna "filtträning" på än med belöningsgodis. Jag ska testa att göra det mer likt såhär och ta bort klickern och godiset.

#10 Använder du dig föresten av något frikommando då när det är dags för nästa "aktivitet" eller hur gör du för att visa hunden att den får lämna sin bädd? :)

Tillägg:
Med alla mina hundar har jag också varit väldigt noggrann med att från början lära in att en lugn sinnesstämning/passivitet är vägen till att få tillgång till det hunden vill ha. Träningstillfällen i vardagen kan exempelvis vara vid trösklar (som in och ut genom ytterdörren), vid matning, innan hunden får tillträde till mitt personliga space/mys och gos etc.

Här är det viktigt att vara uppmärksam på hundens signaler. Det blir ganska verkningslöst om hunden bara lär sig att det räcker att placera kroppen i en viss position men energinivån tillåts förbli lika hög (här kommer mitt problem med klicker/godisbelöning i just dessa sammanhang in).

#11 Godis är toppen i många sammanhang men jag skulle personligen inte få för mig att blanda in det när jag ska hjälpa en hund att komma till ro. Man ska inte underskatta värdet i att som stressad/rastlös hund få hjälp att hitta ett inre lugn. Den känslan i sig är guld värd.

#12: Nej, det gör jag inte, åtminstone inte i form av ett "varsågod".
I början lät jag som sagt kopplet sitta kvar och när det var dags att förflytta sig gick jag fram till bädden, plockade upp kopplet och guidade hunden med hjälp av det samt blickar och kroppsspråk. Om hunden blev exalterad/gick upp i stress stod jag kvar och väntade ut innan jag försökte på nytt.
I övriga situationer var jag uppmärksam på hundens energinivå/sinnesstämning/avsikter när den lämnade bädden på eget initiativ.

#14 Tycker absolut den här metoden låter tydlig för hunden och som ett bra sätt att visa/hjälpa hunden slappna av. Jag ska ta till mig detta.

Håller med om att godis inte känns rätt när man ska lära hunden hitta ett inre lugn, och jag har hittills inte jobbat med honom på det sättet mer än att ha testat en period, men jag ville ge det en chans några dagar till eftersom tränaren tipsade om det. Men nu övergår jag till din metod ovan.

Jag misstänker att ett fel jag har gjort är att varit för verbal med min hund, nu är det tyst, kroppsspråk och tydlighet som gäller framöver tills vi hittar en bra kommunikation oss emellan.

Tack så jättemycket att du tog dig tiden att skriva :)

#15: Att införa mer struktur samt vara uppmärksam på vad man själv medvetet eller omedvetet uppmuntrar kommer man långt på :)

Det är också bra att kunna mäta sin hunds intensitsspann på en 10-gradig skala (detta är individuellt, alltså vad som är en hunds 10a kan vara en annan hunds 7a osv). Har man någorlunda koll på detta kan man gå in tidigt och styra upp situationen, innan hunden eskalerat till nivåer som kommer kräva så mycket mer av er båda. Tänk dig som en bil; ju varmare motorn har hunnit bli, desto längre tid tar det för den att svalna.

Tror inte heller på godis i passivitetsträning.

Däremot är det väldigt vanligt att ge hundar ett ben/fryst kong m fyllning eftersom att det är lugnande för hundar att tugga och slicka.

Vet att det i USA brukar kallas för "chew drunk". Alltså att hunden nästan blir lite lullig och trött efter att ha tuggat/slickat länge.

Det finns massor av olika leksaker man kan fylla med uppblött torrfoder/blötmat/färskfoder eller vad hunden nu äter och frysa.

Tror dock att det behöver ta ett tag för hunden att få i sig, en liten tuggpinne eller typ dentastix är för snabbt/lättuggat.

Funkar ju såklart inte att mata hunden varje gång den ska vila, men en-två gånger per dag borde vara görbart.

Hur gör ni när ni ska sova på natten?

#16 #17 Jag har nu pratat med vår fantastiska tränare och bestämt att vi ska lägga om träningen helt. Vi stryker det som bestämdes tidigare eftersom det inte funkar och istället ska jag vara så tråkig det bara går hemma. Ta bort leksaker och annat som kan jaga upp honom och inte ge honom så mycket uppmärksamhet. Han ska få lära sig att hemma är det så tråkigt så det finns inget bättre att göra än att lägga sig och sova. Och jag ska bli bättre på att vara tydlig och rak i min kommunikation till honom - mindre ord och mer kroppsspråk. Tack för tipset :)

Däremot rekommenderade hon oss att testa detta i kombination med "Working Dog MaxRelax" i början för att hjälpa honom lite på traven med att inse att avslappning är ganska skönt.

Kong och andra liknande mat-leksaker är en stor hit här hemma och något vi ger i princip varje dag redan. Vi har en grön orm som går att fylla med blötlagt torrfoder som han nu ska få sin frukost i varje morgon. Slickmattan är också en stor favorit för honom, kladdar på mosad banan eller leverpastej på tub till honom och så har han att göra ett tag :) Den enda aktiveringen vi fick OK på att göra hemma är just denna typ som han får använda hjärna och kropp till men som han gör helt själv och jag inte behöver vara en del av.

På nätterna sover han utan problem, förmodligen i och med att han är så trött efter dagarna. Så det är något att vara tacksam över i alla fall.

Härligt att få så mycket bra tips här :)

Jag vill bara tillägga till #17 att tuggande och slickande inte alltid är lugnande för hundar. Min kille, som för övrigt är väldigt lik hur TS beskriver sin hund, blir inte det minsta lugn av att tugga på ben eller hålla på med kongar. Tvärtom. Han går upp i stress något så vansinnigt och ibland slår det över till maniskt tuggande och slickande.

Små saker som går snabbt att tugga i sig kan han få numera då det inte hinner trigga igång honom, men större ben och saker som tar längre tid att äta upp gör honom besatt till den nivå att han inte märker att han skadar sig själv eller orsakar sig själv obehag medan han håller på.

Jag vill absolut inte avskräcka TS eller någon annan från att ge sina hundar ben att tugga på eller kongar, utan jag vill bara upplysa om att på vissa hundar kan det ha en motsatt effekt istället så att det inte kommer som en obehaglig överraskning som det gjorde för mig.

#19: Jag har liknande erfarenhet. På vissa hundar kan ett ben kan vara ett bra hjälpmedel, om det används på rätt sätt.
Det kan också bli kontraproduktivt om en hund som egentligen behöver lära sig att göra ingenting istället erbjuds mer sysselsättning, även om det är i form av tuggade/slickande.

#19 #20 Tack för "varningen", jag känner faktiskt igen detta och vi har sedan ca 2 månader tillbaka fått sluta ge honom ben och tuggisar som går relativt snabbt att äta upp då han blir näst intill manisk med att äta upp det snabbt. Vi har haft incidenter då han sväljer ben hela och de fastnar lite halvt i halsen vilket inte alls är bra. Ben och kong/ormen med fryst blötlagt torrfoder funkar däremot bra och han blir varken aggressiv eller uppe i varv om vi tar det ifrån honom.

Tycker det är bra att belysa att det för vissa hundar får motsatt effekt dock, i och med att det som ni säger ofta bara pratas om hur bra det ska vara för alla. Men som med människor är även hundar olika individer där olika saker funkar/inte funkar :)

#19: Självklart finns det ingenting som funkar för alla hundar.

Bra att belysa det! Men är ju värt att testa, annars är det ju bara att leta efter nån annan metod!

#22: Absolut värt att testa! :D

Jag ville som sagt bara nämna det då jag själv trodde fullt ut att tuggande/slickande var lugnande och effektivt på alla hundar förr och blev så bestört när det inte funkade för min kille. Jag trodde det var ännu en sak som inte stod rätt till med honom och det var ganska förkrossande.