Hundar iFokus

Hundar

Etikettbeteende
Läst 1804 ggr
Duvethon
0

För mjukt ledarskap

Hej, jag har skrivit här en del och många av er vet om att jag har en livlig och jobbig unghund… haha! Mycket har blivit bättre men andra har sagt till mig att jag har för mjukt ledarskap och jag misstänker att det ligger någon sanning i det. Min hund på 2.5 år kan få flipp/överslag på promenaderna (väldigt sällan, någon gång i veckan) och då biter han i benen/armar, säger man till honom blir han ännu mer uppe i varv och biter hårdare. Hur hade ni gjort i liknande situation? Vi har börjat träna mer på promenaderna, mer kommandon vilket har gjort att vi fått en bättre relation. Dock kvarstår överslagen och jag vet inte riktigt hur jag ska bemöta det.

Perfection is achieved, not when there is nothing more to add, but when there is nothing left to take away.      

kinjelooo
4
#1

Jag skulle styra bort från ”hårdare” ledarskap. Överslagshandlingar som du beskriver beror snarare på att hunden är av den känsligare sorten. För mkt intryck leder till kortslutning i hjärnan. Hur långt brukar ni gå? Händer det i början eller i slutet av en promenad? Hur aktiveras hunden i övrigt och vad är det för ras?

Hornslandet
0
#2

Min hund hade ett liknande beteende som unghund. Jag "bekämpade" det genom att förekomma, så att säga. Jag hade med mig en kampleksak ut och lekte loss med honom då och då, iaf nån minut varje promenad. Helst innan han fick för sig att försöka "få igång mig" genom att nafsa och bita tag i en jackärm eller dylikt. Men jag gjorde det även om han väl börjat (vissa kanske skulle se det som att jag då belönade beteendet, men så funkade inte han). 

Detta gjorde att han slutade eftersom han fick behovet uppfyllt (att leka loss, kampa slita dra en liten stund). Då gick han lugnt resten av promenaderna.

Precis som med din så gick han annars bara igång mer om man skrek och röt i eller dylikt.

hemul
1
#3

Man kan ju stoppa beteenden rent fysiskt utan att vara hård eller staffa hunden också. T.ex. kan man stå på kopplet så han inte kommer åt att bita (ivf inte i händer och armar😛) och titta ointresserat mot horisonten tills han helt enkelt slutar att leva rövare.

Eller, om det är en lite större ras,  hålla hunden i axlarna på så sätt att han inte kommer åt och tala lugnande, kanske stryka honom lite över bröstet om det går. Till slut tröttnar han.

Det viktiga är nog att han A) inte kommer åt att utföra beteendet och B) inte får uppmärksamhet på ett sätt som stimulerar till ännu mer aktivitet om han ändå gör det. När man biter ska det bli tråkigt. Skittråkigt!

Passivitetsövningar i allmänhet är säkert bra också. Sen får man busa - på mattes villkor.

hemul
1
#4

Förresten, kan du inte hålla honom på ett säkert sätt, bind fast koppet i en bänk eller nåt, sätt dig precis utom räckhåll och var jättetråkig och ointresserad tills han lugnat sig. Titta inte ens på honom.

När han sen gått fint och lugnt en bit belöna honom genom att leka en stund med någon kampgrej du har med dig. 

För det behöver man inte ta död på hundens eget initiativ. Förslaget ovan att förekomma är också bra. Men då gäller det att ha tonvikt på före. Fram med kamptrasan när han tittar glatt och förväntansfullt på dig - inte när han redan börjat hoppa och leva rövare.

Duvethon
0
#5

#1 Hej, det är en spets! Vi brukar gå 5km ungefär. Han får överslag: När han badar i sjöar (efteråt) När han rullat sig i gräs I slutet av promenaderna. Överslaget sker aldrig i början av en promenad, då har han fullt fokus på omgivningen. I slutet av promenaden blir han uttråkad och riktar sin energi mot mig. Vi gick en mil igår och har därför tagit det lugnt idag, han badade i en sjö ikväll och fick faktiskt inget överslag alls! Väldigt roligt :)

Perfection is achieved, not when there is nothing more to add, but when there is nothing left to take away.      

Duvethon
0
#6

#2 Hur gammal var din unghund? Jag funderar att testa detta men han har en tendens att gå mer upp i varv om man triggar honom och försöker leka… #3 Igår fick han överslag och då testade jag den teorin, jag höll honom framför mig i selen och tittade bort. Då bet han ännu hårdare. När han lugnade sig släppte jag honom men då satte han igång igen………

Perfection is achieved, not when there is nothing more to add, but when there is nothing left to take away.      

Duvethon
0
#7

Ibland går det dock att ”vänta” ut beteendet, när han biter i kopplet struntar jag i det och då slutar han väldigt fort därefter. Men det är inte lätt att acceptera när han biter väldigt hårt i armarna, då går det inte att vänta ut haha..

Perfection is achieved, not when there is nothing more to add, but when there is nothing left to take away.      

Hornslandet
0
#8

#6 Han var rätt ung då i den "fasen", runt 9-10 månader. Men vid _sällsynta_ tillfällen kan det hända även idag, som 3,5åring. Men det är att han vill leka, slänger jag åt honom en handske så röjer han med den en minut eller så, och slutar sen isf.

Min hund är stor, 67cm mank ca 38 kg. Detta med att stå på koppel eller titta bort funkade aldrig på honom. Binda i en stolpe och gå iväg, sure, men hur användbar är den metoden egentligen i stan? Funkar ju inte att hålla på så.

Däremot har jag definitivt kört med det #3 säger. Dvs hålla hunden rent fysiskt, lugnt men bestämt om så behövdes. Inte som "bestraffning", bara för att han inte skulle kunna utföra det dumma beteendet. Det har vi gjort sen han var liten och härjade, men det hjälpte inte jättemycket mot detta beteende. Man fick sitta bra länge i de här sammanhangen, han fortsatte efter osv. Funkade inte ute på gatan.

Överslagssituationerna du beskriver är ju klassiska. Min får TOKSPEL efter bad tillexempel. Men då har jag metoden att slänga åt honom en leksak eller pinne, då röjer han runt med den och sen är det bra efter en stund, då kan man gå vidare.

Och nej, man kan inte gärna vänta ut att hunden ska sluta självbelöna sig själv med att slita sönder ens kläder tex. 

Hundar är ju olika, din kanske går upp för mycket i varv om du leker loss med den då..men sålänge du samtidigt tränar på on/off med kamplek så bör det ju inte vara nån omöjlighet.  Det är ju fullt tillåtet att hunden går upp i varv när ni kampar och leker. Sen måste ni sätta er, iaf hunden vara passiv en stund innan ni slutar leka och går vidare tex. Så testa det?

kinjelooo
1
#9

Det låter som att den kanske är understimulerad? 5km för en spetsras är ingen match, de behöver i regel mer än så. Plus mental stimulans, tränar ni något? Får den använda nosen på något konstruktivt sätt?

Sugar Mist
0
#10

Jag hade inte ens bemödat mig att säga till verbalt för en sån hund går garanterat igång mer på det, utan jag hade ställt mig på kopplet så att han inte kan komma åt att bita, och sen bara väntat ut honom, tills han gör liksom drar en djup suck, och sen promenerat vidare, och repeterat om han börjar igen.

-

Hornslandet
0
#11

Jag håller med dig #10 om det verbala, men jag förstår inte vad nån menar med "stå på kopplet så den inte kommer åt att bita". Så länge du inte står på kopplet nån decimeter från halsbandet så hundens huvud är tryckt mot marken i princip, så kommer den ju åtminstone åt benet/byxan/nederdelen på din jacka tex?

Med min hund iaf så hjälpte det varken som inte mycket. Man kunde få stå där så en stund, och när man gick vidare så fortsatte "leken", tyckte han.

Sugar Mist
0
#12

#11 Ja, biter hunden i benet så hade jag stått så hunden inte kommer åt att bita mig i benet, om det betyder att jag behöver stå så nära att hundens huvud är närmre marker så gör jag det ändå, för biter hunden mig i benet/byxbenet så kommer det göra ont -> hunden får en reaktion -> hunden får belöning för beteendet. 
Står jag på kopplet och hunden inte kommer åt så får den inte önskad reaktion och hunden kommer sluta med beteendet väldigt snart. 
Oftast behöver man inte stå så nära på kopplet att hundens huvud är helt nere mot marken eftersom den oftast vill åt armar som flaxar i ren reflex :)

-

Duvethon
0
#13

#9 5km brukar vi gå åt gången. Han går 2-3 timmar per dag så understimulering är inte problemet…

Perfection is achieved, not when there is nothing more to add, but when there is nothing left to take away.      

Duvethon
0
#14

#9 Vi tränar lydnad, dock inte de dagar när vi går jättelångt, försöker fördela det någorlunda bra. Jag försöker att träna nosework, brukar slänga ut kyckling på promenaderna och låta han nosa upp det… brukar ta 15-20 minuter. I övrigt lägger jag godis i kartonger och gömmer i filtar, så får han försöka öppna de vilket han tycker är riktigt kul! :) äggkartonger kan vara riktigt kluriga att öppna ;)

Perfection is achieved, not when there is nothing more to add, but when there is nothing left to take away.      

Duvethon
0
#15

#8 Jag ska absolut testa att vara mer passiv! Jag kanske borde leka mer med honom fysiskt så att han får utlopp för energin? Han gillar ju att kampa så jag ska ta till mig av det du skrivit, ska försöka lägga in mer passivitet i leken… #10 Ja det stämmer att han slår över ännu mer om man säger till verbalt. Det som fungerar bäst är att helt enkelt bryta beteendet med något riktigt gott. Tar jag fram en korv och ger kommandot ”sitt” och liksom bryter hans låsning så funkar det 8/10 gånger. Men ibland hinner han slå över och då fungerar det inte. #11 & #12 Han brukar inte sikta in sig på att bita någon specifik kroppsdel utan han biter det som är närmast (det går dock aldrig hål som tur är!!) men oftast är det händer, och då försöker jag hålla i selen så han inte kommer åt. Men när jag släpper så går han ofta upp i varv igen och då reagerar jag i affekt (skriker nej, sluta) och då blir han ju belönad - och sen börjar han igen! Detta sker dock inte under varje promenad, jag känner dessutom ofta av innan han ska börja och kan på så sätt bryta beteendet innan det sker. Det största problemet är att jag blir väldigt ledsen när det händer, då jag faktiskt tolkar beteendet personligt och känner mig misslyckad som hundägare då min hund ”bits”, vilket i sin tur påverkar min förmåga att lösa beteendet. Därför är jag extremt tacksam för det här forumet och för er kloka hundägare som kan dela med sig av liknande erfarenheter.

Perfection is achieved, not when there is nothing more to add, but when there is nothing left to take away.      

Liwan
0
#16

Vilken intressant tråd och vad roligt att läsa. Min lilla valp gillar också att bita i min jackärm/handskar/byxor/skor när hon vill leka och få igång mig. När jag säger lägg av så brukar hon sluta (men leklusten finns kvar…) så jag brukar antingen gå en bit med henne och belöna henne med mat eller kampleksak. Eller ta fram leksaken direkt bara. Jag vill gärna dirigera hennes energi mot t.ex. kottar / pinnar osv men det är inte lika roliga vilket är förståeligt. Så vi kampar med leksaken och sedan får hon den och springer iväg med den och antingen börjar hon göra något annat eller så fortsätter hon bita men oftast så "kommer hon av sig" tillslut. Men det är jättejobbigt när hon bits och hon är så liten fortfarande.

Hennes intresse i kampleksaken har bara ökat och jag har också tränat loss där jag säger loss eller blir passiv med leksaken tills hon släpper (det har varit väldigt enkelt med henne) där hon antingen får godis eller fortsatt lek som belöning.

Just nu är det bara en leksak som duger och ska se om jag kan hitta flera.

Hornslandet
3
#17

#12 "oftast" kanske, men jag kan lova dig att min hund hade du behövt stå så du tryckt ner hans kind i marken för den effekt du beskriver :) Men jättebra om det funkar!

Sugar Mist
1
#18

#17 Därför jag skrev oftast och inte alltid :) Undantag finns inom allt.

-

hemul
0
#19

Och därför jag skrev att man kan sätta fast hunden i något och själv stå bredvid och vara tråkig.

Hornslandet
1
#20

#19 Inte direkt det bästa alternativet alltid i stan med en hund som inte ger sig, dock.

hemul
1
#21

Varför inte? Skit i vad andra tycker. Har de åsikter kan man ju alltid förklara. Och vill man inte det vistas man väl inte alltid där det är knöfullt med folk.

Duvethon
0
#22

Jag kan hålla med om att det är jobbigt, jag tycker det är jobbigt att vistas runt andra (även om det bara är en vän) när han får utfall och bits…

Perfection is achieved, not when there is nothing more to add, but when there is nothing left to take away.      

Caf_Roy
0
#23

Låter som att han behöver öva på impulskontroll. Ta hjälp av en bra tränare så du får vägledning på bra övningar som passar er!

"Att ha kul är snabbaste vägen till lycka"

Duvethon
0
#24

#23 Det har du rätt i, jag tror mycket handlar om impulskontroll. Försöker att hitta en bra tränare i närheten men tycker inte det finns så många bra… Vi promenerade 1.5h i skogen idag och jag tänkte testa era tips (bland annat att stå på kopplet och vänta ut utfallet) men han skötte sig utomordentligt??? Han var såååå lugn under hela promenaden! Känns fantastiskt att ha så fina dagar emellanåt!

Perfection is achieved, not when there is nothing more to add, but when there is nothing left to take away.      

Caf_Roy
0
#25

Var håller du till? Jag vet en jätteduktig i Uppsala.

"Att ha kul är snabbaste vägen till lycka"

Duvethon
0
#26

#25 Västra Götaland så det är lite långt tyvärr, men tack för tipset!

Perfection is achieved, not when there is nothing more to add, but when there is nothing left to take away.      

Caf_Roy
0
#27

Attans! Kolla om det finns någon lokal hundklubb eller något, dom borde känna till lokala bra tränare.

"Att ha kul är snabbaste vägen till lycka"

kinjelooo
0
#28

Var i Västra Götaland?

DonQuijote
0
#29

Finns massor av bra övningar för att lugna hunden, jag har själv gått en kurs med fokus på just det :) Om du vill kan jag skicka lite instruktioner i PM?

Duvethon
0
#30

#28 Kan du pma mig? #29 Ja tack, jättegärna!

Perfection is achieved, not when there is nothing more to add, but when there is nothing left to take away.      

Liwan
0
#31

#29 jag är också intresserad 🌺

Athia
0
#32

Min 2-åring beter sig likadant, hoppar och nafsar när hon blir överstimulerad eller inte får gå dit hon vill/ inser att vi är på väg hem. Oftast kan jag se på henne att hon är på väg att få psykbryt och distrahera henne innan det bryter ut men om hon ändå går igång så har hon en stadig sele med handtag på ryggen så när hon tappar kontrollen sätter jag henne mellan mina ben och pratar lugnande med henne och stryker över bröstet, ibland hjälper det att lyfta upp frambenen. Vår egen modell av "ryggsäcken" antar jag.

aumandan
0
#33

Det är klassiker att hundägare får höra som ”råd” att man behöver stärka sitt ledarskap mot hunden när något inte funkar. Anders Hallgren skriver det i sin bok om alfasyndromet. Det verkar enligt många förståsigpåare vara lösningen på alla problem!! Men hundar är individer och hur duktig man än varit och hur många andra hundar man än har haft så är det viktigt att komma ihåg att allt inte funkar på alla, vissa hundar har helt enkelt bara inte förstått vad det är vi vill och det visar man inte med hårda och meningslösa bestraffningar, så du behöver inte alls svara mot dom som ger såna tips!! Din kille behöver hjälp att styra sin energi då han inte kan kontrollera sig, och du har fått massa bra tips redan! Jag har också en spets, man han är bara 6 mån än så länge, men han behöver ibland hjälp att varva ner. Så då är det övningar som ökar lugn och självkontroll. Här är en övning: håll en godis ovanför hunden som sitter ned. För långsamt handen ner mot hunden, om hunden hoppar för att få den så stäng handen om godiset och ta upp den igen, försök föra ner den på nytt. Repetera tills hunden klarar av att sitta hela tiden och ge godisen i munnen. Om du förbereder gottigottgott godis och du vet att ni ska bada, ta med det och spara inför kommande överslag. Öva på övningen hemma först så att han fattar konceptet. Lycka till!