Ensamhetsträning från början
Hej! Har fått hem min valp för 4 dagar sedan och jag tänkte sätta igång med lite ensamhetsträning. Han är tysk spets klein, 13 veckor gammal. Han är från början en väldigt trygg kille, lätt för att lugna ner sig mellan varven. Vi har dessa dagar börjat få en väldigt fin relation med bra kontankt osv så jag kände att detta nog går att börja med. Ibland hänger han i andra delen av lägenheten med leksak/tuggchips eller sover, då har han gått ifrån oss själv, och vi är utom synhåll. Han är duktig på att leka själv. Ibland kan jag gå på toa och stänga dörren och det är okej. Nu sitter jag och pluggar i köket och han sover på golvet bredvid. Jag testade att sätta mig bakom kompostgallret med laptopen i andra rummet, alltså typ 10cm från dörren, han låg och sov men vaknade när jag rörde mig såklart. Han har klarat någon minut när jag försökt förut, då lägger han sig tyst och väntar. Men nu blev han mer och mer förtvivlad ju längre jag väntade. Betyder detta att jag gick fram för fort i träningen? Eller ska jag ha is i magen och vänta så lång tid det tar tills han tröttar ut sig och ger upp? Vill inte att han ska förknippa kompostgallret med stress och ängslighet.. Kanske gjorde jag övningen med för kort intervall dessutom. Hur lång tid borde jag vänta mellan varje träningstillfälle? Och ungefär när är ett bra tillfälle att öka svårighetsgraden? Samt kan jag belöna med rösten från andra sidan gallret när han hittar på något som inte är att gnälla, tex leker?
För oss fungerade det inte alls att ensamhetsträna med kompostgaller mellan oss. Det blev nästan lite ”retligt” mot honom, han blev frustrerad på att han va så nära och kunde se oss men inte kunde ta sig fram till oss. Så vi struntade i att träna på det. Tror det är bättre att ensamhetsträna genom att valpen inte kan se en, men sen funkar det olika för alla. Det vi gjorde var att bara gå på toa själv och sen bara gå ut genom dörren i nån eller några minuter. Om du vill träna med gallret så tycker jag att du bara totalt ska ignorera valpen även när den är duktig, annars blir det som att du tillkallar uppmärksamhet men den kan ändå inte komma åt dig. Tycker att man kan ensamhetsträna varje dag lite smått. Vi märker stor skillnad på vår 7månaders när han inte ensamhetstränats på 1-2 veckor, han kan krafsa o gnälla lite då. Och då har han ändå ensamtränats inprincip varje dag sen typ 11-12 veckor gammal. Så regelbundet skulle jag säga är det bästa! Ett bra tillfälle att öka svårighetsgraden är när du märker att valpen är lugn, du ska ju aldrig tabort gallret eller komma in när valpen gnäller eller försöker få din uppmärksamhet, den ska ju vara lugn, efter det kan du öka me några minuter. Vi ökade med ungefär 5 minuter första gångerna sen ökade vi med 15 och sen 30 och sen var vi uppe i 3-4 timmar. Lycka till!!
+1
Håller med. Jag kan ha fel, men jag tycker det där med gallerträning är urdumt. Om det inte är just det man vill träna alltså, att hunden ska ligga själv i ett rum och lida och se resten av flocken i rummet intill. Kan ju vara användbart, men vad har det med att vara ensam hemma att göra?
Vill man träna hunden att vara ensam hemma kan jag inte se att den typen av träning har någonting med saken att göra.
Jag har sagt det förut, men det hindrar inte mig. 😛
Tänk dig A) att du är själv hemma medan resten av familjen åker iväg på något och B) att du får sitta ensam i ett rum bakom ett fånigt galler medan alla andra sitter och äter chips i TV-soffan.
Jag ser ingen likhet mellan A och B. Gör nån annan det? Själv har jag inga problem med A men skulle inte acceptera B.
Detta sagt, har själv lärt en hund att lämna rummet och hålla sig utanför tills han fick tillåtelse att komma in igen. Och det behövdes inget galler. Men det kom långt senare och det fanns en orsak till det. Inget jag skulle utsätta en valp för.
Ta inte detta som kritik mot dig, aumandan. Det är absolut inte menat så. Jag vet att metoden ofta rekommenderas i böcker och i forum. Det är det jag blir lite upprörd över, för jag tycker det är så himla dumt. Både grymt mot valpstackarn och totalt meningslöst. Vill det sig illa tror jag man kan skapa en väldigt osäker valp också.
Gör som Retriever456 sa istället. Gå ut genom dörren, och kom direkt in igen utan att göra nån affär av det. Efter att ha gjort så då och då under dan ett tag slår du dörren i lås, öppnar direkt och går in igen. Öka så småningom och gradvis tiden du är utanför dörren. Nästa steg är att hämta posten, slänga soporna, gå till tvättstugan, springa och köpa mjölk o.s.v.👍
Håller med ovanstående—ensamhetsträning med hjälp av kompostgaller är inte optimalt. Precis som Retriever456 tränade jag min valp genom att gå ut genom ytterdörren. Dock förstod min valp väldigt tidigt att det inte är hela världen att matte försvinner några minuter så på så vis har jag haft tur. Glöm inte att associera nycklar/jacka/skor med något positivt så du inte skapar rum för eventuell ångest hos valpen. Oftast kopplar de rätt tidigt att skramlet av nycklarna och synen av ytterkläderna som åker på, till att matte försvinner en stund, vilket kan skapa stress). Ett sätt du kan göra detta på är att gå runt i ditt hem och skramla med nycklarna lite då och då. Ta tag i dem, lämna ifrån dig dem o.s.v. Likadant med ytterkläderna. En bra metod till ensamhetsträning är att kasta iväg lite godis/tuggben så din valp blir distraherad av detta när du väl kliver ut. Detta kan också lära din valp till att associera att han lämnas ensam till något positivt. För hundar är det mentalt stimulerande att tugga på något, exempelvis ben, något som alltså fungerar som ett naturligt stress- och ångestdämpande medel för dem. Om han börjar gny och ha sig får du vänta tills han lugnat ned sig. Sekunden han sansat sig kan du gå in och ge honom godis. Var försiktig med belöning bara och se hur din valp reagerar—att hälsa på en valp med stor entusiasm kan skapa separationsångest även det. Jag gjorde som så att jag slängde iväg godis längre bort så fort jag kom in och ignorerade honom. När han väl tagit några andetag hälsade jag på honom och belönade honom även där med. Det viktigaste av allt är att ha tålamod. Ensamhetsträning är ofta tidskrävande och stundvis får man ta några steg bak i samband med tusentals suckar. Lycka till!
Tack för alla tips! Det gick bättre framåt dagen faktiskt! Jag har börjat sätta upp och tar ner lite kompostgaller lite random i lägenheten för att skärma av, ibland är jag på insidan, ibland på utsidan. Sätter alltid upp det en 20-30 min innan jag ska träna med. Ibland går jag ut för att hämta nåt och kommer tillbaka, ibland går jag ut och sen genom ytterdörren där han inte kan se mig, och kommer tillbaka direkt in igen utan att säga något. Gå på toa funkar jättebra, även när jag kliver över kompostgaller och går utom synhåll. Detta verkar vara en okej nivå just nu! Ska börja sätta igång mer och mer ytterdörr-träning, med och utan skrammel med nycklar och så dagligen då ja 😃 jag tror kompostgaller funkar för honom iom att han satt ute i rastgård med sina hundkompisar hos uppfödaren, när det går bra så liksom lägger han sig framför gallret med huvudet i golvet och bara väntar lugnt. Men det är så intressant att se att kompostgaller inte fungerar för alla tycker jag! Valpar är ju olika såklart! Angående det där med att se sin familj äta chips o mysa tänker jag att det är inte samma sak som att matte sitter på andra sidan gallret och är passiv och tråkig, det hade varit mer likt om jag satt o lekte med en leksak eller smaskade på valpens favoritgodis 😄 men förstår din poäng! Hur mycket ensamtid borde jag sikta mot att komma upp i under hans första halvår tror ni? Hur länge lät ni era valpar vara ensamma som max och hur mycket klarar de som vuxna idag? Cosmo ska inte ha nån ensamtid i sitt vuxna liv är det planerat, men alltid bra att han kan vara det iallafall om nåt akut skulle hända liksom eller man måste handla typ
Jag känner igen mig i mycket av det du skriver. Du tänker väldigt mycket, sån är jag också. Och precis som dig funderade jag mycket på detta med hur länge, när, hur jag skulle göra mm.
Jag kan bara säga att skulle jag ändra på nått så vore det i första hand att inte tänka ens i närheten så mycket. Med nästa valp kommer jag verkligen göra annorlunda, men man bygger ju erfarenheten så att säga.
Att ha honom vänta bakom kompostgaller har varit en helt separat grej jmf med att gå hemifrån. De lär sig även olika situationer. Han kunde vara ensam hos mina föräldrar innan han kunde vara ensam här, för det blev en grej med just min ytterdörr.
Oavsett. Jag är nu ganska övertygad om att man först och främst ska köra med att helt enkelt klä på sig och gå ut med sopor (kanske bara använda småkassar så det blir relativt ofta). Gå ut och hämta posten dagligen. Gå ut, fort till den lokala butiken och köp mjölk (köp bara lite åt gången så det måste bli ofta). Osv. Förstås vänta lite med det som tar 10-15 min, det börjar man inte med. Men märker man att 3 minuters sopslängning fungerar utan vidare så kan man gå till kiosken 10min också. Skäller hunden lite så skulle jag totalt ignorera det. Aldrig hälsa glatt på hunden när man kommer in igen, jag tänker exakt samma där som när jag varit på toa, då tjoar och tjimmar jag inte när jag kommer ut därifrån igen. Jag tror de flesta hundar vänjer sig om man bara GÖR det helt naturligt och stålsätter sig att det kommer ta x repetitioner med korta stunder i värsta fall.
Dvs, det är verkligen sant detta med att "gör ingen grej av det".
Btw, min hund kunde inte vara ensam alls före han var 7-8 månader. Han skällde konstant vid ytterdörren om jag gick ut mer än 5 sekunder. Jag tror det blev såpass sent iom att vi testade en massa olika träningsmetoder.. Men till slut löste det sig genom att jag gick ut och in MASSVIS med gånger så han kom över detta med ytterdörren. En månad senare var det aldrig några problem med 15-minuters osv och längre när han var trött. Sen nu kommande år (han är 3,5 år snart) har det aldrig varit några problem. Jag är regelbundet hemifrån ~2-2.5 timmar när jag tränar, men vet att han klarar mer än så också. Han ligger och vilar (har kamera).
#4 vår valp kunde vara ensam 3-4 timmar när han redan var 4-5 månader. Det kanske låter som galenskap att lämna en valp så länge men han var rastad o stimulerad o lugn. Några gånger har vi fått skor söndertuggande och även dörrmattan men vi kom fram till att det antagligen inte var ett stressbeteende då han var bitgalen då och även nu igen (han är snart 7 månader). Sen när hela coronaskiten uppstod och min mamma och min bonuspappa började jobba hemma så blev det automatiskt att han knappast va ensam nånting på 1 månad, vi märkte direkt att det gjorde skillnad så nu har vi börjat om lite genom att lämna honom ensam 1 timme per dag typ och nu kan han vara ensam länge igen. Anledningen till att vi också kunde lämna honom ensam så länge så tidigt är för att han blev rumsren väldigt snabbt, han kunde hålla sig länge redan vid 4 månader. Jag tycker inte att du ska stressa och tänka hur mycket du kan lämna valpen inom det kommande halvåret utan ta det i eran takt, man märker snabbt med vad som funkar med valpen och hur länge du känner dig trygg me att lämna den.
Tack för svaren och att ni delade med er av era erfarenheter 😃 igår var faktiskt en riktig dunderdag, jag hade tappat bort mina nycklar så vi fick vända upp och ner på lägenheten och gå fram och tillbaka mellan rummen, dammsuga, lyfta på allt, ut och in genom ytterdörren. Tillslut så orkade han inte hänga med mer utan la sig och sov, så även när vi var färdiga så kunde vi gå och värma mat i mikron i andra delen av lägenheten medan han låg kvar och gossade i soffan! Ni har helt rätt i att vi inte borde tänka så mycket. Nu känns det som att Cosmo vet att om kompostgallret står uppe nånstans och om någon går ut genom det så är det bara att ligga och vänta med nosen i backen och observera lite 😉 han vet att hans tur kommer i sinom tid. jag hoppas vi kan öva upp till en 2-2,5h ish också så jag kan börja gå till gymmet igen eller köpa fika på torget 😄 Men han känns så självständig och trygg i sig själv så jag har en känsla av att han skulle klara det så småningom^^
Härligt att det går bra!!
Du ser.. genast bättre när du faktiskt behövde göra nått på riktigt som liksom uppslukar dina tankar, istället för att försöka anordna en träningssituation :)
Håller också på att ensamträna min hund just nu, fick henne som 5 månaders och hon fyller idag 6 månader så vi har inte kommit så långt än. Hittills går det inte speciellt bra men vi jobbar på det i hennes takt, förhoppningsvis klarar hon av att vara hemma själv iallafall nån timme till hösten, annars får det bli dagmatte😅
Uppdatering: han klarar några minuter i andra delen av lägenheten. Har börjat öva 15min ensamhetsträningspass där jag går ut/in, ner i trappuppgången, upp igen, går till andra delen av lägenheten, pysslar med nåt, går in till honom, hämtar nån grej och tillbaks till köket, ut genom ytterdörren och väntar 1-2 minuter. Han börjar alltid skälla och yla när jag går utanför ytterdörren men tystnar rätt snart, och då går jag in igen. Då ligger han alltid framför kompostgallret, tyst och tittar. Men jag märker att han blir lite orolig, det ser jag på slick runt munnen, att han kan flämta en stund efter när jag utmanat tiden, och att han blir väldigt gosig en kort stund när jag kommer tillbaka. Det funkar inte med aktiveringsleksaker såsom sökmatta, kong eller boll med hål, han släpper de och lägger sig framför gallret, men han är tyst iallafall. Funderar på om jag kan tolka detta som att han bara behöver vänja sig och att jag kan köra på men inte öka tiden markant förrän han varit tyst 1-2 minuter. Sen kan jag kanske öka till 5, 7, 10, 15 upp till 30 som är mitt mål:) #10 åh, lycka till! Det kommer säkert gå bra!