Hundar iFokus

Hundar

Etikettbeteende
Läst 1222 ggr
Jollan1208
0

Problemhund hjälp

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Förlåt för lång rörig text Hej, min pojkvän har ett problem angående sin franska bulldogg (Okastrerad hane på 1 år och 2-3mån). Jag ska försöka få med så många detaljer som möjligt för att ni ska förstå. Detta är en lång historia men han blev lurad av Östermalmsligan som är med i dokumentären ”Älskade smuggelhund” och köpte en valp därifrån. Han visste inte att det var en smuggelhund förens ca ett halvår sedan. Hunden har alltid varit ett problem. Han lyssnar inte. Han är allmänt stressad hela tiden. Svårt att koppla av. Han har skumma beteenden, måste alltid ha uppmärksamhet. Kan börja bita en i ben/armar och fötter om man bara går förbi. Han blir jättelätt upphetsad och lekfull (på sitt sätt dvs att han börjar skälla och bita en i händerna). Det enda sättet att få honom att sluta som fungerar ibland är att ta fram en leksak eller tuggben att ge honom så att han slutar för stunden men har aldrig funkat i längden. Det man annars får göra om han inte ger sig är att lägga honom ner på sidan och klappa/klia honom tills han blir lite lugn, men det är svårt för han försöker hugga tag i en ändå och tar oftast en kvart för honom att lugna sig. Men när man slutar klappa och ställer sig upp försöker han bita tag igen och börjar om. Går man där ifrån börjar han skälla (oavsett om man ställer sig bakom kompostgallret eller byter rum och stänger dörren. Han har massa skumma småbeteenden som tillsammans gör det till en konstig hund. Jag vet inte om min pojkvän uppfostrat honom fel (jag kom in i deras liv för 3-4 månader sen). Min kille skyller på att detta är valp beteenden och jag kan förstå honom på det sättet men samtidigt så beter sig hunden inte okej och alla tycker att han bara är jobbig. Han får inte vara i hela lägenheten för han kissar på mattor, river sönder kuddar osv, biter på bordsben, kanter osv. Men han är snäll mot andra hundar, nyfiken, är sällan den som ”säger ifrån” först när man hälsar, så skulle inte säga att han är ett problem med andra hundar. Däremot har jag aldrig vart med om eller hört berättelser om att han släppts ihop med en annan hund lösa utan koppel, så vet inte hur situationen ser ut då. När man går promenad med han, är han alltid lös i magen, man har bytt foder men han är alltid mer eller mindre lös. Sedan om man gått i 20 min på promenaden kan han börja dra sig och krypa i gräset (framtassar fram och baktassar sträckta bakåt och liksom drar magen i gräset och tar sig frammåt). Dessutom hetsdricker han, man kan bara ge honom lite vatten åt gången (oavsett om han är törstig från en promenad eller legat i sin korg utan lek/aktivitet). Han dricker JÄTTEfort tills han spyr så man måste ge honom små små mängder och vänta mellan omgångarna. Man har testat att ha fulla vattenskålar men han dricker tills han spyr ändå (så ni inte tror att han kanske dricker för att han är jättetörstig). Det är inte samma sak med maten men ibland om han äter för fort eller för mycket i taget så spyr han också. Det finns mycket att berätta om denna hund problemet är att man hela tiden måste underhålla honom. Han kan lämnas ensam men inte i samma hus för då skäller han oftast för att han vet att man är hemma. På promenader drar han hela tiden och är jättesvår. Enligt min pojkvän har man försökt tränat honom både försökt klickat in honom och utan klicker men inget fungerar. Hunden har dessutom inte samman ”ögonkontakt” och band till människor som andra hundar har. Han har aldrig kunnat ligga i soffan och kelat med en. Det har hänt 1 gång på ett år. Man måste aktivera honom 24/7. Han är jättejobbig att sova med då han går runt i sängen och börjar bita på en. Har man honom i korg utanför skäller han i en halvtimme tills han lägger sig. Det är så väldigt ofta och jag tror att hunden mår väldigt dåligt av dehär. Men min pojkvän vill inte ge upp hoppet då det är en fin hund och man redan lagt så mycket tid och pengar på honom. Men hunden söker inte denhär mänskliga kontakten på det sättet som en annan hund skulle göra. Den söker inte kärlek, klapp/kli, ögonkontakt osv. Personligen tror jag att för hundens bästa det är att ta bort honom. Han verkar stressad hela tiden. Det kan va brist på aktivitet som orakar detta och att det bara är ”överskottsenergi” men det är trots allt en fransk bulldogg och man kan inte springa med honom för mycket eller ta för långa promenader för att han får ju svårt att andas och kroppen är ju slut. Det är ju ändå en liten (Enligt mig sönderavlad) ras. Men samtidigt har han så mycket energi för sin lilla kropp så vi vet inte hur han ska få utlopp för sin energi trotts att hans kropp och andning (fralla) inte är kapabel till att gå 3-4 timmar i sträck eller ut och springa en runda. Vi tog en lång promenad med honom en gång och det var då hunden umgicks med mig en heldag första gången. Vi gick långprommis i skogen och jag aktiverade honom väldigt mycket. Han åkte bil och träffade mycket folk och han var aktiv (på högvarv) nästan hela dagen och på kvällen var han lite tröttare och segare än vanligt. Jag tror det var för att han var med om så mycket samt att han fick mycket extra aktivitet. Men saken är att man ska väll i vanliga fall inte behöva ta 3 timmars promenad och aktivera en fralla en heldag varenda dag för att den ska va lugn. Jag förstår att det är en hund och hundar behöver mycket aktivitet och motion för att må bra men inte ens större raser behöver mer jobb/akitivitet än vad just denna hund behöver. Dessutom känner jag en annan fralla som är så mycket lugnare som en normal hund, medan min pojkvän skyller på rasen. Det fungerar inte att ha det såhär, man kan inte ta med honom nånstans pgd stress och biter sönder/förstör andras hem. Man kan inte ha han lös för då springer han runt och vägrar komma till en och har så stor chans att springa iväg då han springer in på andras tomter osv. Han fattar inte när man skäller på honom (ja vi har testat det men det har inte hjälpt ett dugg). Jag tror inte man kan omplacera honom då hans problem gör att ingen vill ha hand om honom. Samt att det är en smuggelhund från början och ingen vill väll köpa en smuggelhund. Kastrering kanske skulle hjälpa lite men jag tror inte att det är tillräckligt. Hundpsykolog vet jag inte heller om det skulle funka och vet inte om det är värt pengarna och tiden om det inte fungerar. Min pojkvän är 18 år och har redan lagt 60-70 000 på hunden. Han älskar ju sin hund och därför vill han ju att det ska funka om det går. Jag tror att det är bäst att ta bort honom för jag tror inte han mår bra psykiskt. Vad tycker ni? Vad finns det att göra? Vem kan man vända sig till? Jag personligen tror att det beror på att det är en sönderavlad smuggelhund som avlats efter utseende och inte efter psyke, samt att han inte fått dia den tid en valp behöver samt tagits bort från hans mamma för tidigt för att ”smugglas till Sverige”. Tack för all hjälp som går, mvh

Karmatarerskanise
0
#1

Hur tränas han mentalt?

Joyous
4
#2

Min spontana tanke är mental aktivering. Gör ni något sånt med honom? Spår, nosework, lydnad, tricks, problemlösning? Att motionera en hund trött är svårt, särskilt om hunden inte har dom fysiska förutsättningarna för det. Det är oftast betydligt mycket lättare att trötta ut en hund mentalt. Sen låter det definitivt som att han har en del stressproblematik. Är han kollad hos veterinär? Smärta kan vara en orsak till stress. Jag tycker inte att det uppenbart går att säga att hans problem är pga att han är en smuggelhund. Stress kan förekomma även hos bra avlade individer och jag ser inget direkt uppseendeväckande med hans beteende. Det låter som en ung hund med väldigt mycket energi som han behöver få utlopp för. Samt stress som han behöver få hjälp med att hantera. Men det kan såklart också ligga fysiska problem bakom varav jag tycker ni kan börja hos veterinären, sen se över aktiveringen och ta hjälp av någon kunnig. Man kan börja med att söka sig till en närliggande brukshundsklubb exempelvis. Om du skriver ut ungefär i vilket område ni bor kanske nån kan ge tips på vettiga människor som ni kan kontakta för hjälp. Avlivning är en svår fråga. Ser inget fel i att ta bort en hund som inte mår bra och där man som ägare känner att man gjort vad man kan/orkar med utan att uppnå en tillräcklig förbättring. Men hunden är ung och utifrån ditt inlägg tror jag det finns mer ni kan göra om orken finns.

Lona
2
#3

Jag tror inte att det framgår i texten, men är han ordentligt kollad hos en veterinär? Annars tycker jag att ni ska börja där och utesluta tex smärta och vissa hormonella problem. Att kastrera hade jag inte rekommenderat i nuläget. Andningssvårigheter kan ligga bakom en del av beteendet, som att hunden dricker hysteriskt. Är man törstig och vill dricka men inte kan andas så kan det resultera i sånt här. Oavsett vad det beror på (hälsa, dålig mentalitet, fel hantering etc) så mår ju inte den här hunden bra, precis som du skriver. En fralla ska vara en glad och okomplicerad sällskapshund även om deras popularitet inte varit någon fördel för dem, vare sig fysiskt eller mentalt.


"Jag är inte klok men jag är smart!"
Toktantens dagbok: www.raskva.wordpress.com

Retriever456
0
#4

Jag hade börjat hos veterinär, kolla upp eventuella hälsoproblem, tex varför han dricker så mycket. Tyvärr har många av smuggelhundarna många hälsoproblem som inte riktigt syns på utisidan, berätta för veterinären att han är en smuggelhund. Att han kissar inne kan nog vara hormonellt. Som sagt, börja hos veterinären och berätta de olika problem, kanske de kan undersöka njurar, hormonbalans osv. Ni skulle kunna testa att göra en kemisk kastrering för att se om en del av problemen försvinner och om de gör det så kan ni ju kastrera honom. Jag är inte någon som bara brukar slänga ur sig till folk att de borde kastrera sina hundar men ni kan ju diskutera en kemisk kastrering med veterinär. Sen var min andra tanke, mental aktivering. Det är fortfarande en unghund och visst, många av hans stressbeteenden kan bero på att han är en smuggelhund och att de har avlat på dåliga linjer. Men jag tror att ni skulle kunna hjälpa honom att lugna ner sig lite. Jag skulle säga att franska bulldoggar faktist är väldigt fartfyllda hundar, de orkar oftast med mycket och behöver faktist arbeta med hjärnan en del för att annars hittar de på egna bus eftersom de är så clowniga och påhittiga. Testa att spåra, nosework, olika tricks osv. Du beskriver det som att han inte lyssnar, hur menar du? Vad har ni gett för anledningar till honom för att han ska lyssna? Vad får han för fördelar me att lyssna? Visa för honom att det lönar sig. Försök att öva på kontakten och samarbetet. Motivera med goda köttbullar eller korv kanske? Han låter som en otroligt stressad hund tyvärr, det är synd att dessa onda människor finns som ska förstöra såna fina underbara raser. Avlivning är en svår fråga, själv hade jag gett det mer tid. Han är fortfarande en unghund och som jag uppfattar det i texten så har ni inte gjort en utredning hos veterinären. Men, såklart, efter diskussion med veterinär och efter försök till att aktivera honom och kanske vänta ut hans värsta unghundsperiod, och han fortfarande beter sig och mår likadant, hade jag nog också övervägt att avliva. När det inte finns mycket mer att testa och göra så är det själviskt att hålla kvar hunden när den mår såpass dåligt. Jag önskar er lycka till! Fin bild också, han är otroligt fin o söt.🥺

keithan
0
#5

Låter som en typisk stressad hund som inte får utlopp för sin energi. Motionerar ni enbart för att aktivera honom? Det är skillnad på att aktivera sin hund och att motionera—att promenera fyra timmar med sin hund är inte aktivering, det är motion. Precis som oss människor behöver hundar mental stimulering samt fysisk och Fransk Bulldogg är en av de raser som kräver en hel del aktivering, åtminstone å mina erfarenheter. Exempelvis hundsporter, finns massvis att välja på. Går även att hitta på aktiviteter hemifrån som något så enkelt som att gömma godis i en strumpa eller gömma godis under ett objekt. Finns även leksaker för ”problemlösning”. Gällande att han drar sig i gräset kan bero på olika saker. Hundar kan dra sig i gräset för att bl.a. kyla ner sig själva eller för att de helt enkelt tycker om känslan, men i värsta fall handlar det om allergi, parasiter eller mjäll/torr hy. Har han blivit ordentligt kollad av veterinär? Vad har killen din gjort för att utreda att hunden är lös i magen konstant f.ö? En hund som regelbundet är lös i magen kan även det handla om allergi/parasiter. Om man låter en hund gå tillräckligt länge med magproblem kan det uppstå hälsorisker. Kan ju även handla om fodret han får. Vad för foder, godis, ben o.s.v. får han nu och hur många gånger har ni gjort foderbyte? Att han slänger i sig maten i samband med hans konstant dåliga mage hade jag för det första åkt till veterinär för att utreda problemen. Att han slänger i sig mat kan bero på hälsoproblem, eller sjukdomar rättare sagt. Att han ofta spyr upp maten kan leda till hälsoproblem även det. I bättre fall kan det dock handla om det faktum att han som valp var tvungen att kivas om diandet. Om det nu skulle vara så att det inte handlar om hälsoproblem så går det självklart att lösa. Ge honom mindre portioner fast oftare. Utöver det finns även skålar som är specifikt till för hundar som kastar i sig maten. Det där med att han inte lyssnar när ni försöker säga till honom m.m. tror jag kommer från det faktum att han är så stressad som han är. Vad för metoder använder ni er av? Hur tränar ni honom? Som sagt, gör en veterinärkoll först för att utesluta eventuella sjukdomar/smärta/andra hälsoproblem, ta hans lyhördhet senare. Kastrering, FRAMFÖRALLT avlivning, skulle jag nog råda dig att vänta med tills ni fixat en ordentlig veterinärkoll och en noggrann utredning av hans beteenden. Ni kan säkert få goda råd från veterinären också. Att avliva en ”problemhund” utan att ha utrett beteendena är inget som lär sitta fint på samvetet. Slutligen, lycka till. Jag hoppas verkligen ni löser det.

kinjelooo
0
#6

Veterinärutredning är nummer 1. Sedan när ni vet hundens fysiska förutsättningar kan ni kontakta en beteendeutredare. Ta upp ALLT med beteendespecialisten, berätta hur mycket ni är villiga att jobba med hunden och fatta ett beslut tillsammans med en specialist. Då vet ni iaf att ni har gjort att ni kunde OM ni väljer avlivning. En timmes konsultation kostar inte jättemycket och är helt klart värt ett gott samvete.