Jag kan inte svara på det psykiska mckt då hunden faktisk är det som ger mig energi, får mig att orka och samtidigt dranerar allt ur mig. Men tycker du ska kontakta en psykolog, byt tills det känns absolut rätt men ge dom en chans att hjälps dig! 2. Jag har nästan enbart bra erfarenheter av SBK, man kan alltid ha otur, men skriv till några klubbar via mail angående vad du har upplevt på tidigare kurs och vad du söker då kan du se vilka klubbar som tar emot dig på ett sätt du känner tryggt. Finns massor nere i skåne, en klubb man trivs på ger så mycket mer än bara kurser, vänskaper, nya relationer, utvecklingsmöjligheter, mm. 3. Jag kom faktisk in i hundvärlden via denna sidan, jag mötte upp några folk som bodde i samma område som mig innan jag ens skaffa hund, varav två är kära kompisar som jag tränar med ibland. En som hjälpte mig enormt i hundvalet och massor med andra trevliga folk bara allmänt över nätet. Sedan när man väl känner en, lär man ofta att känna dens nästa, osv. Och igen BHK är en underbar plats för kunna bli del av träningsgrupper eller starta egen tränings grupp så man kan hjälpa varandra som privatpersoner. Vet inte hur gammal du e? För Unga hussar och mattar finns på fb också, många trevliga folk där med, så FB är också ett alternativ att hitta en eller fler folk som bor i närheten dig du kan träna med och hjälpa dig hitta kurser som passar dig. 4. Nosework är super, bygger bra självförtroende i hunden och något man kan göra både inomhus och utomhus! Dogparkour, trix och fysträning år ju super för relationen då det ska vara kravlöst men är även bra för hunden psykisk och fysisk! 5. Bor tyvärr i V. Götaland, men gör ett seperat inlägg om att du letar träningskompisar som är lite kortare och nämn kortfattat vad du gillar att träna, eran problematik och dina personliga svårigheter. Lycka till 👌 skäms inte över om du behöver lämna bort han ibland för att ge dig själv andrum, det behöver vi alla ibland!

Vad modig du är som vågar skriva här! Jag har tyvärr inte erfarenhet nog att svara på dina frågor angående din psykiska hälsa, men kan komma med lite annan hjälp 😊 Annica Annell utanför Hässleholm (Adseke Hundskola) är grym på att hantera ”problemhundar”, hon har både privatlektioner för hundar med tex hundmötesproblematik eller koppeldragande, och kurser i grupp, tex i nosework som jag håller med CayKantos att det låter som en perfekt aktiveringsform för er! Tycker du att det är för långt kan jag nog luska fram fler i lite andra delar av Skåne - men jag har inte hört ett enda ont ord om Annica. Jag bor själv i Skåne, och har en snäll liten sheltie som går fint ihop med den absoluta majoriteten av hundar. Han är dock en sheltie och jäääkligt glad i sin egna röst så jag vet inte om vi är det ultimata träningsobjektet så här i början, eller om det blir för mycket för din hund? Får hem valp om tre veckor och henne behöver jag ju lära känna ordentligt innan jag känner mig redo att ta med henne på något sådant.

Tusen tack att du delar! Vi bor i Höör och är nya hundägare, jag och mina döttrar på 12 o 14 år. Jag har möjlighet att gå på en valpkurs med väldigt få deltagare, ja dyrare såklart, men det har redan reducerat social ångest att jag vet att vi har en chans att få ut det bästa av vår tid på kursen, jag o valp på fem månader. Det är endast 4 deltagare där 💜🐕🐾 Lycka till och tack igen att du delar. /T

Hej! Åh, vad jag känner igen mig i din berättelse! Du är definitivt inte ensam om att känna och tänka såhär.❤️ Jag hinner inte skriva mer just nu men ville slinka in i tråden och skicka en stor kram så länge. Det här fixar ni - och du är absolut ingen dålig hundägare!

1 a slutar ställa krav. Promenader i skogen i långkoppel så jag slipper att hålla koll om dom är lösa. Har dom långkoppel kan jag lätt stampa på det eller hålla i det en stund om det händer något. B för att vara helt ärlig så håller jag mig borta från alla människor. 19 av 20 promenader görs i skogen där ingen annan går. Det funkar det också.. 3 Ignorerar folk som enligt mig pratar skit. Jag vet varför jag gör saker och jag vet vad som funkar för mina hundar. Har själv det lite jobbigt med att aktivera hundarna. Men försöker att släppa dom i skogen så ofta som möjligt, då brukar dom aktivera sig själva ganska bra. Hitta något spår, leka mef varandra eller liknande. Hoppad att allt blir bra föt er!❤

1) I de värsta perioderna gör vi ingenting där jag vet att det kan uppstå konflikter. I vårat fall är det skogspromenader och spår om jag orkar. Tänker att om man känner att man inte kommer orka eller bli frustrerad är det lika bra att låta bli. Hellre ingen träning än dålig träning. Ta med en långlina (om inte hunden kan va lös) och åk ut och häng i skogen ett tag. Göm några godisar utspritt i hemmet och låt hunden leta ett par minuter. Det är faktiskt också aktivering även om det ofta känns som att det måste vara mer "ordentligt". 

Nu har jag ingen hund med utfallsproblematik men i alla situationer (kan så vara lydnadsträningen också) hjälper det mycket för mig om jag har en tydlig plan. Att innan ha en bild av hur jag ska agera gör att jag känner mig tryggare. Har jag ingen bild av hur jag ska gå tillväga uppstår det ofta både frustration och osäkerhet hos både mig och hunden.

4) Matberikning - frys in färskfoder i kongar/andra kongliknande grejer, göm maten, ta med den ut och sprid ut på en gräsyta. 
Sök - antingen godissök eller nosework/specialsök. Nosework kräver ju förvisso lite mer än godissök men inte supermycket förberedelse. 

Jag tror många känner igen sig i dig och det är så tråkigt att det blev fel för er. Hoppas det blir bättre! Och det är faktiskt okej att lämna bort hunden till någon annan ibland om man har den möjligheten, man är inte en sämre hundägare för det. ❤️

A) Mina djur är min kraft och ork, precis som en mamma med barn måste orka göra allt för dom så måste jag göra desamma för mina djur.

B) Jag motarbetar inte ångest, jag tar hjälp av min hund för att våga ta mig runt. Förr va jag extremt rädd för världen utanför, jag gick ner för gatan bara med min hund och sen blev det längre och längre men man måste ta de i små steg som man själv klarar av. Blev de för mycket gick jag undan och satte mig ner nånstans runt ett hörn eller gick hem och provade igen dagen efter.

C) Det finns miljoner metoder att prova, jag rekommenderar Zack George på youtube, han är jätte duktig på hundar och visar hur man ska träna och göra.

3. Jag undviker hundvärlden, den är full av skit tycker jag, bara att ignorera människor som inte fattar nåt. Alla kommer alltid att tycka olika och vissa personer tror dom vet mest om din hund än du själv gör, dom är inte värda att lägga tid på alls, så jag går därifrån.

4. Sök, rallylydnad med långsamt tempo, mentala tränings leksaker att gömma godis i, nosework, dragkamp. Eller bara sitta vid en flod och titta på ankor, det gillar min hund.

Vad många som skrev, och vad glad jag blir att jag inte är den enda som känner såhär! 

#1 Tack så mycket för dina tips. Jag är 23 år, kanske kan kolla runt och se vad för andra klubbar som finns i närheten och precis som du säger, hålla ett öga öppen och se om något passar mig. Visste inte att det fanns en Facebook grupp så ska kolla in den också :)

En sak jag inte riktigt förstått med nosework är, hur vet hunden vilka doften den ska spåra? Såsom jag förstår det tränar man hunden att denna specifika doften är associerat med godis och därför kommer hunden att spåra efter det, men om man ska lära hunden flera dofter hur vet den vilket den ska spåra? Finns det särskilda dofter man kan använda? Kan man lära hunden spåra tex kantareller på detta viset?

Vilka övningar räknas som fysträning? Det verkar finnas så mycket. Finns det något du kör när du känner att orken är låg? Finns det fysträningar som du tycker är särskilt roliga? Dogparkour ser faktiskt ganska coolt ut!

Tack för dina värmande ord och återigen tack för dina tips!

#2 Jo det är nog en bra bit att köra, bor i södra delen av Skåne. Men är hon jättebra kanske körningen är värt det, tack för ditt och snälla ord :)

#5 Här jag bor finns inte skog precis i närheten och det förekommer bilar, så jag är lite rädd att ha honom lös av de anledningarna. Kanske får ta mig en runda med bilen och se om det finns någon skog där det inte går människor. 

Just för att jag bryr mig så mycket om min hund känns det väldigt jobbigt när folk snackar skit, ännu värre blev det av att någon faktiskt anmälde mig. Jag är fortfarande rädd för att något liknande ska hända… Vill inte bli av med min hund. Det är frustrerande för det är inget man egentligen borde oroa sig för. Tack för tips <3

#6 Det låter vettigt. Många gånger *kan* jag inte aktivera min hund, då jag knappt kan stå upp, knäsvag av ångest och blir yr… Illamående, hjärtklappning…. Blir helt okontrollerbart skakig.  Det känns som ursäkter vilket får mig att bli ännu argare på mig själv för det förhindrar verkligen så mycket i mitt liv till den punkt att jag faktiskt inte kan leva ett normalt liv. Som jag glömde nämna i mitt förra inlägg till #1 så började jag gå till psykiatrin 2018. Har träffat psykologer och haft behandlingar som tagit mig dit jag är idag. 

Men, för att återkomma till det hela så kände jag innan också att aktivering måste vara "ordentligt", så det är bra råd!  Han är väldigt matmotiverad och älskar att använda nosen! Jag undrar, vad är skillnaden på nosework och specialsök? Jag ska försöka ha det i åtanke, att ha en plan när jag går ut och kanske med tiden kan jag bli trygg nog :) 

Det känns väldigt upprepande men jag menar det verkligen när jag säger tack för tipsen, det underlättar verkligen med folk som är förstående och kan ge råd för förbättring istället för att trycka ned/klaga på det man saknar.  Det känns verkligen bra att höra att man inte är en dålig hundägare :) 

#7 Vad skönt att dina djur ger dig orken! Det kanske känns som en självklarhet för vissa men att bli påmind om att ta det i små-steg, det var något jag hade glömt. En dag vaknade jag bara och satte alla dessa krav på mig vilket inte fungerade alls, så  tack, det ska jag definitivt försöka komma ihåg.

Zack George har jag faktiskt sett lite videos av för några år sedan men helt glömt av! 

Lite så har jag faktiskt också känt när det kommer till människor vilket är fruktansvärt tråkigt för att hundägande är något som ska vara kul. Tack för förslag på aktiviteter, alltid tyckt rallylydnad ser svårt ut, men det kanske är för att jag inte riktigt förstår mig på det. Kan se om jag kan se mer videos på det :)

#8 nosework är inte klassad som ett spår men mer som ett sök. Skillnaden är att spår tänker man markbundet medan sök är mera luftbundet. Man kan ju lära in dofter som te, kaffe, kong, hydrolater, mm. I tävling just nu använder man sig av hydrolat med dofterna Eukalyptus, lagerblad och lavendel. Man kan även söka på röd originalkong som har blivit väldigt poppis. Det finns olika sätt att lära in på och man får hitta det som funkar för hunden, en själv och er tsm :) För att nämna ngra exempel kan man som du nämnde para doften med godis i början, fattar hunden inte alls att näsan ska anndas kan man i början utsn doft alls lägga ut lite godis till ett godissök och sedan använda samma område för att para en godis och doft. På så sätt ökar vi sökmotorn, du får även längre tid på dig att belöna då hunden självmant stannar vid doften, men se till att fortsätta belöna framför doften, det är då du verkligen fäster doften då hunden har doften i nosen medan den får godis/belöning. Ett sätt som är lite mer krävande från förarens sida är att tex lägga ut några föremål på en rad och ha doft i en, om man e snabb med att klicka sekunden hunden undersöker föremålet med doft, där befäster man doft riktigt bra men funkar inte för alla hundar och/eller förare. Det låter mycket svårare än vad det e, finns ju kurser att gå bara för att få dig in i idéen. Men saker du kan söka på är ju: Starta med nosework Nosework parning Nosework urvalsbana Nosework inlärning av doft Nosework smeller Min hund kan tex tre olika dofter, har samma kommando och allt men eftersom han kan alla tre ska han hitta och markera alla tre typer oavsett vilken som är i sökområdet, kan ha ett sökområde med en eller två eller tre olika dofter utan problem :) Med fysträning är ju småsaker som att hålla en tass i luften, alltså faktisk hålla den uppe, sitta kanin, stå med både framtassarna på tex en kudde som är mjuk och måste använda lite balans för att stå rakt. Stå med baktassar på konstiga föremål också, bakdelskontroll, balansträning på olika föremål som är smala, små eller runda. Går rätt så bra i hand med parkour om man ville hålla det lite roligare och inte superseriöst, då är det ju skrittträning, viktmanschetter, drag, mm. När orken är låg kör jag oftast nosework då det faller min hund så naturligt och är inte mckt arbete från min sida. Jag älskar att få han att backa med baktassarna upp på konstiga saker i hemmet eller stå på ojämnt underlag medan han håller en tass uppe :)

Instruktör så känner jag till Ulrika på Hund helt enkelt och gillar henne även om jag aldrig gått kurs där (hade jag gjort om jag bodde närnare). För mig har det fungerar att vara öppen med instruktörer. Alltså inte berätta allt men om det är något de behöver tänka på, något jag inte klarar. Hittills har alla varit förstående. Bröt ihop på en clear round i nosework och började gråta men tävlingsledaren var jätte gullig. Jag har nog hittat platser jag känt mig trygg eller människor jag känt mig trygg med och arbetar därifrån. Men att hitta dessa har såklart varit det största steget. Just nosework tycker jag är bra för att det är så enkelt att göra. Man behöver inte massa prylar eller ta sig någonstans utan kan göra det hemma. Sen tror jag att man måste försöka vara snäll med sig själv. Jag har jämt dåligt samvete för att jag inte gör tillräckligt med mina hundar. Medan andra tycker jag verkar göra massor. Men de ser ju inte de dagar vi ligger i soffan hela dagarna och äter godis istället för aktivering.