Hundar iFokus

Hundar

Etikettbeteende
Läst 1757 ggr
Alex&company
0

Valp och osäker katt

Min valp är nu tre månader gammal, väldigt framåt nyfiken och dessutom burdus och bitig. Min (vuxna) katt däremot är försiktig och var mindre än honom redan när han kom. Hon är inte rädd för honom (men försiktig) och tidigare har hon kunnat vara inne i sovrummet när han sover men jag vågar inte det nu längre eftersom han inte sover lika djupt längre och försöker rusa fram till henne om han får chansen. 

Så hur ska jag göra nu? Han spenderar mestadels sin tid med mig i sovrummet eller utomhus och kan vara i resten av lägenheten med koppel (han kan då ligga lugnt och titta på henne så länge hon hoppar eller springer) då han annars kan få för sig att hoppa på henne (lekbeteende så vitt jag kan se, ej jakt ännu) men det börjar ju kännas väldigt tråkigt att han inte kan vara med resten av familjen alls nästan. Att låta dem sköta det själva är absolut inget alternativ, det FÅR inte bli jakt på henne, hon reagerar inte alls bra på stress och just nu är hon fortfarande lite nyfiken på honom och jag vill inte att hon ska vara rädd i sitt eget hem. 

Hur har ni gjort?

frijoh
3
#1

Skvallerträning, med godis eller lek. Eller lära in ett alternativt beteende. Tex att hunden ska lägga sig när den ser hunden :)!! Sen hade jag sett till att katten alltid har någonstans att ta skydd, typ ett klätterträd. Och se till att valpen aldrig lyckas jaga/skrämma katten så gott det går.

Scoutsinsometimes
1
#2

Vi har i princip samma konstellation som ni, dvs valp ihop med lite osäker katt, som i vårt fall dessutom är en äldre herre på 12år. Grundläggande för att få till en bra relation mellan hund och katt är att katten måste vara den som bestämmer, annars blir det väldigt jobbigt för alla inblandade. En säker katt gör i allmänhet det klart för en hund med en gång, genom att tyst med tydligt kommunicera sin dominans, vilket underlättar för hunden då den i allmänhet är med på att inta en mer följsam roll i hemmet. När katten är osäker blir det därför lite knepigare och då behöver man hjälpa katten att få fram sin naturliga förmåga att tala om var skåpet ska stå. För att åstadkomma detta behöver man se till att skapa för katten tydliga rutiner för när hunden är lös i hemmet och inte. Och på så sätt skapa kontrollerade situationer där katten och hunden möts på kattens villkor. Vad vi från början testade med och som i vårt fall fallit mycket väl ut för båda parter och minska stressen så mycket som möjligt var att inte låta hunden ha fri tillgång till hemmet dygnet runt. Dvs att hunden sover i en inhägnad, (i vårt fall en hage gjord av kompostgaller) där han kan känna sig trygg och som signalerar också att där kan han chilla oxh vara ifred från katten, samtidigt som katten när hunden är i sin hage har frihet att röra sig i hela sitt revir. Katten som alltid vill ha rutiner, lär sig snabbt när hunden är ute och inte och rättar in sig efter det ganska snabbt samtidigt som hen får möjlighet att studera hunden ifrån utan att riskera att bli jagad eller störas av valpens ostyrighet. Valpen får i sin tur hjälp att lära sig att katten står högre i rang eftersom den har fri tillgång till hemmet hela tiden. I vårt fall hade vi ett rum också i lägenheten där hunden under invänjningsperioden fick vara i när vi lekte osv. Dvs vi skärmade av dörrarna till det rummet med kompostgaller så att katten o hunden också i dessa stunder fick möjlighet att betrakta varann utan att kunna mötas. Ibland gick de fram till gallret och nospussades, ibland ignorerade de varann, ibland studerade de varann. I början möttes de därför endast vid in och utpasseringar och vid förflyttning i lägenheten då hunden var kopplad. Och i vårt fall blev det då nospussar och ibland att hunden försökte nosa på katten i rumpan, vilket katten naturligtvis bara tycker e konstigt och därför valde att gå… såhärlångt kom det inte ens ett fräs från vår katt, som annars i t ex lek med husse kan fräsa till lite då och då… Istället var han mer nyfiken och intresserad av valpen, samtidigt som valpen mer och mer struntade i katten. En bra början… Eftersom det är i princip det man vill uppnå i första hand, dvs att de kan tillåta varandra att samexistera i reviret och kan låta varandra vara i fred. Under den här perioden använde vi också Feliway i eluttagen vilket hjälper vår katt att minska ned stressen av att allt ändrats på… Efter ca två och en halv vecka, lite drygt lät vi hunden börja få mer fri tillgång till hemmet. Vi har koll när hunden går runt och vi övervakar också möten. I början höll sig katten undan när hunden var lös, men lärde sig snabbt att när hunden inte var i rummet passade han på att få en gosstund eller en godisbit osv. I början sprang han om hunden skall till, men efter ett tag struntade han i det också. Hälsningarna med nospussar vid in och utpassering fortsatte men om hunden började försöka gå efter katten, så började han ungefär en vecka senare att säga ifrån antingen genom att lappa till hunden lite lätt på huvudet eller bara stirra på honom. Dvs nu började katten våga tala om att han bestämmer. Hunden pep till av betydligt mildare tillrättavisning än han får när han biter husse för hårt i hälsenan…;) Men kattens till synes milda tillsägelse bet så hårt att hunden fick sådan respekt dör katten att han helst inte går förbi honom om inte någon av oss finns i närheten. Från den här positionen kan de sedan börja utveckla en relation, som man naturligtvis aldrig kan garantera att den blir något mer än just terrorbalans. Men om inte katten får spela första fiolen, så ökar risken för mer bråk och en evig kamp om makten, som ingen i hushållet troligtvis önskar…;) Bottom line. Det måste få ta tid. Hunden bör inte ha fri tillgång till hemmet hela tiden, hos oss sover han alltid inhägnad, men är nu ute dagtid. En följd av det är att hunden ofta själv går in till sin under dagtid öppna hage och lägger sig där när han vill få en paus. Dit går heller aldrig katten, utan respekterar den som hans. Eftersom hunden är en valp bör man undvika att lämna dem ensamma hemma med fri tillgång till hemmet förrän man är helt säker på att deras relation är helt avslappnad. Personligen tror jag mer på avspärrningar och gränser än på att ha hunden kopplad också inne, ( bortsett från in och utpasseringar), då jag misstänker att det ökar stressen hos hunden och därmed kanske lättare triggar stressrelaterade beteenden i förhållande till katten. Genom galler kan båda utforska varann utan att behöva vara orolig för vad den andre kan tänkas ta sig för. Vår valp som redan från start haft ganska lätt till stress har vi också märkt att han mår betydligt bättre i lite mer avgränsade utrymmen, såsom i sin hage, i bilen, i hissen tom och i mindre trädgårdar osv. Nya utrymmen måste han få god tid på sig att få upptäcka och lära känna innan han känner sig trygg och att varva upptäcktsfärder på stan med att få chilla en stund i sin hage hemma lugnar ned mycket av stressen hos honom. Så i vårt fall har kompostgaller, Feliway och att skapa lite rutiner kring när var och en har fri tillgång till hemmet gett bra förutsättningar för att katt och hund ska hitta rätt till varandra. Önskar er lycka till med att få allt att börja fungera hos er! Oavsett så är det utifrån min iaf 30 åriga erfarenhet av katter betydligt lättare att få ihop hund med katt än att ta in en ny katt när det redan finns en i hemmet…😅

eli1991
1
#3

Bor i en villa med 2 småsura katter och en valp. Jag har satt en grind i trappan så att katterna får ha övervåningen som sin fristad och komma ner när det passar dom. Våran valp har nu bott här i 8 veckor och nu har det börjat funka kanon. Han får gå fram till katterna lugnt och fint men lekinviter som hoppande och skällande bryter jag direkt då katterna blir livrädda. Nu räcker det med ett "nej" när han börjar hetsa upp sig så backar han och tar det lugnt. Katterna har börjat spendera mycket med tid på nedervåningen nu och han är inte alls lika brydd längre. Har inte heller tolererat att han jagar dom utan också brutit det sedan dag 1. Om ett nej mot all förmodan inte funkar så platsar jag honom vid mig, vilket brukar bli så tråkigt att han somnar 😂 mitt råd är att ha en fristad för katten där den kan äta, göra sina behov och bara vila samt att direkt bryta allt opassande beteende. Och det kan ta låååång tid så ha tålamod ☺️