Det där med ledarskap kan alltid diskuteras, ja.😉
Jag tolkar det för det mesta, inklusive när det gäller ACD, att man framför allt måste vara konsekvent och inte för "släpphänt". Med andra ord, har jag gett ett kommando även om det bara är i vardagen så kan jag inte slarva med att se till att det åtföljs.
Man kanske även behöver ha lite mer ramar och regler, att "styra upp" hunden vilket jag inte avser att vara hård eller kuva den utan helt enkelt vara rak och tydlig.
Som exempel kan jag jämföra mina nuvarande hundar som är väldigt rastypiska - en retriever (Nikka) och en terrier (Charlie).
Nikka är jag ganska slapp mot i ärlighetens namn, jag är inte så noga med att hon alltid ska göra som jag säger. Hon vet när hon behöver skärpa till sig och skulle hon börja slarva är det bara att säga till henne att skärpa sig. Vips, så har jag en lydig och följsam hund igen.
Charlie däremot… Ger man honom lillfingernageln så tar han hela armen. Där måste jag hålla på att våra regler gäller oavsett var vi är och vad det handlar om. Slarvar jag med ett "sitt kvar" så kan jag ge mig fasen på att han utnyttjar det - och helt plötsligt skiter han i inkallningarna, typ.

En ACD skulle jag i detta avseendet mer jämställa med en terrier än med en labbe - de tar sina chanser att göra som de vill.
Som jag har uppfattat rasen så kan de dessutom vara ganska egensinniga och envisa. Förpackat i en bruks/vallhund, så visst har de förighet och går att jobba med, men inte som en ganska mjuk fårvallare utan som en tuff boskapshund. Rätt stor skillnad där.🙂
Det finns sannolikt betydligt lättsammare raser.

Jag gillar rasen, skulle jag ha en brukshund så skulle de ligga bra till, men det jag tvekar mest på är tillgängligheten. De kan vara lite väl reserverade, jag tror i och för sig inte att det brukar bero på osäkerhet/rädsla, snarare att de har hög integritet eller vad man ska säga. Nu är just den biten jätteviktig för mig, andra är petigare med andra grejer.

En nackdel är väl att de är ganska ovanliga. Få uppfödare satsar dessutom på dem som en kapabel brukshund tyvärr. Utbudet är med andra ord ganska begränsat, men om man inte har någon brådska så…

En ACD vill ha mer jobb än bara rally och lydnad, den bör få jobba med något bruksarbete eller liknande också. Hur det är med vallningen vet jag faktiskt inte men där är det nog svårare att lösa i så fall - de är inte särskilt lämpliga som fårvallare. Tror dock att det är få som verkligen vallar med sina ACD idag.

Min gamla dam som i hade på foder var hälften ACD och hälften släthårig fox terrier. Så jag kan ju inte säga särskilt mycket om en renrasig ACD men hon var utan tvekan den mest fantastiska hund jag någonsin träffat. Följsam, vänlig, glad, gosig och fantastisk att ha lös (kaniner sprang bokstavligen in i henne och hon brydde sig inte det minsta). Men envis kunde hon vara, som en liten åsna 😂