Skaffa hund eller ej?
Hej!
Jag funderar på att skaffa hund närmare sommaren men undrar lite vad alla har för åsikter om att skaffa hund om man har "svackor" av depression då och då?
För att förklara lite mer, jag är 18 år och har haft en svår depression/ångest länge men nu på senare tid så är detta nästan 100% borta tack vare allt stöd jag fått hemifrån och från min häst. Får fortfarande mindre svackor men dessa håller bara i sig i max en vecka och jag är fortfarande kapabel till att ta hand om mig själv och min häst (som finns hemma på gården).
Som jag nämnde snabbt ovanför så bor jag på en gård mitt ute i skogen och går första året på ett distans-gymnasie vilket betyder att jag är hemma hela tiden och studerar. Jag kommer Ej köpa en valp utan en vuxen hund runt 5 år, från ett rescue ställe, som ej är för krävande (ex. polarhund blir det inte)
Så för att få lite olika åsikter på ämnet så undrade jag (vilket även står längst upp) vad ni tycker om detta? Ska jag skaffa hund eller borde jag vänta?
(Bilden är på mig och min häst, för trevlighetens skull)
Tack på förhand!
Jag ser inga problem med att skaffa hund om man har svackor med psykisk ohälsa, så länge man orkar ge hunden vad den grundläggande behöver även när man mår som sämst. Om du har häst så känner du ju till att djuret ska skötas oavsett hur man mår och känner du att du klarar det så tror jag generellt alltid att djur har positiv inverkan på vårt mående.
Det du kan behöva fundera över är ju om du orkar med att ha både en häst och en hund som ska skötas båda två, så att det inte blir för mycket med båda liksom.
Själv lider jag av ångest, depression och andra diagnoser men upplever att rutinerna som kommer med djuren kan kännas sjukt överväldigande i perioder, men att det trots allt är bra för mig eftersom jag måste följa rutinerna för djurets skull.
Jag säger Go For It! : ) Om någon säger emot, så strunta i det. Jag har också problem med min hälsa och annat som jag har tagit upp här på hundar iFokus. Och det har varit mycket negativiteter kring om vad jag har berättat för alla om alla mina sjukdomar, men jag struntar i dom. Jag gör vad jag vill i mitt liv, och om min hälsa förbättras när jag skaffar mig en hund, så blir det bara en stor positiv sak utav det. Strunta i allt negativit, och skaffa dig en hund för att DU ska må bra, och ingen annan. 👍🏻👍🏻👍🏻👍🏻👍🏻👍🏻
"I am beautiful no mater what they say.
Words won't bring me down."
Så länge du är väl införstådd med vad hunden behöver för att må bra och vet att du klarar av att ge hunden det (eller har reservplan, tex föräldrar/vänner/grannar som kan hjälpa dig om du mår för dåligt) så borde det ju gå finfint.
Däremot kan det vara klokt att tänka om när det gäller var du ska köpa din hund. De flesta såkallade "rescue-ställena" tar in gatuhundar och liknande till Sverige. Det inte bara avråds från det pga diverse smittor de riskerar att föra med sig trots vaccinationer m.m. Det är dessutom ofta en enorm omställning för hunden i fråga och trots att hunden framstår som lugn och trygg hos omplaceringsorganisationen så kan själva omställningen till det svenska livet få hunden stressa och långt mycket svårare än en valp från seriös, svensk uppfödare.
Känner du att du gärna vill hjälpa en hund som behöver ett nytt hem, kolla på hundar som redan finns i Sverige! Det finns mycket hundar på hundstallet, de har även hundar som inte kommer ut på hemsidan eftersom de får så många intresseanmälningar att de kan para ihop hund + ägare utan att lägga ut hundarna på nätet. Även på blocket kan du hitta bra hundar.
Sedan, om det finns någon ras du tror att skulle passa dig bättre än andra, kolla med uppfödare och raskunniga privatpersoner! Många underbara, jättebra hundar omplaceras men hamnar aldrig på annons utan hos "någon som känner någon" och då ofta via just uppfödare. Jag har själv hjälpt till med ett flertal omplaceringar samt tagit hem två helt fantastiska, äldre hundar. De jag varit inblandade i har allihop varit renrasiga, SKK-reggade hundar från seriösa uppfödare, men där olika omständigheter gjort att hundarna behövt nya hem. Eftersom hundarna ändå haft bra liv så har det varit otroligt lätt för dem att anpassa sig i de nya hemmen och det har blivit otroligt lyckat för alla inblandade.
Hur "ädelt" det än må vara att "rädda" en hund så är det trots allt bäst om hundlivet blir enkelt. Om man tar en mentalt bra hund som passar det liv man kan erbjuda, då kommer hunden bli lycklig och en lycklig hund är en lätt hund som är rolig att dela livet med.
---------
Två glada salukis: https://www.instagram.com/ninniosterholm
Låter som ett utmärkt tillfälle, nu när du är hemma på heltid en längre period! Det går absolut att ha hund som deprimerad, jag har också återkommande depressioner och hundarna är då en bra anledning att komma upp och ut. Håller dock med föregående talare att du bör undvika den typen av "rescues" som tar in gatuhundar från andra länder. Förutom de skäl hon uppgivit så är långt ifrån allra seriösa och vissa sysslar med medveten buskisavel för att kunna sälja unga hundar till Sverige. Dessutom verkar många vara mer engagerade än kunniga och det har tyvärr förekommit att hundar som tagits hit som är så traumatiserade att det hade varit mer humant att bara låta dem somna in.
Tack för alla svar! Kommer definitivt vara försiktigare med rescue hund och kolla mig för på andra ställen. Detta är otroligt hjälpsamt, tack igen (: