Efterhängsen och ängslig valp
Har en 16 veckors valp hemma, en pomeranian tik. Vet om att dessa är kända för separationsångest, problemet är inte att vi inte är hemma. Vi försöker ensamträna mycket med henne men hon har blivit otrolig fäst vi en av oss här hemma och följer efter vart denne än går. Bara personen går ut på altanen så gnyr och gnäller hon även om denne kommer tillbaka om 5 minuter! Vi andra är ju fortfarande kvar i hemmet. Om vi andra fortfarande är hemma men denne person går så gnäller hon.
När hon väl sover är det inga problem, vet att hon är en vakthund som larmar vad som pågår med hon har stenkoll på allt, och känns som om hon har svårt att slappna av helt… Ex om personen som hon är fäst av går iväg och kommer hem igen så hör hon det direkt och avbryter sömnen och går dit direkt. Hon går sällan och lägger sig när personen är i hemmet. Vet inte vad jag ska göra! Försöker passivitetsträna henne men det känns helt omöjligt…
Vad gör denne person med hunden som ni andra inte gör? Hur interagerar ni andra med hunden, på vilket sätt umgås "de" och på vilket sätt umgås "ni"?
Skulle börja där och variera lite för valpen, så att den bygger upp relationer med andra, genom träning, lek, mys osv…
Jag har samma problem, men min tik är schäfer/rottweiler. Hon har varit så sen första stund, de är bara jag som gäller. Tidigare kunde inte sambon hålla i kopplet om vi va ute och gick tillsammans och gick jag en liten bit bort så skrek hon och höll på att strypa sig själv för att hon prompt skulle till mig.. De har dock blivit bättre, mycket för att jag liksom ”påtvingar” relation med fler än mig. Men är jag hemma och förflyttar mig någonstans i lägenheten så är hon hack i häl. Hon följer mig vart jag än går, vart jag än går och när det än händer. Hon är 10 månader, så de kanske försvinner mer och mer med tiden.