Tror många köper eller bestämmer ras baserat på hur fina hundarna är. En del kanske är naiva, en del bara envisa. Jag vet inte hur många gånger folk i polargrupperna frågat om vilken av polarraserna denne ska skaffa sig, när de skrivit vad de söker så har folk avrått från en polarhund och väldigt många gånger envisas då personen med att ändå köpa en. 

Jag vet inte hur många ''Jag känner en som har Siberian och inte drar med den och den är skitglad och nöjd ändå'' jag fått då jag skrivit att Siberian är en draghund.

Väldigt många människor går på hundars utseende och sätter det som prio 1 istället för vad hunden gör, vad du är beredd på att göra m.m.
Jag tycker alla dessa "vad för ras ska jag ha" trådar börjat gå överstyr, Man sätter ganska höga och olika krav där kanske bara 1-2olika hundar passar in men knappt det, Och det är inte bara en tråd, det är väl 3 nya om dagen ibland.. Jag stör mig på att man måste gissa sig fram till raser istället för att folk skriver "jag är intresserad av si och så".

#2 OCH att det tyvärr är så att många dissar vissa raser pga utseendet men aktivitetsmässigt och övriga krav så passar de in perfekt. Men det blir ändå ett ''nej inte min typ av hund''. När man sen frågar så räknar personen upp en massa väldigt vackra raser men som inte alls passar in på vad personen kan erbjuda eller önskar hos en hund.

#1 Ja tyvärr är dom hundarna populära hos folk som inte har något intresse alls av drag. Slutar ofta med katastrof.

#2 Oh andra sidan så är det väl ändå bra att folk frågar om råd, istället för att köpa en knasig blandrashund på blocket.

#4 Och tragiskt nog för hunden betala för det i slutändan…😕

#2 Visst blir det många sådana trådar. Men man måste tänka på att det ofta är nya medlemmar som inte sett alla andra trådar. Så för dom är det nytt och för dig känns det tjatigt.

Jag tycker det är bra att folk frågar istället för att välja efter tex enbart utseende. Men visst kan man ibland önska att somliga sökte lite själv först.

#6 Ja :(

Eller alla som tänder sina vallhundar på djur och sedan inte vallar med dem, bättre att inte tända dem alls då!!

#8 Tänder?

Vi har en hund som idag är 6 år gammal. ^
Då vi köpte honom var han 4 år och vi var hem nummer sex…
Han hade alltså aldrig fått stanna i samma hem ens ett år tidigare.
Mycket tragiskt men han har utseendet folk vill ha, dock inte aktivitetsnivån 😐

#9, låter dem träffa djur osv, låter dem kanske valla lite på bebis nivå, för att sedan Inte valla med dem efter!!

Stötte på en tant som tyckte att jag var elak mot min cavalier-blandis för att jag "tvingade" honom att träna agility. Hon sa att sånna hundar skulle man bara gå lugnt med och gosa med -.-. Sen att han älska att springa, träna osv, det trodde inte då verkligen inte på utan jag var elak som aktiverade min hund🤔 undrar hur folk kommer reagera när jag börjar träna drag med honom (vilket han verkar älska då han älskar att springa och allti vill vara först). Får ofta höra "ska du verkligen motionera honom så mycket? Han kan ju bli skadad" när jag berättar om våra långpromenader. Tråkigt att folk tror att vissa hundar ska behandas som gosedjur…

Själv kan jag störa mig på folk som ständigt rekommenderar storpudel åt någon som vill ha en lugn sällskapshund, klart en Pudel inte är som en schäfer eller rottweiler men visst har de en hel del energi och behöver få jobba de också. Pudeln är ju trots allt i från början en apporterande vattenhund, och överlag så skiljer det sig rejält mkt från individ till individ räcker med att jag tittar och jämför mina egna pudlar som är som natt och dag. Tiken har 0 intresse för jakt, och tycker heller inte om att hålla på med lydnad, spår sök och liknande medan hanen är precis tvärt om, en riktig arbetsmaskin som älskar att jaga och träna. Planerar att träna drag med honom också samt ta spårningen på allvar då han verkligen VIlL jobba. Finns de som jagar Björn med Pudel samt tränar skydd ;-) så en aktiv "sällskaps"ras vette sjutton om jag kan hålla med om att det är, väldigt individuellt där beroende på hund som vilka raser som helst.

#12 Hahaha! 😂Ja mycket ska man då få höra 🤪

Vi får höra hur hemska vi är på våra hundar också ska du veta. Dom skriker ju säger folk. Öh ja dom vrålar av glädje och dom ylar naturligt. Dom älskar att få springa och vill få komma iväg så dom brölar! 😛

#7 De tjag upplever med trådarna som också stör mig är at tpersonen ifråga oftast redan bestämt sig för vad för ras denne vill ha. Så dom tar med den i allt men den stämmer inte in på vad dom söker, Och oftast skaffar då dom den hunden dom ville ha som inte passade fast folk rekommenderar annat. Visst är det bra att folk frågar, men ibland blir det lite för mycket, Och väldigt likt de andra trådarna.

#12 Inte klokt hur många hundexperter det finns i världen som kan tala om för oss hur vi ska behandla våra hundar, annars hade vi ju inte vetat vilka hemskt elaka människor vi är 😎 haha! 

Haha, ja det kan jag tänka mig! Snackade med en på utställning idag som fick höra hur elak hon var då hennes huskies "tvingas" att bo utomhus 😂Det var såååå charmigt att höra allt deras "snackande" 😃(hundarnas då! haha)

Det som kan irritera mig är att hundar har blivit en väldigt självklar "sak", något som alla ska kunna ha oavsett tid, ekonomi och intresse.  Många gånger tycker jag inte att personen borde starta en rastråd, utan istället en tråd om personen överhuvudtaget är lämplig att ha hund.  Sen när blev hund en självklarhet?

Jag funderar också över alla dessa listor. Det är mycket saker som hunden ska klara av men den får sällan kräva någonting alls.

Hunden ska vara sunt byggd och frisk men helst inte kräva någon direkt motion.

Hunden ska vara lättlärd och aktiv men inte kräva någon direkt träning.

Den får gärna vakta och hålla buset på avstånd men den ska älska allt och alla och helst vara tyst.

På detta får den inte vara för liten och inte för stor. Den ska inte vara ett pälsmonster, inte fälla och den får inte kräva någon större pälsvård. Hundar ur rasgrupp 9 går bort eftersom de inte är tillräckligt mycket hund. Viktigast av allt, hunden ska kunna vara ensam hemma och tycka om barn.

Tillägg, den ska trots allt kunna hänga med på milslånga promenader och älska träning, men endast när ägaren behagar plocka ut hunden ur garderoben.

Rasen är viktig och jag har väl egentligen inget emot rastrådar, en hund blir inte enbart vad du gör den till, så enkelt är det (inte). Men grundläggande behov och individuella skillnader får man vara beredd på. Ibland när jag läser rastrådar får jag helt enkelt känslan av att människan inte har förstått att vissa saker måste man räkna med. Det är trots allt en hund.

#17 Håller helt med. Dessutom är det många som vill ha hundar som är otroligt lättlärda, men som bara lär sig det ägarna vill att de ska lära sig :p (lättlärda hundar lär sig ju ofta allt möjligt, även hyss…) Jag är dock väldigt positiv till rastrådar! Mycket bättre att folk frågar lite än köper vad som helst som är gulligt. Däremot önskar även jag att folk generellt sett läste på lite innan de började fundera på hund. Visst låter det jättekul att träna agility på tävlingsnivå, spåra ett flertal gånger i veckan och köra lite lydnad och tricks samt gå rejäla skogspromenader, men ärligt talat är det väldigt få som hinner med allt det + jobb + eventuell familj osv. Jag tror att det många gånger skulle bli bättre om folk, framförallt när de inte är hundvana, köper lite mindre aktiv hund än de tror sig behöva.

#16 Hahaha precis! Stackars polarhundar! Varför de heter polarhundar? Ja… dom gillar väl att kolla på snö på bild 😂Inte vill de bo ute inte nej nej 😉

Håller med #17 och #18 annars.

Det finns alltid en himla massa krav och önskemål på hunden. Men vad hunden erbjuds är en annan sak.
Sen tror jag personligen att många underskattar tiden och orken att aktivera en hund också. Det verkar så lätt att tänka ''sen har jag en timme över där efter lunchen och sen efter jobbet''.
Men verkligheten är en helt annan sak.

#19. Hahah, ja stackars vovvar 😉riktiga djurplågare som låter hundarna sova som dem vill 🤪

Dom är ju så olyckliga att de slåss 😉

Jag förstår faktiskt inte varför det verkar som att många är negativa till rastrådar. Jag tycker det är jätte bra att folk frågar om vad andra tror skulle passa. Det tänker jag också göra när jag vill testa en ny ras i framtiden. Inte för att jag inte vet vad jag vill ha men för att jag vill veta om det är andra raser jag missat och borde läsa på om innan jag bestämmer mig. 

Sen med de som skriver att de vill ha en hund som sällskap att gå promenader med och testa på lite olika sporter. Det är väl jätte bra? De är ärliga med vad de kommer kunna och vilja ge hunden. Jag tror det är många andra som överdriver vad det faktiskt kommer göra med hunden speciellt när det är första hunden. Det är en stor omställning från vanligt liv till ett liv med hund. Bättre att man kan ge information till dem som frågar om att alla hundar behöver få använda huvudet ibland. Om man nu tycker så illa om dessa trådar så behöver man ju inte läsa dem. 

De som skriver och frågar här försöker ju få information. Att läsa om alla raser är det inte många som orkar så varför skulle de inte kunna skriva de raser de dras till utseendet så de får veta att det inte går att ha en Border collie eller Husky som sällskapshund. Om det är något ni ska störa er på är det väl alla de som inte ens frågar eller gör ett enda försök att få information utan bara går och impulsköper en valp av högaktiv ras.

#22 Jag tycker det är mer illa att fråga om raser, vara bestämd på en ras och sedan ändå köpa rasen fast folk rekommenderar annat och man inte har/kan ge vad den kräver. Visst är det bra att folk frågar, Men om någon "bestämt sig" för att denne vill ha en BC och sedan vägrar vika sig för denne gillar bara BC, men personen ifråga vill inte träna/tävla/använda hunden till något, Och sedan skaffar denna en BC som får omplaceras.
Det är väl lika illa att skaffa en BC utan någon kunskap alls, självklart, Men det är inte heller okej att fråga och vägra ta emot råd och tips. Och det är också väldigt svårt för människor över internet att rekommendera en ras till en människa de inte känner på en text. Man kan omöjligt veta vad människan är beredd på att ge upp och offra för en hund, Eller vad denne INTE är beredd på att ge upp och offra för hunden, Man kan egentligen skriva hur mycket som helst hela dagarna till människor över internet utan att veta, Man kan säga en sak, men i verkligheten är det oftast inte så som man förväntade sig.

Det blir nog väldigt lätt missförstånd. För många, som du skriver, känner en hund av en viss ras och antar att alla inom den rasen är lika "lätta". Te.x labrador som många har som sällskapshund som bara får gå någon promenad ibland skulle ju må mycket bättre med så mycket mer än det.

Sen ska jag väl inte säga själv att jag inte bryr mig om utseendet på hunden, för det gör jag. Finns säkert en massa raser som passat mig om jag fullständigt struntade i utseendet. Men men .. Tråkigt blir det iallafall när man enbart går efter utseendet. Huskyexemplet är lite för vanligt, tyvärr .. 

Små hundar tror folk också att det innebär mindre motion, vilket inte riktigt är sant. 

Det kanske är så att dom är dåligt pålästa, eller kanske till och med läst men inte träffat rasen alls. En text säger ju inte allt.

Sen håller jag med om att det är omöjligt att komma med ett förslag som passar TS. Ofta har man inte riktigt tänkt efter vad man vill och inte vill ha i hunden. Men vissa tar det också till en överdrift och tror på någon slags superras som har precis allt man kan önska sig. Ibland är det inte heller genomtänkt med hur länge man behöver vara ledig, vart hunden ska vara under tiden man jobbar, eller vart den ska ta vägen om man plötsligt blir allvarligt sjuk och inte kan ta hand om sin hund.

#17 hahaha klockrent inlägg! Det är ju precis detta man läser i nästan varenda tråd tycker jag som handlar om raser. Och Pudel faller nästintill jämt bort i dessa trådar pga pälsen. ;-D kanske dags att kolla på hunden i helhet och inte haka upp sig på just en enda grej hos vissa specifika raser.

#23 Jag anser att man då får skylla sig själv när man sitter med ett monster man inte klarar av. Men det beror ju på man kan ju faktiskt ompröva det man tänkt och prioritera annorlunda. Allt handlar ju faktiskt om hur man prioriterar sin tid. Det finns massor av folk med både heltidsjobb och småbarn som utan problem klarar en högaktiv hund. Men för hundens skull måste man ju fortfarande försöka få så många sådana personer som möjligt att välja en vettig ras som passar i aktivitetsnivå. Den möjligheten finns inte om de inte gör en tråd och frågar. 

Jag har inte sett speciellt många som får tips och helt struntar i dem. Visst finns det sådana människor med men de flesta är kräsna och letar efter drömhunden. I de allra flesta trådar är det ju ändå vettiga saker som tas upp. Jag tycker det är mycket värre att köpa en hund utan att veta något alls än att köpa en hund man borde fattat var för högaktiv. Den som kollar upp lite har troligtvis lite bättre koll på vad en hund kräver än de som inte ens testat att kolla internet.

#26 Precis, alla klarar olika, Och därför är det svårt att avgöra vad någon kan hantera/klara av via en text på internet samt punkter på krav.

Jag har sett att folk struntar i det, Även om det inte är alla så har jag sett folk som totalt blockerar ut allt. Jag har dock inte sett någon skaffa en hund utan att veta vad det är för ras lika ofta som det förmodligen sker. Så det finns även om man inte ser det. 

Det är inte lätt att trolla fram en bra ras till människor man inte känner, Och det är det jag menar mest, Att döma någon över en text är istortsätt omöjligt. Man kanske skriver att man vill prova på si och så, men så slutar det med att man tävlar i höga klasser. Men det kan också vara så att man säger att man har intresset för något annat men när man väl kör det med hunden så var det inte lika kul som man trodde. 
Man kan rekommendera ras på ras på ras, Men vissa raser funkar inte med vissa människor, Vissa människor vet inte vad dom ger sig in på. Det är omöjligt att se och veta vad som passar en människa över en text, Utan att veta någon större bakgrund.

Min hund får bara promenader, lek med mig och vår andra hund, trickträning, lite lydnad ibland och parkour ibland som enda aktivering och han är lycklig så kom inte och tro att du vet hur alla hundar fungerar.

#28 tycker att du skrev lite otrevligt, tänk på tonen ;)

#29 Sköt dig själv :)

#30 förlåt

#30 "sköt dig själv" är en otroligt otrevlig kommentar, man kan tänka på hur man skriver saker på ett forum. Att "sköta sig själv" på ett forum som är öppet och inte respektera andra fungerar inte i längden. Uppfattar man något på ett visst sätt är det bättre att säga till så det inte blir en otrevlig ton, Det krävs inte en otrevlig ton för att få igenom vad man menar, tycker, eller vad man själv upplevt..

#32 Jag anser inte att det jag skrev var otrevligt så jag blir väl irriterad när någon som inte är Medarbetare säger åt mig att "tänka på tonen"?

#33 Du kan istället säga att du inte menade det på viset personen uppfattade det istället för att bli otrevlig, Oavsett om personen är en Medarbetare eller inte.

#34 Det var dock inte henne jag skrev det till

Jag blir irriterad på alla dessa människor som startar en rastråd där de beskriver vad de vill ha, det passar in på vilken hund med en hjärna som helst (typ det klassiska "två timmars promenad och lite agility och tricks") men sen skriver ned vilka raser de tänkt sig - varav alla är vackra arbetsnarkomaner. (Aussie, BC, Bergers, HH, Husky…) Folk kommer då och försöker styra bort människan från dessa väldigt opassande raser och ger förslag på mer lämpade raser… … MEN människan går och skaffar en arbetsnarkoman iallafall för en hund "blir vad man gör den till!" Då bryr man sig ju bara inte. Inte om hunden, inte om rasen, inte om omgivningen. Då är man en självisk, ytlig person som skaffar en hund på grund av utseende.

#36 Exakt det jag menat innan.

Jo jag såg det nu, hade bara ögnat igenom tråden innan :P

Jag känner mig då väldigt krävande. Jag vill ha en hund som jag kan ta hand om på bästa vis. Jag läser på väldigt mycket om olika raser och undviker allmänt raser som kräver en nästintill onormal hög aktivitetsnivå (t.ex. jack russell), de som vill jaga, vallhundar,  eller de som verkligen inte kan bo i en lägenhet. Jag vill kunna erbjuda hunden ett jättebra hem och det tycker jag är det allra viktigaste, annars finns det ingen poäng med det hela. Vi måste liksom klicka på alla nivåer, från båda hållen såklart.

Jag kommer dock säkerligen att starta någon tråd där jag frågar om en specifik ras då jag tycker mig ha hittat något som skulle passa mig. Ibland är det väldigt trevligt att höra andras erfarenheter om en viss ras. Jag försöker läsa allt jag kommer åt då jag finner en ras intressant men andras erfarenheter är minst lika intressant.

#21 Ja usch vad olyckliga dem ser ut, riktigt deprimerade är dem 😉en gubbe sa att min kees höll på att äta upp min cavalier-blandis så att jag borde sära på dem när dem lekte  :p Keesen låter väääldigt mycket när han leker, så ibland låter det som att han faktiskt försöker äta upp den han leker med, sen visar han ofta tänder när han leker (så som även huskies tenderar att göra), så kan ju faktiskt förstå gubben x) Sen att det är blandisen som bestämmer och ofta drar igång den vilda leken, det är en annan femma 😎

#27 Ja det är klart det är svårt men rastrådarna ger ju en fingervisning sen är det ju upp till den som ska köpa hund att göra resten av hemläxan. På internet kan man ju bara gå på det som skrivs och rekommendera utifrån det. Det är ju inget fasit men kan vara en bra fingervisning för de som letar efter den rätta hundrasen.

Själv har jag en vän som jättegärna vill ha en hund med status, eller en "biff" som hen kallar det för… Men hen söker samma aktivitetsnivå som en bichon eller engelsk bulldog. Men eftersom de är för små så tänker hen vänta och köpa sig en "biff" istället…

Jag tror att det blir svårt ibland att förstå det här med aktivitetsnivå på olika hundar eftersom att man själv tolkar vad som är väldigt aktiv, medel aktiv och lite aktiv utefter sin egna tolkning och känsla för aktivitet. Det är inte fören man börjar specificera exakt vilken sorts aktivering och aktivitet hunden kräver och i vilken nivå som folk kanske börjar förstå vad skillnaden kan vara på en väldigt aktiv ras och en mindre aktiv ras. Och att en mils promenad kanske inte är aktivitet för hunden på samma sätt som för människan, utan att man får skilja på det. Sen finns det dom som ändå tänker att "men hunden anpassar sig efter oss."

Sen tror jag att när man läst på lite och kanske inser att det inte finns någon perfekt ras enligt alla ens önskemål så måste man kompromissa. En del kompromissar med storlek, en del med pälstyp och så finns det dem som kompromissar med aktivitetsnivå.

Det är väl inte helt ovanligt att folk väljer på utseende heller. Eller de som tror de gör en god gärning genom att adoptera den där stackars hunden från Blocket som skulle avlivas annars men de tänker inte på vad hunden egentligen kräver.

Sen är det väl kanske en del personer som inte vill inse/erkänna sina begränsningar utan som verkligen håller fast vid och tror att de självklart orkat med en hund som kräver mycket mer än de egentligen kan ge den.

#28 Min hund är likadan, jag behöver inte göra något med henne. Dock så vet jag att hon mår bättre när vi hittar på saker. 

I min värld finns det inte "Hunden klättrar inte på väggarna, så den mår som allra bäst utav det jag gör med den". Det är inte det de handlar om. Generellt mår hundar som bäst när ägaren låter sin hund utföra beteenden som hör till deras ras. Te.x en labrador kan må bra av att bara vara sällskapshund, men den skulle ju kunna må som allra bäst hos en person som är intresserad av fågeljakt, där den får apportera och göra det som den är framavlad till.

Och självklart finns det individer som inte är ett dugg intresserad av det dom framavlats till. Men det känns ju riktigt dumt att chansa att just den valpen man väljer inte kommer vilja göra det den är framavlad till.

Sedan mår alla hundar bättre av mental aktivering.

#44 "Och självklart finns det individer som inte är ett dugg intresserad av det dom framavlats till"

Det stämmer så bra in på vår labbe! Hon har aldrig fattat idén med att apportera och springa och bära saker i munnen, är väldigt kinkig när det kommer till vatten och simning och är rädd för mina fåglar (och kaniner) däremot älskar hon att springa runt uppe i de Bohuslänska bergen (vi har alltid på skämt kallat henne bergsget)! Hon är dock avlad för att bli ledarhund.

#44 Jag har en sällskapsras så det går inte precis att jämföra med en labrador. Sen är jag ganska säker på att inte alla här har möjlighet att aktivera sina hundar dygnet runt vilket ni får det att låta som.

Antar att man letar efter en hund som inte ständigt behovet aktivering för att må bra så att man själv kan välja när man vill aktivera, just den saken ser jag inte som ett problem och det är ju bra att dom är ärliga och realistiska mot sig själva. Däremot tror jag absolut att folk inte läser på om hunden dom skaffar, att dom helt enkelt skaffar en hund som tilltalar dom i utseendet eller en hund som någon bekant har som är trevlig, vad dom inte tar med i beräkningen är att den trevliga hunden som kompisen har får den aktivering som behövs och som dom inte kan tillgodose vilket resulterar i en jobbig "problem hund" och köpet vart inte alls som tänkt och därav omplaceras många inom något år. Situationen blir ju inte kul för varken hunden eller ägaren. Jättetråkigt, har både sett och avrådit folk från att skaffa hundraser som behöver lite mer aktivering av något när jag är ganska övertygad om att personen inte kommer att kunna tillgodose det.

Fast som sagt alla hundar behöver inte samma typ och lika mycket motion/aktivering :) Jag har en ur grupp 9 sällskapshundar som trivs alldeles utmärkt med bus i parken med bästa hund kompisen ibland, lagom promenader och gosa :) och min granne har en schäfer tik som hela sitt liv levt som endast sällskap i lägenhet och hon är hur go och balanserad som helst :) Själv faller jag endast för hundraser som ser ut som nallebjörnar. Hundar är trots allt till sällskap allihop, en del behöver dock mer arbete att utföra och andra har bara använts till sällskap i flera tusen år. Oavsett om hunden är till enbart sällskap eller inte betyder det ju dock inte att dom måste få sysselsättning och att få vara hundar dvs leka i skogen, få använda huvudet mm

#40 Ja eller hur! Hemska vi är! 😎

Jag tycker det är superbra att starta en rastråd om man förstår och är öppen för sanningen. Dvs om folk avråder av egna erfarenheter och att man då tar till sig vad som krävs för den hunden och om man helt enkelt inte passar. Jag blir ledsen och frustrerad över folk som envisas med att de absolut ska ha en viss ras, trots att folk som både äger & har haft rasen i flera,flera år avråder pga att den helt enkelt inte passar in på vad man söker hos en hund samt vad man kan erbjuda. Att man envisas helt enkelt för att man inte tål ett ''nej det är inte rätt hundras''.

Att fråga, skriva upp vilka raser man tänkt sig, vad man kan erbjuda, vad man söker för typ av hund, hur ens livsstil och situation ser ut, vad man tänkt sig med hunden etc. etc. och vara öppen för råd och tips, acceptera att vissa raser får man stryka från sin lista, andra tillkommer via tips från medlemmar som tycker att denna ras skulle säkert passa dig och att man är ärlig mot sig själv och sin framtida hund. Absolut. Det är toppenbra. Ist för att bara köpa en på Blocket så ska man så klart känna att man kan fråga och får fråga och diskutera. Att ha bollplank via forumet är ju toppen. Jag menar alltså inte att jag är emot rastrådar.

För mig är det viktigt att man är ärlig. 
Att man kan släppa en del raser man drömmer om för att det inte är rätt. Drömma kan man ju göra ändå. Men att skaffa ''fel'' ras för att man själv vägrar inse sanningen och så går det ut över hunden.. usch för såna!

VAD kan jag erbjuda hunden?  VAD söker jag för hund? VAD är jag för människa? HUR ser min livsstil och situation ut? 
Inte bara vad hunden ska erbjuda mig, utan också vad jag kan erbjuda hunden.

Ibland tycker jag själv det blir lite fel när man pratar om "aktivering" och än mer specifikt "hur många timmar hunden kan aktiveras inom X (tex hundsport)".

I mina öron låter det på vissa sätt lite hemskt. Det låter som man skaffar en sak, som sedan kommer ta upp X timmar om dagen för att "fungera". Låter inte speciellt kul alls. Det låter mest på nått vis då som man vill ha en hund "för att", och sedan blir "problemet" nästan helt enkelt "hur mycket tid/jobb måste jag lägga ner på hunden så att den fungerar resten av tiden när den bara ska vara där?".

Själv tycker jag man ska fundera på vad man egentligen får ut av att köpa/äga ett djur, i detta fall en hund. Integreras den i det man gör, det livet man har? Gör man idag saker, aktiviteter, där en hund passar in och tom får ut nått av det den å?

Eller är den till för att vara en tröst? Snygg sak som passar hemma och i väskan / på stan? Status? En leksak till barnen? Nått som man "ska ha" om man skaffat villa och volvo?  Eller bara för att den där "bebisen" var såå gullig?

De allra flesta hundägare håller inte på med hundsport. Just de som gör det har kanske en klar tanke och syfte med sitt nästa hundköp, de vet vad de gör och satsar på, så då är det kanske inga konstigheter öht. Men ovanstående gäller de andra (majoriteten).

Jag har nog personligen lite svårt helt enkelt för folk som skaffar hund (ofta hundar) lite vind för våg. Och då menar jag inte enbart att de inte tänkte elitsatsa i bruks, utan liksom att de skaffar dem på måfå, de är söta, gulliga, fluffiga "bebisar". Och varför inte bara gå och köpa en gullig sak? Eller tre? Och sedan blir det problem. Antingen omplaceringskarusell med olyckliga hundar som följd, eller att hundarna tar upp hela livet till den grad att det kan påverka dessa personers omgivning. För inte ska dennes bebisar hamna i skymundan, de behöver ju lika mycket eller mer omtanke än familj och vänner. Vare sig medvetet eller ej.

Ursäkta raljeringen.. Skulle personligen bara önska att fler personer kunde se hundar som djur, med allt vad det innebär. De är inte en leksak, ej heller en snuttefilt eller bebis. Om alla situationer där man gör nått med sin hund aldrig uppstår eller finns utan hunden, då kan nog hundägandet bli svårt eller trist i längden, tror jag. Om man nu inte är en person som bara råkat få ett superintresse för rallylydnad plötsligt förstås, som varar i åratal.

😃

#49. Håller helt med dig om rastrådar! Du kunde dock sätta det i ord mycket bättre än mig 😎

#52 Tack! 😊

#46 Även om du har en sällskapsras är jag ganska säker på att den mår bättre när du hittar på saker med den.

Om vi tar ett människoexempel istället då. Du känner att du mår bra både fysiskt och psykiskt, men när du börjar träna så mår du ännu bättre för att det är så våra kroppar fungerar. Samma med hundar, dom kan må bra, men dom skulle ju må som allra allra bäst av mental och fysisk aktivering, eller hur?

Jag har tid att aktivera min hund dygnet runt 😂 Dock inte när jag sover, eller handlar så säg att jag kan aktivera henne 12 timmar då jag räknar bort sömn (-8tim) och annat jag gör (-4tim).

Men det vi pratar om här är lite mental aktivering nästan varje dag, det mår alla hundar bra av sällskapras eller brukshund spelar ingen roll 🙂

#50 Håller med dig, men jag tycker personligen att man absolut kan tänka ''x antal dagar i veckan'' och ''x antal timmar'' i vissa fall för att ge andra människor ett hum och även sig själv. 

Men i många fall blir det, som du skrivit, väldigt fel också.

#54 Nu skriver du "lite mental aktivering" vilket jag ger honom, men andra här verkar ge sina hundar flera timmar av olika hundsporter varje dag och tycker att man är en dålig hundägare om man inte gör samma sak.

Och sen förresten när jag försöker göra lydnad eller något annat mentalt med honom så förstår han inte eller så tycker han inte att det är kul så jag kan ju inte tvinga honom? Det enda han gillar är trickträning och han tröttnar på det också efter typ 10 minuter

Man behöver absolut inte ge sina hundar flera timmar av stimulans varje dag - absolut inte! Dom får sin stimulans av att bara få vara med :) hundar är som sagt sällskapsdjur

#58 Utveckla gärna 🙂

Hur mycket stimulans en hund får av att "bara vara med" varierar nog väldigt mycket från individ till individ. Och hur mycket en hund egentligen får uppleva genom att "bara vara med" varierar ju extremt från ägare till ägare. För vissa är "bara vara med" att hunden är ute med ägaren i trädgården hela dagen, medan för andra är det betydligt mer fartfyllt.

Ta en av mina vanliga dagar förra hösten till exempel. Åka till stallet, fodra djuren, ta ut hästarna, mocka, städa stallet, kolla vatten. 9-17 fyra dagar i veckan.

För Benji duger det gott som aktivering. Efter en sådan dag i stallet är han slut och sover gott.

För Tinja, det duger inte alls. Efter en sådan dag i stallet kan hon lätt köra ett ordentligt lydnadspass och tricksträning innan läggdags.

#60 Så sant, det är ju inte direkt som "att vara med" betyder samma sak för alla. En hund är med hemmavid också när man sitter och jobbar vid datorn, men det räcker knappast för alla.. Det är väl pga detta som "aktivering" också är en ganska dålig term. Det kan ju också tolkas som det alltid då är tid/situationer med direkt, aktiv, träning av hunden. Men i många fall är det även som du säger, att tex gå runt i nya eller hektiska miljöer, med mycket intryck mm. Vet om hundar som var helt slutkörda efter en dag på stan bland myller av folk, men som orkade hur länge som helst i skogen utan att bli på samma vis.

Ärligt talat är vi människor (iaf jag) lite på samma vis. Man kan ju bli mentalt slutkörd av nått intensivt möte på jobbet vilket översätts i fysisk trötthet, medan ett annat typ av träningspass kan ge liknande, eller inte alls samma, effekt.

#55 Ja, jag håller med dig där också. Det är inte fel på det viset att det ger en bild av att det faktiskt tar tid, och att det krävs vissa saker. Men ofta(st) när jag läser på forum som detta eller andra hundforum, så blir det så "generiskt" liksom. "Ras X kräver Y timmar "aktivering", tänk på det!!" Jahapp? Och..sen då? Som sagt kan ju "aktivering" vara 100 olika saker, medan det oftast på hundforum verkar vara = hundsport i form av träning och tävling. Personligen tycker jag det blir lite skevt ibland, thats all.

#57 om hunden inte förstår så får du sänka dina krav eller förklara på det sättet som hunden förstår på. Msn kan inte "skylla " på hunden liksom, hen är väl bara ovan med lydnad tex och vet inte vad som förväntas av hen?

#62 Nej han vill bara inte träna

#62 känner en hund som älskar godis och bollar men som inte tycker om att träna. Så alla hundsr gillar inte träning, det bara är så

Mina skulle aldrig nöja sig med att ''bara vara med''. Även om jag inte sitter och rullar tummarna utan åker iväg på olika saker, har massor att pyssla med hemma osv så skulle det inte vara nog för dem.

#61 Absolut. Det är viktigt, tycker jag, att om man skriver ut x antal dagar/x antal timmar så måste man utveckla också och skriva lite ''runt om''. Inte bara ''rasen vill träna si och så många timmar i veckan''. Klart. Det säger inte så mycket egentligen.

Jag tror absolut att det finns raser som trivs utmärkt med att hänga med, gå promenader, träna lite trix, och hänga med. En sällskapshund med andra ord! Min staffe, som exempel, är en i mina ögon skön kombo, en aktiv sällskapshund. Går jag kurser och vi tränar är hon alltid taggad till tusen. Vi kör viltspår, lite lydnad, och nosework kombinerat med trixträning, träning i skogen. När vi kör är hon alltid taggad till tusen, men som nu, de senaste månaderna när jag varit gravid och troligtvis ett tag efter också när bebis är född och jag är rätt bunden kommer vi vara ganska bundna till hemmet och vägar jag kan köra barnvagn. Hon är supernöjd bara hon får vara med och träna lite trix och köra lite enkel lydnad (det jag orkar) på promenaderna. När vi valde staffe valde vi en hund som var med på allt och som kanske tyckte att det viktigaste var att få vara med. Vi kommer träna igen, men det kan ta flera månader! För mig är det viktigt att hunden fixar det också. Det viktiga är snarare att man inser sina begränsningar. Många är, som nämnt tidigare, så himla inrutade i sitt rasval och ser ett utseende som tilltalar eller inte tilltalar. Det hade varit så mycket enklare om man kunde se mer till vad man har att erbjuda snarare än hur hunden ser ut. Sedan kan man självklart gå kurser och träna även med en sällskapshund, men hunden kanske snarare har inställningen att den är glad att hänga på snarare än att vara ett teäningsmonster. Sedan bör ju även ett teäningsmonster överleva ett par veckor på minimum. Man vet inte om man går och bryter benen av sig, eller för den delen om hunden gör sig illa. Min har dragit ut en klo efter att ha fastnat för en vecka sedan. Verkligen ingen komplicerat, men hon får bara gå lugna promenader tills det läkt ihop. I kombination med att jag är hemskt höggravid, beräknad förlossning på torsdag (det är långt till marken nu) och min man är borta hela dagarna blir det väldigt lugnt. Det går alldeles utmärkt! Ne, alla hundar behöver inte springa på brukshundsklubben och träna 5 dagar i veckan precis som att vissa raser kräver det! Vissa kanske inte ens ska vara hos privatpersoner så öänge som vi inte pratar människor som verkligen lever hund utan behöver ha ett 0800-1630-jobb för att må riktigt bra! är man bara ärlig med vad man har att erbjuda, och inser att utseende trots allt måste vara sista pris ser jag inga problem med rena sällskapshundar så länge som man väljer rasen som är avlar för just det.

Får erkänna att jag inte läst hela tråden så noga. Jag tror att många som faktiskt tänker över sitt hundköp och rasval ordentligt ofta gör en glädjekalkyl. Man tänker sig hur mycket man VILL träna och engagera sig i hunden, hur det skulle se ut i en idealvardag där man har hur mycket tid, ork och pengar som helst att spendera på sitt hundintresse. Som bekant så är det sällan så, man har jobb/skola, familj, ett hem som ska skötas, alla andra "måsten" som de flesta lever med. Samtidigt så trycker jag att det blivit något av en aktiveringshysteri på sociala medier. Man SKA vara ute i skogen tre timmar om dagen och dessutom göra någon form av hjärngympa även om man har en utpräglad sällskapshund. Faktiskt så finns det raser och hundar som är nöjda med ett normalaktivt vardagsliv, att vara med familjen, hänga med när barnen spelar fotboll eller åker till ridskolan och så vidare. Kanske träna några trick eller basic parkour med ungarna och följa med på svampplockning. Samtidigt så tycker jag lite synd om de som inte gör något mer än "vardagsliv" med sina hundar; man missar att utveckla en annan kommunikation och samhörighet, faktiskt så är det en stor bit i sin hunds personlighet som man aldrig ens upptäcker. Och jo, det finns hundar som inte vill träna alls…

#67 Försöker hitta en tummen upp-symbol men hittar ingen… Hur som helst, mycket bra skrivet!

#67 håller med Loona. Finns raser som är hur nöjda som helst med ett sådant liv. Alla raser orkar faktiskt inte att träna varje dag samtidigt man ska gå flera mil med den i skogen. Min lilla snuzze hade passat in bra i det livet med lite aktivering då och då kanske gå till klubben och träna lite rally och agility 2-3 dagar i veckan och vara runt familjen resten av tiden. 

Liksom jag höll henne länge överstimulerad faktiskt under en längre tid utan att förstå det själv och nu lever hon ett mer sällskapsliv. Vi tränar och tävlar lite rally  och spårar för skoj skull(ja och annat faktiskt vill ju starta en appell med henne XD tävlingsmänniska och hjärnar och mål försvinner aldrig :P). Försöker träna max 4 dagar i veckan och inte mer. Vi går runt 5-15 km varje dag. Hon hänger med mig lite överallt, med kompisar och så vidare. Och hon har aldrig varit lyckligare än vad hon är nu. Visst hon var mer vältränad innan men hon orkade inte att träna så mycket som jag ville, hon tappade gnistan lite (hon gillade att träna men blev för mycket vi orkar liksom inte räkna matte flera timmar per dag) Nu är hon lyckligare och en helt annan hund.

Nu aktiverar jag iförsig henne ganska mycket om man jämför med andra sällisar  men i min bedömning skulle hon klara sig på mindre aktivitet och känner andra hundar som bara går som sällskap (som är avlade sällskapshundar) vars stimulans är promenader och få hänga med lite överallt och något i träningsform  då och då och de mår bra av det livet. 

Men mina bruksare här hemma blir galna utan stimulans. och skulle må dåligt av dvärgens liv men dvärgen mår inte så bra av deras liv Sen så går det anpassa till en viss del. Min Dvärg har ju anpassat sig till mitt liv till en VISS del men inte hela biten.  Det är inte så att hon inte gillar att hitta på saker hon ÄLSKAR det men inte för mycket. Så nä tycker att folk ibland överdriver med allt man ska göra med sina sällisar särskilt när man vet man har en hund man tänker "skit hon hade inte mått bra av detta" 

Och de flesta sällskapshundar verkar faktiskt leva så här. Vara med lite överallt. Gå mellan 3-10 km per dag ibland längre. Träna tricks och leka med familj och ibland andra hundar och må bra av det livet. Man ska skaffa en hund utöver sina förutsättningar håller jag med om och det finns ju vissa  grundprinciper man ska hålla liksom tex kanske minst 40 min promenad per dag 3 gånger om dagen som minimum (såklart om man är sjuk så är det annat) . Och sen finns det massor utöver det men ja som #67 säger många sällskapshundar behöver inte 3 timmars promenad följt av massa mental stimulans varje dag

jag tror att okunskap och dålig planering är de största faktorerna till att så många hundar omplaceras. Att tro att man kan ha en "prydnadshund" hemma som inte "kräver så mycket" så har man tappat bort att det är en LEVANDE varelse man har att göra med. Alla är olika, alla individer är olika.

#67 Som oftast är fallet håller jag med dig helt..

Som med allt annat på sociala medier och forum så är det som skrivs allt som oftast ett "bästa fall"-scenario. Man lyfter fram hur man vill att det ska vara, men det skiljer sig mot verkligheten. 

Så även för s.k. "brukshundar". Faktum är ju trots allt att även de flesta hundar av rasersom faller inom SBK's ramar inte tränas dagligen i bruks/hundsporter. Ej heller tävlas på nån särskild nivå. 

Sen skiljer det ju mycket även inom "såna" raser. En malle kanske aldrig ägs på sikt av folk som bara går koppelpromenader, jag vet faktiskt inte. Men andra "brukshundar" hanterar såna situationer hela tiden. Jag har känt folk med tex Riesen och Bouvier som har varit mer eller mindre aktiva. I mina ögon är tex de raserna ofta hundar som absolut klarar av lugna perioder och känns inte överaktiva eller som "väggklättrare" för den skull. Klart att de vill GÖRA saker och jobba/kämpa för att må som bäst. Och framför allt vara med sin "flock" och göra saker, vare sig det nu är skidåkning och drag, eller att rusa genom skogen, eller träna lydnad. De individer jag träffat på som varit "sämst" i mentaliteten är de som har ägare som är väldigt loja, tar dem runt kvarteret ungefär för att "man måste" och inte engagerar sig i hunden något särskilt alls. De är mest där för att vara lite av en levande prydnad. DÅ blir det fel på riktigt!

Och ja, definitivt råder en aktiveringshysteri, om det nu är rätt ord. Folk verkar ibland tro att en "promenad" betyder att man tar på sig lurarna, spänner fast kopplet i bältet, och går i sin egen lilla värld en timme medans hunden är nånstans där bredvid. Varför måste det vara så, och på samma sätt som TS beskriver så tycker jag det är jäkligt synd att man skaffar hund om man vill leva på det sättet. Det är därför "aktivering" såsom det används på forum (=hundsport) blir så felaktigt IMO. Det är milsvida skillnad på promenad och promenad tycker jag! En promenad kan både innehålla fysträning, lydnadsträning, lek, nosa, spåra, samarbetsövningar, vad som helst man kan komma på om man är ute efter att ha hund för att det är ROLIGT att göra saker med en hund! Varför måste "aktiviteten" vara nått helt annat än "promenaden" ? Jag tror det bästa sättet att förbättra livet för samtliga hundar i Sverige, om det nu är vad man vill göra, vore att folk började tänka på vad "promenaden" är, och ännu hellre vad den kan vara för hunden.

Tycker personligen inte tiden/distansen av promenaden är ett bra mått på om den är bra eller inte. Så att säga att "jag går 10km om dagen" säger inte direkt huruvida det då är bättre än nån som går kortare eller längre, per definition. Är 5km i staden mer eller mindre givande för hund X än 4km i skogen? Eller tvärtom? Hur ser resten av dagen ut, är hunden ignorerad i ett hörn, hemma hela dagen, vad? Tvivlar STARKT på att folk går flera mil om dagen, särskilt med den tiden som beskrivs. I promenadtempo tar 10km runt 2 timmar, och då stannar man inte. Glädjekalkyler som sagt.

Varför inte lägga in lydnadsträning 20min på varje timmespromenad tex? Eller ett lydnadsmoment på nått hunden skall göra, klara av, spana på, reagera på tex när du sitter en timme på ett utomhusfik? Det finns ju så otroligt mycket att säga om kvalitet på den tiden man spenderar ute på "rundan". Och nog fanken är det inte så jätteroligt att gå 2-3 timmar om dagen utomhus och bara titta på en hundrumpa utan att göra nått mer överhuvudtaget?

Hela argumentet med att hunden "inte ska kräva så mycket" är ju grunden till problemet. Att man ser det på det sättet. Man ska ha hund, men den ska inte kräva nått engagemang eller tid. Varför ska man då ha ett levande sällskapsdjur hemma? Jag tycker man mer ska se möjligheterna med hur mycket man får ut av att göra saker med sin hund istället för att tänka "ååhh krav, krav, krav". Och är det en hund som behöver jobba mer för att må bra, hitta då sätt som gör att den får chansen att jobba mer! Och nej, det måste inte vara att du ska åka till en brukshundsklubb hela tiden och tävla i rallylydnad!

Sen finns det hundar som är rena slöfockar och lufsar runt helt enkelt, och är glada med det livet. Sånt får man ju känna efter, var gränserna går osv!

Jaja, ursäkta för mitt som vanligt alldeles för långa utlägg..